Örebro på väg att halka efter

Likvärdigheten är Örebros akilles-häl. Även när det gäller resurser hamnar kommunen långt ner i Lärarnas Riksförbunds rankning. Högst, strax över mitten, hamnar Örebro när det gäller lärarbehörighet.

– Det är ett faktum att Örebro satsar förhållandevis lite på skolan. Flera jämförelser pekar på det, säger Per Boström kommunförenings-ordförande för Lärarnas Riksförbund i Örebro.

– Vi menar att man måste satsa betydligt mer resurser om man ska komma tillrätta med de två andra kritiska punkterna, resultat och lön, men kanske framförallt för att komma tillrätta med lärarnas höga arbetsbelastning.

På gymnasiet har lärartätheten sjunkit med 10 procent de senaste åren, säger Per Boström. Att det påverkar lärarna syns i medarbetarenkäterna.

– Ökade uppgifter för läraren inverkar förstås negativt på undervisningskvaliteten eftersom läraren får mindre tid för varje elev. Självklart går det ut över elevernas möjlighet att nå goda kunskapsresultat. 

Enligt rankningen når 79 procent av eleverna i Örebro kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio, 87 procent var behöriga till gymnasiets yrkesprogram våren 2014. Då har man räknat bort nyanlända elever. Det som sticker ut är den stora skillnaden i resultat mellan skolor. Om man jämför skolan med högst respektive lägst meritvärde i årskurs nio blir skillnaden 91,5 poäng, vilket ska jämföras med riksnittet, 26,6. Det finns skolor i Örebro där under 40 procent av eleverna uppnår kunskapskraven i samtliga ämnen.

– Ett misslyckande, säger Per Boström. 

Kenneth Nilsson (S), kommunalråd med ansvar för barn och utbildning, instämmer i att läget är allvarligt. 

– Vår största utmaning är resultaten. När vi inte rankas nog bra på grund av detta har vi ett bekymmer och där ska Örebro kommun kraftsamla.

Hur då?

– I nästa års budget kommer vi att begära att förvaltningen tar fram en handlingsplan med högt uppsatta mål. Vår vision är att vara topp 25 år 2025. Det kommer att innebära en enorm resa från där vi är i dag men om vi inte visar att vi vill, då kommer det inte att hända något.Planen ska omfatta hela skolväsendet och kan handla om vilka insatser som måste göras för ökad likvärdighet, fler tidiga insatser och bättre arbetsmiljö för lärarna, säger Kenneth Nilsson.

Borde ni även satsa mer resurser?

– Kommunen växer enormt och vi höjer skatten nu. De 140 miljoner det genererar ska helt och hållet gå till välfärdens ökade behov. Men då handlar det om att finansiera nya skolplatser och nya lärare, säger Kenneth Nilsson. 

– Inom ramen för handlingsplanen kan det handla om att vi hittar både resurser och metoder för att lösa det vi absolut måste göra för att få bättre elevresultat.

Vad gäller lärarnas arbetsbelastning menar Kenneth Nilsson att frågan var mer aktuell innan han själv tillträdde som kommunalråd vid årskiftet. 

– Men vi har all anledning att följa upp den. Vi tittar på nyckeltalen över lärartäthet och det är klart att vi måste vara vaksamma på detta. Arbetsmiljön och vår förmåga att kompetensutveckla och bemanna med rätt medarbetare, det är en annan stor utmaning. Speciellt när vi vet att det börjar råda lärarbrist och kommunen växer så det knakar. 

Vad säger du om de stora resultatskillnaderna mellan kommunens skolor?

– Vi har en boendesegregation som är allvarlig. Några av skolorna med låga resultat tar emot många nya elever. Vi tittar på detta kontinuerligt och har lagt ett uppdrag för hur vi kan stärka integrationen i skolväsendet. Det kommer att vidtas åtgärder för att komma vidare med den här problematiken under mandat-perioden.

Kommer ni klara av att rekrytera de lärare som behövs?

– Än så länge klarar vi det men det börjar bli brist även hos oss. Det blir svårare att rekrytera, så vi kommer att behöva göra särskilda kompetenssatsningar och rekryteringssatsningar.

Kan det vara högre lärarlöner? 

– Jag förstår att du gärna vill ha svar på den frågan men det är inte min sak att som enskilt kommunalråd sköta löneförhandlingarna.

Per Boström på Lärarnas Riksförbund har en annan bild av läget:

– Jag menar att kommunen inte gör någonting 2016 för att komma till rätta med de dåliga skolresultaten, höja lärarnas löner eller förbättra anställningsvillkoren. Nästa år ska skolverksamheten spara många miljoner inom skolan vilket troligtvis kommer att leda till att resultaten ytterligare försämras, säger han och tillägger. 

– Vi ser redan hur friskolor och andra kommuner erbjuder duktiga lärare goda villkor för att byta arbetsgivare. För att kunna rekrytera framtidens lärare är det livsviktigt att Örebro kommun kan erbjuda konkurrenskraftiga löner.