Annons

"Organisationen är anorektisk"

Publicerad 22 januari 2014

Fakta

Så pressade är lärarna

En undersökning bland lärare i Örebro visar hur pressat läget är.

  • 90 procent av lärarna upplever för hög stress i jobbet – knappt hälften har stressymptom varje dag.
  • 20 procent har undervisningstiden ökat med i snitt på ett år – från 504 timmar till i snitt 600 timmar.

  • 75 % av lärarna sover dåligt på grund av jobbet – en av tre sover dåligt varje natt.

  • 75 % av lärarna känner sig uttröttade varje dag och upplever en mycket hög stressnivå.

  • 62 % av gymnasielärarna går till jobbet trots att de är sjuka – bland grundskolelärarna är siffran 52 procent.

Så pressade är lärarna i landet

  • 90 % av lärarna upplever att de senaste årens reformer gett dem en tyngre arbetsbelastning.

  • 70 % av lärarna upplever att deras fritid påverkas negativt av arbetssituationen.

  • 68 % av lärarna tycker inte att läraryrket ger dem status utanför skolan.

  • 65 % av lärarna har inte tillräckligt med tid för förberedelse och efterarbete av undervisningen. 

  • 23 % av lärarna har blivit utsatta för våld, hot, sexuella trakasserier eller annan kränkning.

  • 76 % av lärarna upplever att arbetet är meningsfullt.

Källor: Lärarnas Riksförbund i Örebro och Lärarnas Riksförbunds Arbetsmiljörapport 2013

 

Relaterat

Undervisningstiden har ökat kraftigt för många gymnasielärare i Örebro. Över 90 procent känner sig stressade.
– Jag har 675,5 undervisningstimmar och det blir bara fler och fler. Jag är förundrad över att det aldrig tar stopp, säger gymnasieläraren Lars Lindgren.

Under hösten har lärarnas dåliga arbetsmiljö uppmärksammats gång på gång, i stad efter stad. I Örebro är problemet inte nytt, konstaterar Carin Arnesson, huvudskyddsombud för Lärarnas Riksförbund i Örebro.

Hon känner stor frustration över ”att det inte blir någon verkstad”. I februari i år begärde facket åtgärder mot den ökade arbetsbelastningen och stressen som Örebrolärarna upplevde. De har haft möten med arbetsgivaren och gjort en psykosocial arbetsmiljökartläggning.

2 600 av kommunens lärare svarade på enkätundersökningen, som bland annat visade att tre fjärdedelar sover dåligt – en tredjedel  varje natt. Den visade också att två tredjedelar av de medverkade dagligen känner sig uttröttade och stressnivån är överlag mycket hög.  

– Vi har skickat signaler till alla led. Till och med kommunalråden fick arbetsmiljöenkäten innan budgeten för 2014 skulle fastställas, men det blir ingen förändring. En del tycker att vi klagar, men vår organisation är anorektisk, säger Carin Arnesson.

På gymnasieskolan Karolinska skolan, har Arbetsmiljöverket genomfört en inspektion och nyligen beslutat om ett föreläggande med vite på 100 000 kronor om Örebro kommun inte kommer med förslag på hur arbetsituationen ska förbättras. Men kommunen planerar att överklaga beslutet, eftersom föreläggandet omfattar hela ordinarie arbetstiden – även föroendearbetstiden.

Carin Arnesson och Anders Hallman, lärare på Karolinska skolan samt lokalombud och biträdande skyddsombud för LR, ser klara samband mellan den höga stressnivån och beslutet att öka undervisningstimmarna på gymnasiet.

De menar att gymnasielärare i Örebro sedan i fjol fått sin undervisningstid ökad med i snitt 20 procent, från rekommenderade 504 timmar till  cirka 600. 

– När vi satt i samverkan sa jag att det inte kommer att gå och att det fanns risker för ohälsa, men arbetsgivaren såg inga risker. Efter enkäten har det gått upp för rektorerna hur illa det är, men de sitter i en knepig sits. De vill väl, men måste hålla budget. Hela systemet är pressat. Vi har till och med haft en lärare som fick hämtas med ambulans efter att ha klappat ihop med stressymtom, säger Anders Hallman, som har haft sömnsvårigheter:

– Förra året hade jag 14 undervisningsgrupper och då mådde jag dåligt. När jag skulle sova började jag tänka på allt jag inte fick glömma.

Lars Lindgren har varit lärare i 15 år, de fem senaste på Karolinska skolan, där han undervisar i engelska. För två år sedan fick han en stroke.

– Jag var bara 45 år gammal, så det är klart att jag fick mig en tankeställare. Enligt läkarna var min stroke troligen stressorsakad. Jag är fortfarande motoriskt påverkad på höger sida.

Kollegorna beskriver Lars som en ambitiös lärare som månar om sina elever. Det är responsen i klassrummet och alla trevliga kollegor som får honom att stanna i yrket. Bara en termin efter stroken var han tillbaka och jobbade heltid. Han har fått göra vissa anpassningar i arbetet och har inget mentorskap.

– Men det är mycket jobb ändå. Jag har 675,5 undervisningstimmar. Det är frustrerande att ha ett hav av elever framför sig. Man känner sig otillräcklig nästan hela tiden. I början av 2000-talet hade jag 450 undervisningstimmar, eget klassrum och det var mindre dokumentation. Det känns som dubbelt så mycket arbete i dag, säger Lars Lindgren.

Vad behöver göras för att förbättra situationen?

– Vi måste få 25 elever per grupp och 500 undervisningstimmar. När jag föreslog det möttes det med skratt på förvaltningen, men det var ungefär så det såg ut när jag började jobba för drygt tio år sedan, säger Anders Hallman.

– De senaste tio åren har det skett en radikal ökning av våra arbetsuppgifter. Ökad undervisningstid och fler elever för med sig ytterligare dokumentation. Det ska förberedas, bedömas, efterbearbetas och sättas betyg, säger Lars Tivenius, lärare i matematik och hållbart samhällsbyggande på Rudbecksskolan i Örebro.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons