Orättvisa förutsättningar inför nationella proven
Skillnaderna mellan hur de muntliga nationella proven i engelska genomförs på olika skolor är stora.
– Varken lärare eller elever har samma förutsättningar och ändå jämförs man, säger Pia Sundqvist, docent i engelska.
204 lärare i Sverige svarade på enkäten.
198 hade lärarexamen i någon form.
80 procent hade behörighet för engelska på högstadiet.
11 lärare blev djupintervjuade.
Eleverna grupperades olika inför provet, 24 procent i par, 61 procent i trio och 16 procent tog prover tre eller fler elever i gruppen.
Endast 26 procent av lärarna brukar spela in provet.
Antal elever i varje provgrupp varierar, precis som tillgången på inspelningsutrustning. Vissa lärare får vikarie som tar hand om den ordinarie undervisningen medan de genomför de muntliga nationella proven i engelska i årskurs 9. Andra får lämna klassen ensam i klassrummet och springa mellan den och eleverna som gör provet.
Samtidigt som förutsättningarna skiljer sig åt, ska det nationella provet ligga till grund för bedömning och utgöra underlag för jämförelser mellan skolor och kommuner.
– Lärare vill göra rätt och vill att det ska bli så rättvist som möjligt för eleverna, men de tvingas anpassa sig så att det inte blir lika, säger Pia Sundqvist, docent i engelska vid Karlstads universitet.
Hon har utfört studien tillsammans med Erica Sandlund, även hon docent i engelska i Karlstad.
Tillsammans med Peter Wikström vid Karlstads universitet och Lina Nyroos vid Uppsala universitet har de haft ett fyraårigt forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet.
– Vi ville få en bild av hur det ser ut över hela landet. Och vi började väl ana när vi var ute på skolorna, det är så olika förutsättningar för lärarna att utföra sitt jobb, säger Pia Sundqvist.
Hon menar att provet i sig är uppskattat av lärarna.
– Men även om provet upplevs som bra, så genomförs det på olika sätt. I studien ser vi att gruppstorleken varierar och från internationell forskning vet vi att det får betydelse för själva provsamtalet och bedömningen. Sedan har instruktionerna varierat en hel del, vilket gör att endast 26 procent av lärarna spelar in provet, säger Pia Sundqvist.
Mia Smith är lärare i engelska och tyska för årskurs 6 – 9 och ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. Hon tycker att fler arbetsgivare tar sitt ansvar och ger lärare det som behövs för att de ska kunna utföra sitt jobb på rätt sätt, jämfört med för några år sedan.
– Men det är ändå skrämmande stora skillnader. Många lärare sliter sitt hår för att de inte får förutsättningar. Det går ut över eleverna men också över arbetsmiljön när lärare springer omkring på raster för att hitta ett grupprum för att kunna genomföra ett prov, säger hon.
Mia Smith är också förvånad över att endast en knapp tredjedel av lärarna spelar in ljud vid provtillfällena.
– I dag har väl alla högstadielärare en jobbdator? För mig är det en självklarhet att kunna gå tillbaka till testet. Det handlar om rättssäkerhet, säga hon.
Från Karlstads universitet är budskapet tydligt.
– Får lärarna inte lika förutsättningar kan man ju fundera över likvärdigheten och hur provet ska användas, säger Pia Sundqvist.