IT
Två av tre lärare störs av mobiltelefoner i klassrummet
Annons
Digitalt
Pokémon Go skapar lärarstress
Populära Pokémon Go står redo att börja i skolan. Men digitala kulturfenomen riskerar att skapa lärarstress.
– Jag tror att vi måste fundera på om spel är det bästa sättet att nå kunskapsmålen, säger Håkan Fleischer, forskare i pedagogik.
Så här fungerar Pokémon Go
- Pokémon Go är ett spel som låter spelaren röra sig i den verkliga världen, för att fånga Pokémons som befinner sig på olika, verkliga platser. Ett digitalt skikt som placeras på den verkliga världen kallas förhöjd verklighet.
- Spelet har fått ros för att spelarna rör sig ute, och besöker verkliga platser, byggnader och sevärdheter. Men också ris, bland annat för att flera skadar sig och inte visar hänsyn i jakten på figurerna.
- Pokémon finns redan som kortspel, serier, tv-serier och konsolspel. Den nya varianten laddas ned till en smart telefon.
I somras lanserades Pokémon Go, och sedan dess är klungor av människor som rör sig långsamt i grupp, stirrande på varsin telefonskärm, en vanlig syn. Spelet har inslag av förhöjd verklighet, monstren dyker upp på olika platser dit spelaren hittar med gps.
Håkan Fleischer, filosofie doktor och universitetslektor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, är säker på att det kommer att bli fråga om Pokémon-inslag i svensk utbildning när höstterminen drar igång.
Medan Beyonces senaste, eller en ny vampyrroman, sällan ses som undervisningsmaterial, så är det annorlunda med de populärkulturella fenomen som tar plats i cyberrymden.
– Det finns så stor osäkerhet kring hur man ska förvalta friheten som it i skolan ger. It ger utökade möjligheter att se nya saker och göra nya saker och det blir tacksamt att koppla på elevernas intressen. Samtidigt har många svenska lärare fått dator, men inga förhållningssätt. Man måste göra helt nya saker, säger Håkan Fleischer.
Artiklar om lärare som använder appar och spel och sociala medier i undervisningen är vanliga. Men har Pokémon Go något att göra i skolan?
– Jag ska inte säga att spel inte ska förekomma i undervisningen, för det finns lärare som hittar bra sätt och som har örnkoll på vad som ska läras. Men jag tycker och tror att de bör ha en begränsad roll. Det finns annat vi kan arbeta med för att vara elevnära, utan att bygga lektionerna runt elevernas intressen.
Förutom att lärare upplever en digtal stress, ser Håkan Fleischer en annan faktor som inverkar när Minecraft och Snapchat hamnar i händerna på lärare som vill elevernas bästa.
– Det står i styrdokument att vi ska ta vara på elevernas intressen och att undervisningen ska vara elevnära. Jag tror att ordet elevnära har blivit synomymt med elevernas intressen. Men jag kan vara elevnära och ändå undervisa om något som eleverna aldrig hört talas om.
Det handlar om att skapa förtroendefulla relationer där utvecklingen blir rolig för utvecklingens skull, och har inte ett smack att göra med elevens intressen.
Samtidigt är det viktigt att inte dra alla sociala medier eller digitala spel över en kam, menar Håkan Fleischer, som pekar på ny forskning som hissar spel men dissar sociala medier i klassrummet.
– Vi blir lite grova ibland när vi pratar om detta, vi bakar ihop onlinespel med att använda sociala medier. Spel kan hjälpa till att utveckla kunskaper men sociala medier och användningen av det försvårar kunskapsbildning.
Men Pikachu och de andra låtsasmonstren behöver inte känna sig nedslagna.
De är inte automatiskt uteslutna när barn och unga ska nå kunskapsmålen.
– Vi ska inte ha något förbud mot spel, vi ska inte ha att ungarna ska sitta raka i ledet och lyssna på läraren som står och mässar. Men vi ska fundera på om det är det vettigaste sättet att lära ut det vi ska lära ut. Och ibland är det det.
