Ordningsbetyg i Norge: De har en stor effekt här

Betygen i ordning och uppförande togs bort i de svenska skolorna 1970. Men i övriga Europa finns flera länder där ordningsbetygen fortfarande används för att hålla ordning i klassrummet, bland annat i Norge. Där har man två ordningsbetyg – ett i ordning och ett i uppförande. Skalan är tregradig med godkänd som högsta betyg.

Svensken Anders Lundblad arbetar som lärare i Norge och undervisar på högstadiet på Grålum ungdomsskole i Sarpsborgs kommun.

– Jag tycker det fungerar bra med betygen i ordning och uppförande. Det är inte speciellt tidskrävande att följa upp och det krävs inte mycket för att få godkänt, säger Anders Lundblad, som har arbetar som lärare i fem år.

I kategorin ordning handlar det för eleverna att exempelvis komma i tid, att ha med sig rätt läroböcker till lektionen, att ha på sig inneskor i stället för uteskor i skolans lokaler och att lämna in sina arbetsuppgifter i tid till läraren.

I kategorin uppförande handlar det om att visa respekt för andra elever och skolans lärare och övrig personal, man ska bidra till en god arbetsmiljö, man ska inte mobba andra på skolan, samt att man inte använder mobiltelefonen på fel sätt på skolan. 

På varje skola i Norge finns det ordningsregler sammanställda i en elevhandbok som har framtagits av skolans rektor tillsammans med föräldrarepresentanter. Elevhandboken består av ett antal punkter som anger vad man inte får göra.

Här är avsnittet med ordningsregler, kriterier och riktlinjer för bedömningen från Grålum ungdomsskoles elevhandbok (klicka på bilden för att göra den större):

De två ordningsbetygen är separerade från de övriga betygen. Vilket betyder att de inte påverkar eleverna från att söka vidare om de misslyckas få godkänt.

– Så du kan ha högsta betyg i alla ämnen men samtidigt bli underkänd i ordning och uppförande teoretiskt sätt. Men ska eleverna exempelvis söka ett sommarjobb så är det inte så bra om man har underkänt i ordning och uppförande, säger han.

Anders Lundblad tycker att det ska mycket till för att få lägsta betyget i ordning och uppförande på skolan.

– Det inte är särskilt svårt att få godkänt. Du kan prata en hel del innan man får nedsatt betyg. I en klass på 30 elever så skulle jag säga att genomsnittet på vår skola ligger på två underkända i varje klass.

Hur stor effekt har betygen på elevernas uppträdande?

– Jag tycker att det har stor effekt på de elever som lätt blir påverkade av oro men som har en grundläggande inställning om att lyckas och lära, i kombination med att de också har föräldrar som kan följa upp det här med eleverna. I och med att betygen har funnits så pass länge i Norge så har även föräldrarna fått betyg i det här, det ligger i den norska folksjälen tycker jag, säger Anders Lundblad. 

Fungerar det på alla elever tycker du? Eller har betygen slagit ut några av dina elever?

– Jag har inte varit med om det. Men får en elev för många anmärkningar har det gissningsvis ingen effekt på just den eleven. Har du exempelvis en elev med ADHD eller någon annan diagnos så tar vi hänsyn till det.

På vilket sätt då? 

– Dels ger man inte anmärkningar på samma sätt och man försöker med andra metoder. Där får man hitta någon sorts lösning tillsammans med föräldrarna till eleven.

Sedan förslaget kom upp på agendan i Sverige under tisdagen växte det fram en oro för att ordningsomdömet kan leda till att ännu en arbetsuppgift hamnar i lärarnas knä – utan att de får tid för den. Anders Lundblad kan förstå oron.

– Ja, eftersom det kommer ständigt nya saker som ska ingå i lärares arbetsuppgifter. Det kan bli svårt i början att särskilja bedömningen i själva ämnet och sedan i ordning och uppförande. Men det är inte några vansinniga arbetsuppgifter som väntar lärarna. 

Vad säger du till de lärare i Sverige som är kritiska till införande av ordningsomdömen?

– Det här kommer ju inte att lösa alla problemen med stöket i skolan omgående. Men jag uppfattar inte som att betygen bidrar negativt. Jag tycker att för en ganska stor elevgrupp så har det en positiv bidragseffekt. Det sänder en viktig signal om att ohyfsat uppträdande inte är acceptabelt, det är bra, säger Anders Lundblad.