Önskemålet: Inför syv redan på mellanstadiet

Ebba Kock och Leo Gerdén är ordförande på Sveriges Elevkårer respektive Sveriges Elevråd. I en debattartikel för de tillsammans fram ett antal förslag för att förbättra studie- och yrkesvägledningen (syv). Bland annat vill de få in syv tidigare under skolgången mot hur det ser ut i dag.

– Gymnasievalet är oerhört viktigt. Det handlar om vad man ska lära sig och var man ska lära sig under tre års tid. Det lägger en viktig grund för hela ens framtida yrkesliv, ett val som i dagsläget präglas mer av normer och bakgrund än elevens faktiska intressen och styrkor. Det är därför studie- och yrkesvägledningen är så viktig. Den hjälper eleverna att fatta ett medvetet och självständigt val, säger Leo Gerdén, ordförande för Sveriges Elevråd.

De vill se att studie- och yrkesvägledningen påbörjas redan under mellanstadiet. Anledningen är att eleverna ska få tid på sig att inta information så att de är väl förberedda. På så vis kan de även mer utstuderat undvika att följa förväntningar från sin omgivning under sin skolgång. Att undvika pressen från andras förväntningar är också varför de vill se studie- och yrkesvägledare utbildade i normkritik.

– Det är just för att de här faktorerna är så extremt starka som det är viktigt att studie- och yrkesvägledaren får utbildning i normkritik så att de kan möta varje elev utifrån dennes intressen och möjligheter. Men också att eleven informeras om de här faktorerna så att man själv kan göra ett medvetet val, säger Leo Gerdén.

Ebba Kock håller med.

– Normkritik överlag är viktigt för att stärka likvärdigheten i skolan och för att förstå de möjligheter som alla har i sitt studie- och yrkesval. Så det handlar om ett övergripande ifrågasättande av rådande normer och strukturer. Sociokulturella faktorer styr dina förväntningar både på dig själv och andra vilket givetvis spiller över på val av utbildning och yrke. Därför är det viktigt, säger hon.

Ebba Kock tycker att hennes studie- och yrkesvägledare arbetade under stor tidspress. Leo Gerdén säger att han upplevde sin studie- och yrkesvägledning som bra och av kvalitet. Men även hans vägledare hann inte med att ta sig an alla hans frågor på grund av tidsbrist.

Något annat som kan påverka inför gymnasievalet vid en sådan brist är marknadsföringen. Leo Gerdén säger att reklamen inte borde påverka lika mycket och att elever bör få en bättre grund från studie- och yrkesvägledningen.

– Elever vill gärna ha mer studie- och yrkesvägledning, man vill ha mer fakta på bordet. Idag får de ofta själva googla runt, besöka gymnasiemässor och hitta egen information, vilket är bra på många sätt. Men när det kommer till gymnasievalet finns mycket hård marknadsföring och det kan göra det svårt att få en objektiv bild. För att få de breda, mer överskridande kunskaperna och metoderna för att kunna leta vidare på egen hand krävs tid för studie- och yrkesvägledning, säger han.

En annan anledning till att de tycker det är viktigt att påbörja studie- och yrkesvägledningen tidigt är konsekvenserna det kan ha för elever som ångrar sitt gymnasieval. Ungefär hälften av alla som säger att de inte fick tillräcklig vägledning hoppar av gymnasiet eller byter program. 

Men det är inte bara inför gymnasiet som studie- och yrkesvägledningen behöver stärkas, det är också under gymnasietiden säger Ebba Kock.

– Under min gymnasietid var det uppenbart att det var hårt belastat. Det låg ofta på eleverna att boka tid med studie- och yrkesvägledningen. Men att få en tid var svårt, eftersom många försökte få en tid. När det väl var drop in fanns det långa köer utanför kontoret. Tidspressen var väldigt tydlig och de hade inte möjlighet att ge det stöd som de ville ge. Det fanns ingen garanterad tid eller tillgång, vilket jag tycker är väldigt allvarligt.

På vissa skolor har elevkårerna som reaktion på bristen anordnat dagar för att hjälpa elever välja gymnasieskola, ge information och dylikt som inte bara är marknadsföring eller baserat på skolornas egna information.

– Framtidsval och möjligheter under och efter gymnasiet är viktigt för våra medlemmar. Därför tar ofta våra elevkårer frågan i egna händer. Man försöker arbeta lokalt för att skapa bättre tillgång, göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, anordnar temadagar, bjuder in föreläsare och annat. Ofta finns inte tid och resurser för studie- och yrkesvägledningen att bidra med den informationen, säger Ebba Kock.