Catharina Niwhede, studie och yrkesvägledare samt ordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, välkomnar fackets krav på 1000 nya vägledare.
Över 1000 vägledare saknas: ”Man känner sig otillräcklig”
Skolorna behöver fler utbildade studie- och yrkesvägledare. Det menar Lärarnas Riksförbund, som nu kräver 1000 nya vägledare.
Idag firas Vägledningens dag för att uppmärksamma studie-och yrkesvägledningens betydelse. Samtidigt kräver Lärarnas Riksförbund att det rekryteras drygt 1000 nya behöriga vägledare för att möta elevernas behov.
– Behovet av kvalitativ studie-och yrkesvägledning har aldrig varit större. I en djungel av utbildningar och yrkesbanor behöver fler vägledning. Avhopp och felval som resulterar i programbyten leder till enorma kostnader, säger Åsa Fahlén, ordförande på Lärarnas Riksförbund, i ett pressmeddelande.
Catharina Niwhede, studie och yrkesvägledare och ordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad, instämmer. Hon tycker inte att bristen på studie- och yrkesvägledare fått tillräckligt med uppmärksamhet, och vittnar om hur det orsakat både felval och stress.
– För elevernas del blir konsekvensen att de gör felval då de gör som sina kompisar istället för att utgå från sin egen förmåga. Medan man som vägledare aldrig känner sig riktigt nöjd. För lite tid för varje elev gör att man känner sig otillräcklig, säger hon till Skolvärlden.
Genom att införa ett tak på hur många elever en studie- och yrkesvägledare som mest ska ansvara för (i genomsnitt 400) vill facket förändra den rådande situationen där vägledare kan ha ansvar för ett obegränsat antal elever, och dessutom användas som alltiallo på skolan.
– Att en studie-och yrkesvägledare kan ha 1 000 elever att vägleda är inte rimligt. Att ha vägledningssamtal och presentera alla valmöjligheter som eleven har tar tid. Man kan tro att ett samtal tar 10 minuter, men det finns elever som behöver 45 minuter flera veckor i streck innan de känner sig redo att fatta ett beslut, säger Catharina Niwhede.
I genomsnitt har omkring 230 nya studie- och yrkesvägledare utexamineras de senaste fem åren. Men för att kunna möta rekryteringsbehoven i enbart grund- och gymnasieskolan menar LR att det skulle behövas examineras minst 200 fler per år under de kommande fem åren.
Catharina Niwhede menar att studie- och yrkesvägledarprogrammen ofta fulla till en början, men efter tre år ser det annorlunda ut då flera har hoppat av utbildningen.
– Det är ett bekymmer som jag tror att vi kan komma till rätta med genom att bland annat höja lönen för studie- och yrkesvägledare. En vettig livslön hade visat att man värderade yrket och gjort det mer attraktivt, säger hon.