Oro bland lärare: Mer distansundervisning efter krisen

Skolvärlden har tidigare belyst att man redan på vissa håll planerar för att fortsätta med distansundervisningen i någon form även efter coronakrisen. 

Marcus Larsson har väckt liv i debatten kring hur den nuvarande situationen med ökad distansundervisning på gymnasieskolan kommer att påverka läraryrket efter att viruskrisen är över.

När krisen har lagt sig tror han att de stora friskolekoncernerna, som exempelvis Academedia, kommer att fortsätta med den digitala undervisningen.

– Exakt hur skolorna kommer att göra det vet jag inte riktigt, men det skulle exempelvis kunna vara att man har fjärrundervisning en till två dagar i veckan. Det är i sådana här kriser som förändringar kan ske snabbt, säger han.

Tror du på att en sådan utveckling skulle kunna fungera? 

– Jag själv är inte intresserad av att arbeta i ett yrke där man inte träffar eleverna fysiskt. Men min åsikt är inte så viktig, för då är jag bara en lärare som alla andra. Jag tror inte de flesta lärarna tänker så mycket på vad den här situationen kan leda till framöver, utan de har fullt upp med att rädda undervisningssituationen. Och frågar du eleverna så tror jag att en vanlig 16-åring kommer att tycka det är attraktivt.  

I en intervju med Dagens Industri är Academedias vd Marcus Strömberg tydlig med att utbildningsjätten kommer vilja fortsätta med arbetssättet när krisen är över för att bland annat hantera lärarbristen.

– I framtiden kommer vi se en kombination av fysisk undervisning och fjärrundervisning. Det här är ett sätt att adressera lärarbristen och ett sätt att utmana den traditionella undervisningen. Skolan har legat efter digitalt, säger han till DI. 

Marcus Larsson tror att lärarnas prestation och skicklighet att ha lyckats ställa om så snabbt till den digitala undervisningen kan leda till att det blir svårargumenterat att försvara den traditionella undervisningen.

– Jag tror att det kommer att bli tufft att få igenom att gå tillbaka till det dyra läget som var innan corona. För vd-Marcus kunde inte ha varit tydligare i hur han ser på digitaliseringen och i hans perspektiv är det för att öka vinstmarginalen.

Skulle utvecklingen på de fristående skolorna bli så som han befarar kommer det att leda till konsekvenser även för den kommunala skolan, menar Marcus Larsson.

– Om Academedia går över till att undervisa digitalt en gång i veckan så kommer det att minska deras behov av lokaler och lärare. Det kommer innebära att skolorna får samma skolpeng men samtidigt ha lägre kostnader och det kommer att öka Academedias vinst, säger han och fortsätter: 

– Det system vi har i Sverige gör att den kommunala skolan hela tiden behöver anpassa sig till fristående skolors kostnader, annars skapas övervinster. Så de kommunala skolorna kommer inte att komma undan om friskolejättarna går mot mer digital undervisning. 

Det är i sådana här kriser som förändringar kan ske snabbt.

Det finns dock ett gäng elever som troligen gynnas av den digitala undervisningen och det är den växande skaran som tyvärr inte brukar ta sig till skolan, påpekar han.

– För de eleverna är det här en bra situation, nu räcker det i stället att sätta sig vid en dator och då är skolan där. Men när det här är över är risken att lärare förväntas undervisa både elever i skolan och hemma med hjälp av digital undervisning. 

Kan inte det inte finns något sunt med den utvecklingen då?

– Definitivt. Om det finns elever som mår bra av detta så är det svårt att argumentera emot det. Men om samma lärare ska göra två saker samtidigt kommer den arbetsbelastningen att öka. Så oavsett hur gott ändamålet kan vara så lär detta leda till sämre arbetsförhållanden för väldigt många lärare. 

Svante Tideman, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund (LR), poängterar att det inte är fritt fram för mer distansundervisning efter coronakrisen.

– Ibland springer man iväg lite för snabbt och oroar sig. Man kan inte bara övergå till distans- och fjärrundervisning från en dag till en annan, det finns reglerat i skollagen hur sådan undervisning får gå till.

Så man behöver vara så orolig helt enkelt? 

– Man kanske kan vara orolig för att förespråkarna kommer att försöka få in det mer, men då är det jätteviktigt att man faktiskt säger: ”stopp och belägg”. Är det så att man vill ha mer distansundervisning i skolan måste man sätta igång med jättenoggranna utredningar och studera vad som gynnas. Jag tycker att det är fel att bara gå på den undervisningen som har skett nu under coronakrisen. 

Vad ser du för framtidsscenarier kring digital undervisning efter coronakrisen? 

– Att det kommer ett tryck från vissa håll att man ska sjösätta det här i en större skala. 

Varför tror du det? 

– Därför att vi har den marknaden vi har. Det är inte så konstigt att det är representanter från de fristående skolorna som har varit ute och sagt att det här fungerar bra utan att ha något på fötterna. Ingen kan veta om distansundervisningen är en succé eller om det är dåligt förrän man har utvärderat det oerhört noga. 

Marcus Larsson menar att det hade varit bra om lärarfacken var aningen mer långtgående i sina uttalanden i digitaliseringsfrågan.

– Jag har läst lärarfackens remisser kring digitalisering och det finns antydan till systemkritik men finns även punkter där man lyfter digitaliseringens positiva effekter – och det sistnämnda kommer nog inte att vara så positivt för medarbetarna.

Vad bör lärarfacken göra annorlunda menar du? 

– Man kan bli tydligare på att prata om att digitaliseringen är en stor fara för medlemmarnas arbetsbelastning, det är väldigt sällan det läggs till något samtidigt som något tas bort. Här kommer det att läggas till ett uppdrag att lärare även ska jobba digitalt. Facken måste uppmärksamma detta. 

Lärarnas Riksförbund uttalar sig i en remiss från 2017 att förbundets ”principiella uppfattning är att ökade möjligheter till entreprenadlösningar och fjärr- och distansundervisning är riskabla”.

Redan då beskrev LR tydligt att om ska man ha in mer fjärr- eller distansundervisning så måste man först göra en grundlig utredning, berättar Svante Tideman. 

– Sedan säger vi att innan man överhuvudtaget ger något tillstånd till distans- eller fjärrundervisning så måste Skolinspektionen ge tillstånd till det och det måste prövas i varje enskilt fall. Det måste regleras noga. 

Vad kan LR göra för att se till så att det inte går mot det hållet som lärare befarar? 

– Om man försöker luckra upp detta så kommer vi säga nej. Vi är i ett akut läge i dag, absolut, men i framtiden måste det regleras hårdare så att det inte blir vardag. Man kan inte se den digitala undervisningen som ett sätt att mota lärarbristen, absolut inte. Om distans- eller fjärrundervisningen skulle bli vardag i framtiden kommer inte många att vilja bli lärare.