Lärarstudenter

Om livet som blivande lärare

Resan från lärarhögskolan till klassrummet kan vara lång. Skolvärlden har talat med två lärarstudenter och en nyutexaminerad lärare om utbildningen och läraryrket.

Linnea Stenberg, nyutexaminerad: ”Lärare emellan – vi vet att vi rättar och bedömer olika”

Linnea Stenberg kunde välja mellan tre jobb när hon examinerats till högstadie- och gymnasielärare i matematik och religion. Hon valde en tjänst på 80 procent, för att hinna komplettera kunskaperna från utbildningen med praktiska lärdomar.

–Det kändes skönt att inte gå in på heltid. All planering, alla utvecklingssamtal, det får man inte lära sig på utbildningen. Lektionsplanering och sånt har vi inte heller gjort. Kopiera upp prov och matriser, skicka ut kallelser till utvecklingssamtal, ledighetsansökningar, allt sådant tar jättemycket tid, säger hon.

En annan tidskrävande uppgift är betyg och bedömning. Linnea Stenberg berättar att man på lärarutbildningen förväntades lära sig bedömning och rättning under praktikperioderna, men att praktiken skiljer sig så mycket mellan olika skolor att det inte fungerade.

– Vi kommer ut på praktiken, vi ska lära oss rätta, planera, hur man håller utvecklingssamtal, och så får man en handledare som inte kan någonting. Man lär sig inte alla de här delarna om man inte är superdriven. Praktiken och teorin fungerar inte ihop.

Hur löser du det nu?

–Jag sitter med kollegorna och diskuterar, och märker att de är lika vilse som jag är. Eleverna vet det inte, men lärare emellan, vi vet att vi rättar på många olika sätt. Det blir en smaksak i slutändan. Jag skulle vilja ha en mer samstämmig bedömning.

Det var inte förrän Linnea Stenberg kom till sin sista praktikperiod som hon fick en riktigt bra handledare.

–Det känns som att jag lärde mig vad det faktiskt är att vara lärare på sista praktiken.

Varför ville du bli lärare från början?

– Det finns tre olika kategorier av lärare: de som ser fram emot loven, de som brinner för eleverna och de som brinner för sitt ämne. Jag brinner för att lära ut matte till elever som ofta inte tycker om ämnet.

 

Dennis Winberg, sistaårsstudent: ”Mycket känns som ’intressant’ men när ska vi använda det?”

Dennis Winberg har ett år kvar på lärarprogrammet, men flera praktiska delar av läraryrket har ännu inte tagits upp. Nu oroar han sig för att inte vara redo för yrket.

– Jag hoppas att jag är redo, men vissa saker har vi ju inte gått igenom alls. Ingenting om betyg och bedömning exempelvis, så det är vad jag fått i min VFU som gäller.

Hur känns det?

– Jag tror att det blir svårt om jag inte har en erfaren lärare med mig ute på jobbet. Det kommer att krävas många sena nätter och helger. Det känns dumt att de inte förberett oss bättre än så här.

– Ungefär tjugo procent av första delen på den utbildningsvetenskapliga kärnan tycker jag att vi borde ha lagt på annat. Det man hör mest efter en föreläsning är ”det här var ju intressant, men när ska vi använda det?”

Vad tycker du om lärarutbildningen?

– Vissa delar är väldigt bra, andra är väldigt dåliga. Ibland har man inte ens behövt gå på föreläsningarna. Många studenter har inte visat sig på en hel kurs, sen skriver de tentan och får godkänt ändå. Jag tycker att man skulle behöva få kämpa lite mer för att bli lärare. Det finns några i min klass som har glidit igenom utbildningen. Jag tror att de lurar sig själva, utbildningen och
inte minst sina framtida elever.

 

Erik Pettersson, student: ”Målet är att göra de tråkigaste ämnena till de roligaste”

Erik Pettersson har läst på ämneslärarprogrammet vid Göteborgs universitet i en och en halv månad.

– Jag fick smak för att undervisa när jag var skidlärare. Men det var mina musiklärare som gav mig mitt musikintresse. Jag tror att det behövs fler sådana lärare, så nu vill jag ge tillbaka lite.

Vilka förhoppningar har du på utbildningen?

– Att få en teoretisk grund. Jag har haft mycket elevkontakt, men jag saknar väl lite ungdomspsyko-
logi. Jag tror att det kan behövas för att kunna undervisa tonåringar.

Den första tiden på lärarprogrammet tycker han har varit bra. Föreläsarna har varit kunniga och intressanta. Men den första praktiken blev en besvikelse.

– Jag fick göra den på en mellanstadieskola. Jag ska ju bli gymnasielärare, och det kändes faktiskt inte alls relevant till det jag läser. Vad förväntar du dig av din första arbetsplats?

– Att få hjälp med bedömning, lektionsplanering och administration. Det har jag inte stött på än.

Vad är ditt största mål som lärare?

– Att kunna göra de tråkigaste ämnena till de roligaste. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm