Annons
Foto: Niklas Björling

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Publicerad 20 mars 2017

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Fakta

Om projekten

Anna Nyberg: Psykolog och forskare vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.

Finansiering: Projekten finansieras med medel från Afa Försäkring och från Forte: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projekten ska bland annat titta på om skillnader i arbetsmiljö och arbetsuppgifter kan förklara varför anställda i kvinnodominerade verksamheter samt kontaktyrken oftare blir sjukskrivna för psykisk ohälsa.

Kontaktyrken: Människonära yrken, det vill säga yrken där man arbetar med barn, elever, sjuka, äldre eller personer med en utsatt position i samhället. Lärare och sjuksköterska är typiska kontaktyrken.

Data: Projekten kommer utgå från den insamlade data som finns genom SLOSH - Svenska Longitudinella studien Om Sociala förhållanden, arbetsliv och Hälsa (SLOSH), en longitudinell studie som belyser sambanden mellan arbetsmarknadsdeltagande, arbetsmiljö, pensionering och hälsa. Vartannat år sedan 2006 har data samlats in från ett representativt urval i befolkningen. Projekten kommer även att utgå från Arbetsmiljöundersökningarna mellan 1989 och 2015.

Relaterat

Läraryrket ett friskyrke? Jo, i början av 1990-talet var det faktiskt det. Men nu är den psykisk ohälsan inom läraryrket betydligt större och varför det är så, och vad som hänt sedan sjuktalen började öka under 2000-talet är en av utgångspunkterna i psykologen Anna Nybergs forskningsprojekt.

– Något har ju hänt. På 1990-talet var lärare och sjuksköterska typiska friskyrken. Det var höga krav i yrkena även då men man var inte så stressad. Vi vill veta varför.

Anna Nyberg är forskare vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet och har fått medel för två projekt som är relaterade till varandra. Det ena handlar om skillnader mellan kvinno- och mansdominerade verksamheter med avseende på organisatoriska förutsättningar för en god psykosocial arbetsmiljö som i sin tur påverkar stress och psykisk ohälsa. Det andra projektet tittar specifikt på anställda inom kontaktyrken – som lärare och sjuksköterskor – och vad det beror på att sjukskrivningar för stress och psykisk ohälsa ökar. Generellt sett är människor i kontaktyrken oftare sjukskrivna än andra, och kvinnor oftare än män.

– Vi ska titta på saker i själva arbetsmiljön men även på det kontaktarbete som man gör utanför arbetet som att ta hand om barn, sjuka och äldre familjemedlemmar. 

– I offentligt sektor har det varit stora nedskärningar. Det drabbar kvinnor från två håll. Kvinnor jobbar ofta i offentlig sektor och när offentlig sektor inte fungerar drabbar det kvinnor i högre utsträckning eftersom de i högre uträckning än män tar hand om barn, sjuka föräldrar och så vidare. Det är därför vi även vill titta på det kontaktarbete man gör på fritiden, det har man inte gjort tidigare.

Vad mer kan ligga bakom det faktum att ohälsan bland lärare är så mycket större idag? 

– Dels leder ju nedskärningar till att man får mer att göra. Men det kan också bidragit till organisatoriska förändringar som gjort att man inte längre kan påverka sin situation, utan får mindre inflytande. Det påverkar negativt.

Forskarna kommer titta på hur mycket man kan bestämma över sin arbetstid som hur, när och var du ska arbeta.

– Viktigt är också balansen mellan vad du ger och vad du får tillbaka. Vi vet är den är dålig i kontaktyrken. Man har höga krav på sig men lägre grad av belöning, i termer av till exempel utvecklingsmöjligheter, lön och uppskattning. Det är faktorer vi ska titta på.

Även yttre faktorer kan påverka, säger Ann Nyberg.  En hypotes är att New public managements förändrade styrformer i vården påverkar välbefinnandet för sjuksköterskor. Ytterligare en sak är hur man upplever vilken kvalitet man kan erbjuda i sitt yrkesutövande.

– Om du blir lärare för att du vill stötta elever och drivs av det meningsfulla i att göra det, så påverkas du förstås negativt om du upplever att du inte kan göra just det. Om organisationen inte ger dig förutsättningar att gör ett bra jobb så skapar det stress och psykisk ohälsa.

Man vet sedan tidigare att höga känslomässiga krav är en sådan sak som leder till högre sjukskrivningstal.

– De känslomässiga kraven har ökat på olika sätt inom olika kontaktyrken. Inom skolan kan det handla om att lärarens auktoritet inte respekteras på samma sätt som tidigare och det är förstås väldigt känslomässigt krävande att hela tiden behöva återupprätta den. Medan sjuksköterskan kanske stressas av att vården blivit så mycket sämre att man inte kan ge patienterna den vård de behöver.

Ur det här perspektivet: vad kan arbetsgivare göra för att minska stressen?

– Många chefer inom offentlig sektor har ju inte möjlighet att påverka de resurser de har till förfogande. Men du kan alltid ha ett gott ledarskap för dina medarbetare. Du kan skapa medbestämmande, god stämning och flexibilitet så att de anställda, inom ramen för det givna, ges de bästa förutsättningarna för att utföra sitt yrke.  

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.
– Om det finns tid kvar på kursen när provet är skrivet är det väl bara bra om tiden används till att låta eleverna ta igen missade kunskaper.

Annons
Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Annons

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons
Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

Annons

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons