Pisaforskaren: Ta resultatet med ro

Politikerna har förvärrat situationen för den svenska skolan i sin jakt på snabba resultat och topplaceringar i den internationella rankningen. Det menar skolforskaren Daniel Pettersson, lektor vid högskolan i Gävle.

– Är man lärare så är uppdraget att utveckla individer utifrån läroplanen. På vilket sätt påverkas det av hur lärare jobbar i Singapore? Det är en politiskt frammanad idé att vi ska vara bäst i världen, säger han.

Det finns risker med internationella jämförelser, menar skolforskaren.

– Jag är inte orolig för resultatet, men för hur det används. Jag ser Pisa som ett av flera resultat, det finns nationella prov, lärares egna prov och kommungenomgångar. Men i den allmänna debatten låter det som att detta är Resultatet. Men skolans uppdrag är inte att ge höga resultat i Pisa, skolans uppdrag är större än så, säger han.

Daniel Petterssons slutsats är att Pisa fått fart på politiker som i panik försöker säkra en bättre ställning på den internationella OECD-rankingen, och inför reformer i rekordfart.

– Det är tidigare betyg, mer kontroller, reformera lärarutbildningen. Men de inriktar reformerna på makronivå när det handlar mikronivå. Och på mikronivån handlar det om att ge lärare tid genom att låta dem slippa andra saker, säger han.

Daniel Pettersson pekar ut skolpolitiken under 1990-talet den stora boven. Då började politikerna intressera sig för jämförelser, och drog igång reformer för att höja de svenska elevernas resultat. Vilket slutade med att de svenska eleverna sjönk i internationella jämförelser. Han drar två slutsatser, som båda understöds av Pisa-chefen Andreas Schleicher i en intervju med Svenska Dagbladet.

Den ena är att lärarna inte får tid att vara lärare. Den andra är att vinstuttaget inom svensk skola bidrar till segregation och därigenom vikande resultat.

– Skolan är ingen vara som kan säljas. Det säger OECD uttryckligen. Och OECD säger att man måste ge lärare och rektorer möjligheter att påverka sin vardag.

Men det finns fördelar med Pisa också, rent didaktiskt.

– Hur uppgifterna i Pisa löses är didaktiska hjälpmedel för lärare, men det når aldrig någon form av politisk arena – det är man inte intresserad av. I stället handlar det om ekonomisk konkurrens, men det finns inget som talar för att bra resultat i Pisa leder till ekonomisk tillväxt, säger Daniel Pettersson.