Oppositionen ger till skolan – genom att ta från skolan

Regeringen har lovat fem miljarder kronor till välfärden i vårändringsbudgeten, varav tre och en halv miljarder ska gå till kommunerna, och därmed potentiellt till skolan.

På torsdagen meddelar Vänsterpartiet, Moderaterna och Kristdemokraterna att man gemensamt föreslår sju och en halv miljarder istället. Sverigedemokraterna meddelar att de stödjer förslaget och därmed ser det ut att gå igenom riksdagen.

– Vi i Vänsterpartiet hade ännu högre ambitioner än så här från början, men vi tycker ändå att vi har lyckats ganska väl att övertyga andra partier om att det här är viktigt, säger Daniel Riazat, vänsterpartist och ledamot i utbildningsutskottet till Skolvärlden.

En halv av de sju och en halv miljarderna tas från pengar som regeringen vigt åt lärarassistenter i skolan. Men Daniel Riazat ser det inte som att man tar pengar från skolan för att ge till kommunerna.

– Med tanke på att en majoritet av kommunerna inte ens har nåtts av de här pengarna är det logiskt. Många kommuner har inte haft möjlighet att söka bidraget för lärarassistenter, nu kommer pengarna ut till per automatik.

Men det skulle kunna bli så att skolan på sina håll faktiskt får mindre pengar med er budget.

– Det var bara en tredjedel av pengarna till lärarassistenter som användes förra året. Nu kan man kan lägga de pengarna där det finns behov istället, säger Daniel Riazat.

Hur trygg är du att pengarna faktiskt kommer till skolorna?

– Skolan kommer att få ta del av pengarna. Det är där många kommuner har stora behov. Det finns andra delar också, men skolorna är ett av de där det finns mest behov.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén är kritisk till resonemanget.

– Om man bestämmer sig för att skära ner på skolans lärarassistenter så måste vi få en garanti för att dessa pengar ovillkorligen återförs till skolan. Annars är det bara en politisk bluffpoker som riskerar att drabba skolan, säger hon.

Även själva principen att som opposition bryta ut delar av regeringens budget för att finansiera en satsning på välfärden får kritik. Inte bara av finansminister Magdalena Andersson (S) utan även av Finanspolitiska rådets ordförande Harry Flam.

– Det strider mot andan i budgetprocessen med det finanspolitiska ramverket. Idén var att man ska ha en sammanhållen budget och rösta om den vid ett tillfälle, säger Harry Flam till Dagens Nyheter.

Samtidigt menar han att första gången något liknande hände var när Socialdemokraterna med Magdalena Andersson spetsen hindrade den borgerliga regeringens förslag om att höja brytpunkten för statlig skatt.

– Finanspolitiska rådet uttalade sig om det som hände 2013 och sa att det var fel eller olyckligt att det blev så här. Konstellationen som finns nu skulle kunna göra så här även i andra frågor. Till slut underminerar det kontrollen över budgeten för den sittande regeringen, säger han.