Annons
Foto: Ann-Sofi Marminge

Pension - så funkar det

Publicerad 14 november 2012

Känns pensionen avlägsen? Ta dig en funderare på den ändå – det kan löna sig rejält i längden. Sparande och förvaltningsavgifter spelar roll även för den som tänkt jobba i 20-30 år till.

Det är enkelt uttryckt fyra faktorer som styr hur hög en persons pension blir i framtiden, förklarar Björn Carlsson, förhandlare på Lärarnas Riksförbund:

• Pensionsålder. Att arbeta ett år till efter 65 ger åtta procent mer i den allmänna pensionen.

• Livsinkomsten, som påverkas av lön, antal arbetade år och heltids- eller deltidsarbete.

• Placering av premiepension och tjänstepension.

• Eget sparande.

– Eftersom inkomsten kanske inte är så lätt att styra för en lärare, annat än om man ska jobba heltid eller deltid, är det viktigt att ha ett billigt sparande, där avgifterna är låga, säger Björn Carlsson.

Kristina Kamp på Pensionsmyndigheten instämmer och uppmanar alla att kolla hur mycket de betalar för att få sina pensionspengar förvaltade.

– Allt över en procent är dyrt!  Betalar man 1,5 procents avgift i 33 år brukar man säga att nästan 40 procent av kapitalet försvinner. För den som har sparat en miljon så blir det bara 600 000 kvar. Just för att man sparar så lång tid spelar avgiften stor roll, säger hon och tillägger:

– I den allmänna pensionen och den kollektivavtalade tjänstepensionen ligger avgifterna numera sällan över en halv procent.

En nyckelsak för privatanställda lärare att hålla koll på är just tjänstepensionen. Finns kollektivavtal på arbetsplatsen? Om inte finns risk att arbetsgivaren inte betalar in tjänstepension.

– De som är födda på 1980-talet ska räkna med att 25-30 procent av pensionen kommer från tjänstepensionen. Så det vill till att man har den. Den som inte har en kollektivavtalad tjänstepension kan dessutom drabbas av höga avgifter, eftersom det inte finns något avtal som är förhandlat från början, förklarar Kristina Kamp.

Hur mycket får en medelsvensson ut i pension?

– En kvinna får ungefär 15 000 kronor före skatt och en man
19 000–20 000 kronor. Den som börjar jobba tidigt, för det mesta heltid och med tjänstepension får ut ungefär 75 procent av sin slutlön i pension, säger hon. 

EXEMPELUTRÄKNINGAR

Lärare 1

Grundskollärare, 33 år
Tjänar 25 500 kronor i månaden, men jobbar just nu deltid, 75 procent. Har varit föräldraledig i totalt 20 månader sedan 2009. Har fast anställning på en kommunal skola sedan fem år tillbaka. Inget privat pensionssparande.

KRISTINA KAMP, PENSIONSMYNDIGHETEN:

”Tidigare, i det förra pensionssystemet, som de flesta av dagens pensionärer har levt med, så räckte det egentligen med 15 bra heltidsår och 15 lite mindre bra för att ändå få en hyfsad pension. Det gick både att plugga och jobba deltid utan att pensionen påverkades särskilt mycket. I dag räknas alla arbetsår, även de med lägre lön. Den som jobbar deltid många år får med andra ord räkna med att det märks.

I normala inkomstlägen sätts 23 procent av lönen av till pension. Om man tjänar 25 000 kronor på en heltidstjänst så minskar lönen med 25*0,25 = 6 250 kronor i månaden. 23 procent av det är 1 437 kronor, som då inte sätts av till den framtida pensionen. Om man jobbar så i tio år så ”går man miste om 172 500 kronor, och dessa pengar har man heller ingen värdetillväxt på.”

BJÖRN CARLSSON, LÄRARNAS RIKSFÖRBUND:

”Ur pensionssynpunkt är det viktigt att inte fastna i en deltidsfälla, utan att jobba heltid. Vad gäller den statliga pensionen kan man lite förenklat säga att man har sin inkomst skyddad i fyra år per barn, men sedan tar den statliga pensionen stryk. Även tjänstepensionen påverkas negativt av deltidsarbete.

Det är viktigt för den här personen att spara. Det kanske inte behöver vara ett specifikt pensionssparande, men se till att spara eller amortera på bostadslån. Börjar man spara i tid räcker det med en liten slant per månad.”

Lärare 2

Gymnasielärare, 45 år

Tjänar 28 600 kronor, efter 18 år i yrket. Anställd på friskola sedan fyra år tillbaka, efter att tidigare ha arbetat på kommunal gymnasieskola. Pensionssparar 300 kronor i månaden och har gjort så i tre år.

KRISTINA KAMP: ”Kolla att friskolan verkligen har tjänstepension! Om inte, kräv löneförhöjning eller att skolan på annat sätt kompenserar. Fundera på hur du pensionssparar. Måste du spara? Behöver du spara mer varje månad? Finns det andra sätt, till exempel att amortera på lån?

Både fall 2 och 3 ska gå in och göra en prognos på minpension.se. Där finns dina egna siffror! Du loggar in med personnummer och beställer en pinkod om du inte har e-legitimation. Fyll i att du vill ha in de uppgifter som finns om dig. Då kommer allt att samlas in, även om du jobbat hos flera olika arbetsgivare, dock inte utlandsjobb, och även ditt privata pensionssparande om du har något sådant. Sedan kan du se hur mycket du sannolikt kommer att få som pensionär om du jobbar på som nu. Det går även att se vad som händer med pensionen om du vill sluta tidigare, bara ta ut hälften eller jobba längre. Dock – kommunala pensioner är faktiskt de som inte alltid fungerar hela vägen. Om något verkar konstigt så ta kontakt med pensionshandläggaren i kommunen där du bor.”

BJÖRN CARLSSON: ”Den här läraren är anställd på friskola och då är det viktigt att kolla att det finns kollektivavtal och därmed tjänstepension. De flesta har det, men avtalen kan se olika ut. Det här är en ganska genomsnittlig lärare. Den som har bytt arbetsgivare ofta har antagligen tjänstepension från flera olika håll. Det är viktigt att kolla upp. Du måste ansöka hos den som förvaltar din pension när du vill börja ta ut den.”

Lärare 3

Gymnasielärare, 60 år

Tjänar 31 600 kronor, efter 35 år i yrket. Har under alla år varit kommunalt anställd. Vill gärna gå i pension om två år, alltså vid 62 års ålder. Har inget privat pensionssparande.

KRISTINA KAMP: ”Gör en prognos och se vad som händer med pensionen om du går tidigare eller senare. Fundera på hur många år du ska ta ut tjänstepensionen på. Tänk på att pension har sämre ”löneutveckling” än lön, så ha marginal från början. Bor du tillsammans med någon så våga tänka tanken på vad som händer om han eller hon dör före dig. Vad händer då med din ekonomi?”

BJÖRN CARLSSON: ”Det är sent, men inte för sent, att börja bry sig om pensionen nu. Det den här personen kan styra över är framför allt när han eller hon väljer att gå i pension. Vill man gå vid 62 gäller det att planera och göra en kalkyl. Se över utgifter, ta hjälp av pensionshandläggaren i kommunen och sök information från Pensionsmyndigheten. Har man inte råd, så försök att jobba några år till. Om man går vid 62 eller 67 år gör jättestor skillnad för pensionen.”

SÅ HAR VI RÄKNAT:

Förutsättningarna för pensionsberäkningarna är att samtliga tre lärare tjänat in allmän pension från 23 års ålder och tjänstepension från 28 års ålder. Lärare 1 jobbar 75 procent till och  med  år 2015 och därefter heltid. Beräkningarna är gjorda med konstant penningvärde, vilket är det gängse.  Lönernas storlek antas vara konstant, avkastningen på pensionerna 3,5 % och avgiftsbelastningen är densamma som hos Min Pensions.

Källa: Pensionsprognoserna är gjorda av Minpension.se.

PENSIONENS OLIKA DELAR

Pensionssystemet illustreras ofta som en pyramid med olika byggstenar. I botten återfinns den ALLMÄNNA PENSIONEN, som är den statliga pensionen som Pensionsmyndigheten ansvarar för.

Den allmänna pensionen är i sin tur uppdelad i:

•Inkomstpension: Till denna avsätts årligen 16 procent av din lön och övriga skattepliktiga ersättningar.

• Premiepension: Är också inkomstgrundad. Hit avsätts varje år 2,5 procent av din lön + andra
skattepliktiga ersättningar. Du kan själv påverka din premiepension och placera dina pengar. Gör du inget aktivt val hamnar pengarna i Sjunde AP-fonden – AP7 Såfa.

• Tilläggspension: Berör personer födda mellan 1938 och 1953 och ersätter det gamla pensionssystemets ATP.

• Garantipension: Är ett grundskydd för den som fyllt 65 och haft ingen, eller mycket låg, arbetsinkomst.

Pyramidens mellersta byggsten utgörs av TJÄNSTEPENSIONEN. Den är kollektivavtalad och betalas in av din arbetsgivare och består av ålderspension, efterlevandeskydd och sjukförsäkring.

För kommunalt anställda lärare kallas avtalet KAP-KL. Är du privat anställd måste du kolla upp om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Om inte riskerar du att helt gå miste om tjänstepension. Friskoleavtalet mellan Almega Tjänsteföretagen och Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets samverkansråd garanterar tjänstepension enligt ITP-planen. Du kan få tjänstepension från flera olika håll.

Toppen av pyramiden utgörs av ett frivilligt PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Om du pensionssparar i en pensionsförsäkring eller på ett pensionssparkonto kan du göra
skatteavdrag för detta med maximalt 12 000 kronor/år.

Källor: Pensionsmyndigheten, Skatteverket.

INDIVIDUELL PENSIONSRÅDGIVNING

– Är man med i Lärarnas Riksförbund går det att få hjälp via Lärarförsäkringar. Förbundet kommer under hösten att anordna möten med pensionsinformation, och det går också att få individuell rådgivning, säger Björn Carlsson.

ÄR DU KVINNA?

– De kollektivavtalade pensionsavtalen kommer från och med i år vara könsneutrala, vilket innebär att kvinnor kommer att få lägre premier. Tidigare har man tagit hänsyn till att kvinnor lever längre men det får man inte göra i framtiden. I privata tjänstepensionslösningar finns det inga sådana krav, så då kan det bli dyrare för kvinnor, säger Kristina Kamp.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Annons
Annons

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons