Annons
Chelsea Long har blandade erfarenheter från sina praktik­perioder. Foto: Andreas Hillergren
Bild 1/3

Praktiken problem för både lärare och studenter

Publicerad 11 januari 2017

Fakta

Så gjordes undersökningen

1 709 lärarstudenter svarade i Skolvärldens webbbaserade enkät under perioden 21 november till 2 december.

Hur länge har du studerat till lärare/syv?

  • 1 år  31,4%
  • 2 år  24,2 %
  • 3 år  26,5 %
  • 4 år eller fler  17,8 %

Vilken utbildning går du?

  • Grundskollärare f-klass och åk 1–3  23,7 %
  • Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan  39,7 %
  • Ämneslärare 7–9  8,2 %
  • Grundskollärare årskurs 4–6  13,8 %
  • Grundskollärare med inriktning mot arbete i fritidshem  5,6 %
  • SYV  3 %
  • Annan utbildning  6 %

Hur många veckor har du gjort VFU?

  • 1–5 veckor  35 %
  • 5–10 veckor 25 %
  • 10–15 veckor  24 %
  • Fler  16 %

UKÄ:s granskningar av VFU

Lärarstudenternas VFU har granskats flera gånger av Universitetskansler-ämbetet, UKÄ. Den första utredningen 2005 visade på stora brister. Det var inte ovanligt att studenter som skulle undervisa i högre åldrar kunde placeras på förskolan. Den senaste granskningen från 2015 visade att mycket blivit bättre. Men det finns fortfarande brister. Bland annat har alltför få VFU-handledare en handledar-utbildning. Därför rekommenderas kommunerna att låta fler lärare gå handledarutbildning och andra kompetenshöjande aktiviteter.  UKÄ riktade också kritik mot kvalitén på examinationen. På flera lärosäten underkändes inga studenter under praktiken.

Relaterat

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Chelsea Long, 24, avslutade sin sista praktikperiod före jul. Hennes erfarenheter från de fyra praktikomgångarna är mycket blandade. 

Under den första praktiken fick hon en handledare som mestadels arbetade som extrahjälp i en studieverkstad. Det blev inte mer än totalt fyra lektioner i helklass för Chelsea Long. 

– Jag satt mest ensam och hjälpte elever med olika särskilda behov, så som dyslexi och andra inlärningshinder. Under fem veckor fick jag i princip ingen handledning, berättar Chelsea Long. 

Även under nästa praktikperiod möttes hon av liknande problematik. Då hade Chelsea ett par lektioner i veckan, men oftast utan att handledaren var närvarande i klassrummet.

– Hon verkade inte alls intresserad av att vara handledare. Det var otroligt ensamt och svårt. Jag hade en yrkesintroklass med elever som precis kommit till Sverige som skulle ha samhällskunskap. Det var svårt för mig att ensam i den situationen göra det på ett bra sätt, berättar Chelsea Long.

Hon delar sina erfarenheter med många lärarstudenter i Sverige, visar Skolvärldens enkät. Av de 1 709 studenter som svarat uppger nära 30 procent att de upplever att handledarna inte haft tid med dem under praktiken. 

En dryg femtedel, 22 procent, anser att de fått för lite undervisningstid i klassrummet. 

Det var otroligt ensamt

Jana Hejzlar, utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ), har vid flera tillfällen granskat lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Hon känner igen den problematik som beskrivs i Skolvärldens undersökning. 

– Studenter vill ha mer handledning, det har vi sett i våra granskningar. Det är också så att handledarna upplever att de inte har tid. Ofta handlar det om att de inte får tillräckligt med tid av rektorn för att handleda, säger hon. 

En hårdare arbetsbelastning för lärarkåren och ekonomiskt pressade rektorer är två skäl till att handledningen fallerar i en del fall. Men det finns också andra yttre faktorer, exempelvis missnöjda föräldrar. 

– I en del fall blir föräldrarna inte glada över att den ordinarie lärarens undervisning minskar när denne handleder studenter. Det finns väldigt mycket tyckande, säger Jana Hejzlar. 

Det kan även bli ”kulturkrockar” mellan handledare som gått en äldre utbildning och studenter som kommer från universitetet med dagens undervisningsmetoder och pedagogik i färskt minne. 

– Det kan vara en så enkel sak som att en student inleder lektionen med att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen, medan en äldre lärare tycker att det skriver man på tavlan. I den här typen av undersökningar kan det rymmas en del problem med personkemin, säger Jana Hejzlar. 

Även om bristerna i handledningen av studenter har olika orsaker är ansvaret glasklart. Det ligger hos lärosätena och kommunerna, menar Jana Hejzlar.

– De ska kunna samarbeta på ett sätt som gör VFU:n så bra som möjligt för studenterna. De har ett gemensamt intresse av det, men vi vet att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. 

Jana Hejzlar reagerar också på att nästan fyra av tio lärarstudenter i Skolvärldens undersökning inte får besök av sin examinator under praktiken. Lärosätenas arbetsmetoder varierar kraftigt, en del lärosäten anlitar ombud, exempelvis kollegor eller pensionerade lärare som skickas ut till studenterna. 

– Varje gång information passerar från en person till en annan går något förlorat. Men det är väldigt svårt att klara av att examinatorn genomför alla besök, särskilt för lärosäten med stora lärarutbildningar, säger Jana Hejzlar. 

Chelsea Long tillhör de studenter som fick besök av sin examinator under praktiken, vilket var särskilt viktigt under de praktikperioder som var jobbiga.

Däremot känner hon igen sig i en annan siffra i undersökningen, att så många som 34 procent av lärarstudenterna uppger att praktiken gjort dem osäkra på om de vill fortsätta som lärare. 

– Jag hade hoppat av om jag inte hade fått till de här två sista praktikperioderna själv. Ingen tvekan om det, säger hon. 

För efter att ha fått besked om att hon skulle till samma Malmö-skola på en tredje praktikperiod fick Chelsea Long nog. I stället ordnade hon, med lite hjälp av rektor, praktikplats och handläggare på egen hand. 

– Det har varit mycket bättre. Jag har fått mycket mer handledning. 

Chelsea ska undervisa i samhällskunskap och engelska med ingång gymnasiet. Den sista VFU-perioden har hon tillbringat på ett högstadium. 

– Det är jätteroligt och spännande. Jag har en jättebra handledare och fantastiska kollegor. Verkligen helt annorlunda mot vad jag upplevde först, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att en stor majoritet av lärarstudenterna, trots bristerna, är nöjda med sina VFU-perioder.

Flera av de missförhållanden som fanns på lärar-utbildningarna för tio år sedan har nästan försvunnit.
I dag är det få som får praktik på fel stadium eller i fel ämnen. 

– Den första utvärderingen från 2005 visade på ett fullkomligt katastrofalt läge där blivande gymnasie-lärare exempelvis fick göra VFU i förskolan. Vi konstaterar i våra senaste undersökningar att det har blivit bättre, men det finns fortfarande brister, säger Jana Hejzlar. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Annons
Annons
Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

Annons

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons