Annons
Chelsea Long har blandade erfarenheter från sina praktik­perioder. Foto: Andreas Hillergren
Bild 1/3

Praktiken problem för både lärare och studenter

Publicerad 11 januari 2017

Fakta

Så gjordes undersökningen

1 709 lärarstudenter svarade i Skolvärldens webbbaserade enkät under perioden 21 november till 2 december.

Hur länge har du studerat till lärare/syv?

  • 1 år  31,4%
  • 2 år  24,2 %
  • 3 år  26,5 %
  • 4 år eller fler  17,8 %

Vilken utbildning går du?

  • Grundskollärare f-klass och åk 1–3  23,7 %
  • Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan  39,7 %
  • Ämneslärare 7–9  8,2 %
  • Grundskollärare årskurs 4–6  13,8 %
  • Grundskollärare med inriktning mot arbete i fritidshem  5,6 %
  • SYV  3 %
  • Annan utbildning  6 %

Hur många veckor har du gjort VFU?

  • 1–5 veckor  35 %
  • 5–10 veckor 25 %
  • 10–15 veckor  24 %
  • Fler  16 %

UKÄ:s granskningar av VFU

Lärarstudenternas VFU har granskats flera gånger av Universitetskansler-ämbetet, UKÄ. Den första utredningen 2005 visade på stora brister. Det var inte ovanligt att studenter som skulle undervisa i högre åldrar kunde placeras på förskolan. Den senaste granskningen från 2015 visade att mycket blivit bättre. Men det finns fortfarande brister. Bland annat har alltför få VFU-handledare en handledar-utbildning. Därför rekommenderas kommunerna att låta fler lärare gå handledarutbildning och andra kompetenshöjande aktiviteter.  UKÄ riktade också kritik mot kvalitén på examinationen. På flera lärosäten underkändes inga studenter under praktiken.

Relaterat

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Chelsea Long, 24, avslutade sin sista praktikperiod före jul. Hennes erfarenheter från de fyra praktikomgångarna är mycket blandade. 

Under den första praktiken fick hon en handledare som mestadels arbetade som extrahjälp i en studieverkstad. Det blev inte mer än totalt fyra lektioner i helklass för Chelsea Long. 

– Jag satt mest ensam och hjälpte elever med olika särskilda behov, så som dyslexi och andra inlärningshinder. Under fem veckor fick jag i princip ingen handledning, berättar Chelsea Long. 

Även under nästa praktikperiod möttes hon av liknande problematik. Då hade Chelsea ett par lektioner i veckan, men oftast utan att handledaren var närvarande i klassrummet.

– Hon verkade inte alls intresserad av att vara handledare. Det var otroligt ensamt och svårt. Jag hade en yrkesintroklass med elever som precis kommit till Sverige som skulle ha samhällskunskap. Det var svårt för mig att ensam i den situationen göra det på ett bra sätt, berättar Chelsea Long.

Hon delar sina erfarenheter med många lärarstudenter i Sverige, visar Skolvärldens enkät. Av de 1 709 studenter som svarat uppger nära 30 procent att de upplever att handledarna inte haft tid med dem under praktiken. 

En dryg femtedel, 22 procent, anser att de fått för lite undervisningstid i klassrummet. 

Det var otroligt ensamt

Jana Hejzlar, utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ), har vid flera tillfällen granskat lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Hon känner igen den problematik som beskrivs i Skolvärldens undersökning. 

– Studenter vill ha mer handledning, det har vi sett i våra granskningar. Det är också så att handledarna upplever att de inte har tid. Ofta handlar det om att de inte får tillräckligt med tid av rektorn för att handleda, säger hon. 

En hårdare arbetsbelastning för lärarkåren och ekonomiskt pressade rektorer är två skäl till att handledningen fallerar i en del fall. Men det finns också andra yttre faktorer, exempelvis missnöjda föräldrar. 

– I en del fall blir föräldrarna inte glada över att den ordinarie lärarens undervisning minskar när denne handleder studenter. Det finns väldigt mycket tyckande, säger Jana Hejzlar. 

Det kan även bli ”kulturkrockar” mellan handledare som gått en äldre utbildning och studenter som kommer från universitetet med dagens undervisningsmetoder och pedagogik i färskt minne. 

– Det kan vara en så enkel sak som att en student inleder lektionen med att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen, medan en äldre lärare tycker att det skriver man på tavlan. I den här typen av undersökningar kan det rymmas en del problem med personkemin, säger Jana Hejzlar. 

Även om bristerna i handledningen av studenter har olika orsaker är ansvaret glasklart. Det ligger hos lärosätena och kommunerna, menar Jana Hejzlar.

– De ska kunna samarbeta på ett sätt som gör VFU:n så bra som möjligt för studenterna. De har ett gemensamt intresse av det, men vi vet att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. 

Jana Hejzlar reagerar också på att nästan fyra av tio lärarstudenter i Skolvärldens undersökning inte får besök av sin examinator under praktiken. Lärosätenas arbetsmetoder varierar kraftigt, en del lärosäten anlitar ombud, exempelvis kollegor eller pensionerade lärare som skickas ut till studenterna. 

– Varje gång information passerar från en person till en annan går något förlorat. Men det är väldigt svårt att klara av att examinatorn genomför alla besök, särskilt för lärosäten med stora lärarutbildningar, säger Jana Hejzlar. 

Chelsea Long tillhör de studenter som fick besök av sin examinator under praktiken, vilket var särskilt viktigt under de praktikperioder som var jobbiga.

Däremot känner hon igen sig i en annan siffra i undersökningen, att så många som 34 procent av lärarstudenterna uppger att praktiken gjort dem osäkra på om de vill fortsätta som lärare. 

– Jag hade hoppat av om jag inte hade fått till de här två sista praktikperioderna själv. Ingen tvekan om det, säger hon. 

För efter att ha fått besked om att hon skulle till samma Malmö-skola på en tredje praktikperiod fick Chelsea Long nog. I stället ordnade hon, med lite hjälp av rektor, praktikplats och handläggare på egen hand. 

– Det har varit mycket bättre. Jag har fått mycket mer handledning. 

Chelsea ska undervisa i samhällskunskap och engelska med ingång gymnasiet. Den sista VFU-perioden har hon tillbringat på ett högstadium. 

– Det är jätteroligt och spännande. Jag har en jättebra handledare och fantastiska kollegor. Verkligen helt annorlunda mot vad jag upplevde först, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att en stor majoritet av lärarstudenterna, trots bristerna, är nöjda med sina VFU-perioder.

Flera av de missförhållanden som fanns på lärar-utbildningarna för tio år sedan har nästan försvunnit.
I dag är det få som får praktik på fel stadium eller i fel ämnen. 

– Den första utvärderingen från 2005 visade på ett fullkomligt katastrofalt läge där blivande gymnasie-lärare exempelvis fick göra VFU i förskolan. Vi konstaterar i våra senaste undersökningar att det har blivit bättre, men det finns fortfarande brister, säger Jana Hejzlar. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Överläkaren: ADHD har många positiva sidor

Funktionsnedsättning

Med nya boken ”Fördel ADHD” vill Anders Hansen nyansera bilden av ADHD. Han ställer sig också frågan hur den perfekta skolan för elever med diagnosen skulle se ut.

Annons
Annons

Forskning ska ge skräddarsydd fortbildning

Kompetensutveckling

Ett stort forskningsprojekt i Uppsala ska leda till bättre lärarfortbildning.
– Vi ville bedriva forskning som uppfattas som relevant av lärarna och som lärarna kan ha nytta av, säger Martin Karlberg, som leder projektet vid Uppsala Universitet.

Annons
Lärarbristen

Lärarbristen hotar flera ämnen: ”Alarmerande”

Lärarbristen är på väg mot nya rekordnivåer. Skolvärldens granskning visar hur stor bristen på behöriga lärare är – ämne för ämne.

– Det är redan alarmerande och gör vi inget blir situationen ohållbar, säger Kent Fredholm, ordförande i Språklärarnas Riksförbund.

Stipendier och bonusar ska locka lärare

Lärarbristen

Pajala är en av flera kommuner i Norrbotten som erbjuder 3 000 kronor i månaden till den som utbildar sig till lärare. Och drastiska åtgärder behövs.
– Vi har ett jätteproblem med lärarbrist här, säger LR-ombudet Mikael Kemi.

Annons
Annons

”Så får vi en bra skola för alla”

Debatt

Fokus på utbildningen genom mer tid, aktivt skolval och ökad konkurrens med friskolor är några av Centerns punkter för framtidens svenska skola.

Kommentera
Annons

Stor ökning av sjukskrivna lärare vid terminsstart

Arbetsmiljö

Bristen på lärare är fortfarande ett problem inför skolstarten.
En bidragande orsak till situationen är att sjukfrånvaron bland lärare ökar vid terminsstart.

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons