Annons
Chelsea Long har blandade erfarenheter från sina praktik­perioder. - Andreas Hillergren
Chelsea Long har blandade erfarenheter från sina praktik­perioder. Foto: Andreas Hillergren
Bild 1/3
Bild 2/3
Bild 3/3

Praktiken problem för både lärare och studenter

Publicerad 11 januari 2017

Fakta

Så gjordes undersökningen

1 709 lärarstudenter svarade i Skolvärldens webbbaserade enkät under perioden 21 november till 2 december.

Hur länge har du studerat till lärare/syv?

  • 1 år  31,4%
  • 2 år  24,2 %
  • 3 år  26,5 %
  • 4 år eller fler  17,8 %

Vilken utbildning går du?

  • Grundskollärare f-klass och åk 1–3  23,7 %
  • Ämneslärare med inriktning mot gymnasieskolan  39,7 %
  • Ämneslärare 7–9  8,2 %
  • Grundskollärare årskurs 4–6  13,8 %
  • Grundskollärare med inriktning mot arbete i fritidshem  5,6 %
  • SYV  3 %
  • Annan utbildning  6 %

Hur många veckor har du gjort VFU?

  • 1–5 veckor  35 %
  • 5–10 veckor 25 %
  • 10–15 veckor  24 %
  • Fler  16 %

UKÄ:s granskningar av VFU

Lärarstudenternas VFU har granskats flera gånger av Universitetskansler-ämbetet, UKÄ. Den första utredningen 2005 visade på stora brister. Det var inte ovanligt att studenter som skulle undervisa i högre åldrar kunde placeras på förskolan. Den senaste granskningen från 2015 visade att mycket blivit bättre. Men det finns fortfarande brister. Bland annat har alltför få VFU-handledare en handledar-utbildning. Därför rekommenderas kommunerna att låta fler lärare gå handledarutbildning och andra kompetenshöjande aktiviteter.  UKÄ riktade också kritik mot kvalitén på examinationen. På flera lärosäten underkändes inga studenter under praktiken.

Relaterat

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Chelsea Long, 24, avslutade sin sista praktikperiod före jul. Hennes erfarenheter från de fyra praktikomgångarna är mycket blandade. 

Under den första praktiken fick hon en handledare som mestadels arbetade som extrahjälp i en studieverkstad. Det blev inte mer än totalt fyra lektioner i helklass för Chelsea Long. 

– Jag satt mest ensam och hjälpte elever med olika särskilda behov, så som dyslexi och andra inlärningshinder. Under fem veckor fick jag i princip ingen handledning, berättar Chelsea Long. 

Även under nästa praktikperiod möttes hon av liknande problematik. Då hade Chelsea ett par lektioner i veckan, men oftast utan att handledaren var närvarande i klassrummet.

– Hon verkade inte alls intresserad av att vara handledare. Det var otroligt ensamt och svårt. Jag hade en yrkesintroklass med elever som precis kommit till Sverige som skulle ha samhällskunskap. Det var svårt för mig att ensam i den situationen göra det på ett bra sätt, berättar Chelsea Long.

Hon delar sina erfarenheter med många lärarstudenter i Sverige, visar Skolvärldens enkät. Av de 1 709 studenter som svarat uppger nära 30 procent att de upplever att handledarna inte haft tid med dem under praktiken. 

En dryg femtedel, 22 procent, anser att de fått för lite undervisningstid i klassrummet. 

Det var otroligt ensamt

Jana Hejzlar, utredare på Universitetskanslerämbetet (UKÄ), har vid flera tillfällen granskat lärarutbildningarnas verksamhetsförlagda utbildning (VFU). Hon känner igen den problematik som beskrivs i Skolvärldens undersökning. 

– Studenter vill ha mer handledning, det har vi sett i våra granskningar. Det är också så att handledarna upplever att de inte har tid. Ofta handlar det om att de inte får tillräckligt med tid av rektorn för att handleda, säger hon. 

En hårdare arbetsbelastning för lärarkåren och ekonomiskt pressade rektorer är två skäl till att handledningen fallerar i en del fall. Men det finns också andra yttre faktorer, exempelvis missnöjda föräldrar. 

– I en del fall blir föräldrarna inte glada över att den ordinarie lärarens undervisning minskar när denne handleder studenter. Det finns väldigt mycket tyckande, säger Jana Hejzlar. 

Det kan även bli ”kulturkrockar” mellan handledare som gått en äldre utbildning och studenter som kommer från universitetet med dagens undervisningsmetoder och pedagogik i färskt minne. 

– Det kan vara en så enkel sak som att en student inleder lektionen med att berätta för eleverna vad de ska göra under lektionen, medan en äldre lärare tycker att det skriver man på tavlan. I den här typen av undersökningar kan det rymmas en del problem med personkemin, säger Jana Hejzlar. 

Även om bristerna i handledningen av studenter har olika orsaker är ansvaret glasklart. Det ligger hos lärosätena och kommunerna, menar Jana Hejzlar.

– De ska kunna samarbeta på ett sätt som gör VFU:n så bra som möjligt för studenterna. De har ett gemensamt intresse av det, men vi vet att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet. 

Jana Hejzlar reagerar också på att nästan fyra av tio lärarstudenter i Skolvärldens undersökning inte får besök av sin examinator under praktiken. Lärosätenas arbetsmetoder varierar kraftigt, en del lärosäten anlitar ombud, exempelvis kollegor eller pensionerade lärare som skickas ut till studenterna. 

– Varje gång information passerar från en person till en annan går något förlorat. Men det är väldigt svårt att klara av att examinatorn genomför alla besök, särskilt för lärosäten med stora lärarutbildningar, säger Jana Hejzlar. 

Chelsea Long tillhör de studenter som fick besök av sin examinator under praktiken, vilket var särskilt viktigt under de praktikperioder som var jobbiga.

Däremot känner hon igen sig i en annan siffra i undersökningen, att så många som 34 procent av lärarstudenterna uppger att praktiken gjort dem osäkra på om de vill fortsätta som lärare. 

– Jag hade hoppat av om jag inte hade fått till de här två sista praktikperioderna själv. Ingen tvekan om det, säger hon. 

För efter att ha fått besked om att hon skulle till samma Malmö-skola på en tredje praktikperiod fick Chelsea Long nog. I stället ordnade hon, med lite hjälp av rektor, praktikplats och handläggare på egen hand. 

– Det har varit mycket bättre. Jag har fått mycket mer handledning. 

Chelsea ska undervisa i samhällskunskap och engelska med ingång gymnasiet. Den sista VFU-perioden har hon tillbringat på ett högstadium. 

– Det är jätteroligt och spännande. Jag har en jättebra handledare och fantastiska kollegor. Verkligen helt annorlunda mot vad jag upplevde först, säger hon.

Skolvärldens undersökning visar att en stor majoritet av lärarstudenterna, trots bristerna, är nöjda med sina VFU-perioder.

Flera av de missförhållanden som fanns på lärar-utbildningarna för tio år sedan har nästan försvunnit.
I dag är det få som får praktik på fel stadium eller i fel ämnen. 

– Den första utvärderingen från 2005 visade på ett fullkomligt katastrofalt läge där blivande gymnasie-lärare exempelvis fick göra VFU i förskolan. Vi konstaterar i våra senaste undersökningar att det har blivit bättre, men det finns fortfarande brister, säger Jana Hejzlar. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

SSU: Stoppa vinstjakten i skolan

Debatt.

Att allt fler friskolor börsnoteras borde vara en varningsklocka för alla seriösa politiker. SSU uppmanar högerpartierna att se bortom sina ideologiska skygglappar och tänka på Sveriges elever i kommande förhandlingar med regeringen om vinst i välfärden.

Kommentera
Annons
Annons
Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Låga lärarlöner bakom allvarliga brister

Lön

Borås kommun riskerar att få betala miljonbelopp för brister i sina skolor. Bland annat handlar det om bristande stöd och allvarligt stök.

Annons
”Statliga skolor kan bryta segregationen”

”Statliga skolor kan bryta segregationen”

Segregation

Statligt finansierade skolor kan vara lösningen på både boendesegregation och bristande likvärdighet i utsatta skolor. Det menar gymnasieläraren Björn Dahlman.

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Cecilia lär eleverna navigera rätt på nätet

Digitalt

Falska nyheter, vinklade budskap och propaganda sprids på internet och i social medier och är något som dagens elever måste lära sig att hantera. För läraren Cecilia Jalkebo är nätkritik en självklar del av undervisningen.

Annons
Annons
Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Skolan: Det är i hemmet barnen ska uppfostras

Viralt

En lapp på en skola i Portugal manar föräldrar att ta ansvar för barnens uppförande. Listan i fem punkter sprids just nu som en löpeld på sociala medier i Sverige.

Annons
Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Förslag: 10 000 mer till lärare i utsatta områden

Lärarlöner

Förlängd skolplikt för nyanlända som inte når målen och 10 000 kronor i månaden för förstelärare i utsatta områden.
Det är delar i alliansens gemensamma skolförslag.

Planen som ska lösa lärarkrisen

Planen som ska lösa lärarkrisen

Lärarbristen

Här är planen som ska lösa lärarbristen i Borås skolor.
Högre lön, studiecoacher och hitta lärare i Finland är några de 28 förslag som ska locka fler lärare.
– Detta är ett bra första steg. Nu börjar det viktiga arbetet, säger Anne Pihlo, kommunombud på Lärarnas Riksförbund i Borås.

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Så ska lärare lockas till utsatta skolor

Med högre lön, mindre klasser och färre undervisningstimmar vill Lärarnas Riksförbund locka erfarna och skickliga lärare till skolor med störst utmaningar.
 Den satsning regeringen gör är långt ifrån tillräcklig, menar ordföranden Åsa Fahlén.

”Känns superlyxigt med fortbildning”

”Känns superlyxigt med fortbildning”

La Rochelle

Musikläraren Céline Estassy och franskläraren Anne Jinert har tilldelats ett fortbildningsstipendium och får resa till Frankrike.
– Det är första gången jag får fortbildning i musikämnet, säger Céline Estassy. 

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Kommunen slopar ogiltig frånvaro

Frånvaro

Vänersborg arbetar aktivt för att minska elevfrånvaron, bland annat genom att inte göra skillnad mellan ogiltig och giltig frånvaro.

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott höjer elevernas resultat – men lärarna hinner inte med

Idrott och hälsa

Ny forskning visar att fler pojkar blir behöriga till gymnasiet med mer idrott i skolan. 
Men idrottslärarna förstår inte hur man ska hinna med fler lektioner.
– Lärarna har redan mängder av arbetsuppgifter och vi kan inte trolla med knäna, säger Daniel Gomejzon, lärare i Idrott och hälsa.

Guide: Så pratar du i klassrummet

Guide: Så pratar du i klassrummet

Språkguide

Lärare behöver bli mer medvetna om språket de använder i klassrummet.
– Det är höga språkliga krav i alla ämnen om vi tittar på kunskapskraven. Det gör att vi måste jobba på ett sätt som gör dem möjliga att uppnå, säger Ulrika Ivarsson, speciallärare från Umeå.

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Så kan svenska betygssystemet bli bättre

Forskning

Det svenska betygssystemet är utformat efter politiska önskemål och inte vetenskap. Det gör lärarnas arbete svårare och lågpresterande elever mer utsatta, menar forskaren Magnus Hultén.

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Forskaren: Fel att anta att betyg motiverar alla elever

Kommentar

Skolverkets utvärdering visar att många elever motiveras av betyg. Men inte alla. Betygsforskaren Alli Klapp menar att tidiga betyg kan skapa än större skillnader mellan hög- och lågpresterande elever.

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Läraren: Vi måste ta tillbaka makten

Arbetsmiljö

Lärarna måste ta tillbaka makten över skolan.
– Vi behöver bli tuffare och ska inte längre tolerera att bli behandlade hur som helst, säger Daniel Weiland.

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

7 av 10 lärare utsätts för press av föräldrar

Arbetsmiljö

En majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar, framför allt när det gäller betygsättningen, undervisningens upplägg och läxor. Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Lärarna har i dag inte den auktoritet som de borde ha, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Stöket ska stoppas med ledarutbildning för lärare

Studiero

Bristande studiero ska motarbetas med ett nytt ordningslyft för skolan. Det omfattar bland annat bättre utbildning i ledarskap för lärare.
– Jag är trött på att allt ska vara ett lyft, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Granskning/VFU
Praktiken problem för både lärare och studenter

Praktiken problem för både lärare och studenter

Granskning

Tre av tio lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid med dem under praktiken. En tredjedel uppger också att de efter praktiken blivit osäkra på om de vill bli lärare. Skolvärlden har granskat den verksamhetsförlagda utbildningen som på många håll dras med stora problem – både för lärare och studenter.

Lärarstudenterna om VFU-problemen

Lärarstudenterna om VFU-problemen

VFU

Över 1 700 lärarstudenter svarade i Skolvärldens enkät om hur deras VFU fungerar. Här är några av deras svar.

Lärarna fick extra tid för handledning

Lärarna fick extra tid för handledning

VFU

Gymnasieläraren Pelle Brändén i Uppsala är inte förvånad över att många lärarstudenter upplever att handledarna inte har tid. 
– Det ligger helt i linje med vad vi upplevt, säger han.

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

”Allvarligt att det ser så olika ut i landet”

Kommentar

Kommuner och lärosäten måste få klara riktlinjer för lärarstudenternas VFU-perioder. Det efterlyser Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund. 
– Handledaren ska veta från början att det finns tid till uppdraget, säger hon.

På väg mot svenskt lärarjobb

På väg mot svenskt lärarjobb

Nyanlända

Den första kullen deltagare har nu tagit sig igenom snabbspåret för nyanlända lärare.
– Skolan har ett enormt sug efter deras kompetenser, säger Susanna Malm, nationell samordnare för utbildningen.

Betyg i sexan
Fridolin sågar tidiga betyg

Fridolin sågar tidiga betyg

Betygsbråk

Utbildningsminister Gustav Fridolin menar att Skolverkets betygsutvärdering visar att betyg i sexan är fel väg att gå.
– Obegripligt att dra den slutsatsen, kommenterar Camilla Waltersson Grönvall (m).

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Betyg i sexan har inte lett till mer stöd

Utvärdering

Betyg i sexan har gjort det lättare att upptäcka elever i behov av stöd, visar Skolverkets utvärdering.
Men det har inte lett till att fler elever ges särskilt stöd.

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Experterna: Så kan vi minska skolgapet

Likvärdighet

De svenska Pisa-kurvorna pekar svagt uppåt. Men samtidigt ökar gapet mellan hög- och lågpresterande elever precis som skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund.
– Den sjunkande likvärdigheten är ett stort problem som vi måste gör något åt, säger Jan-Eric Gustafsson, ordförande i Skolkommissionen.

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Stor enkät: Viktig­aste åtgärden för ökad likvärdighet

Likvärdighet

Hur ska den minskande likvärdigheten åtgärdas? Skolvärlden ställde frågan till tio personer i skolans värld.

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

De satsar på elevhälsa för att göra skolan likvärdig

Elevhälsa

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan.

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Skolan missar tidiga signaler om frånvaro

Hemmasittare

Skolan missar ofta tidiga signaler om frånvaro. 
– Ju tidigare skolan reagerar på frånvaro, desto enklare är det att få eleven tillbaka till skolan, säger Ann Edvinsson på Skolinspektionen.

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Utredaren: Viktigt att reagera på elevfrånvaro

Hemmasittare

Vikten av att reagera tidigt på elevers frånvaro – både giltig och ogiltig – lyfts i en färsk utredning om elever med problematisk frånvaro.
På måndagen överlämnades utredningen till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Så kan skolan hjälpa elever med hörselnedsättning

Debatt

Bättre ljudmiljö i skolan, tillgänglig lärmiljö och tillgång till och kunskap om hörteknik är viktigt för att skolan ska ge elever med hörselnedsättning en bra skolgång. Hela skolans styrkedja behöver vara involverad i arbetet, skriver Greger Bååth, generaldirektör för SPSM.

Kommentera
Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande nyckel till elevhälsa

Kollegialt lärande

Ett levande samtal om särskilt stöd, elevfrånvaro och elevhälsa hjälper lärarkollegiet på Lapplands gymnasium i Pajala att hantera de svårigheter som uppstår. Men så har det inte alltid varit.

”Låter som en dröm”

”Låter som en dröm”

Mentorskap

Många nyutexaminerade lärare saknar stöttning under sin första tid i yrkeslivet. I Täby är man först i landet med att införa så kallade traineeprogram för nyutexaminerade lärare. Lärarnas Riksförbund välkomnar satsningen.

Nära relation till lärare motiverar elever

Nära relation till lärare motiverar elever

Forskning

En nära relation till läraren och varierade, meningsfulla uppgifter. Det är faktorer som motiverar elever i skolarbetet, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

”Stor risk att ämnesföreningarna försvinner”

Ämneslärare

Skolverket betalar inte längre ut statsbidrag till ämnesföreningar.
– Vår verksamhet står för precis det styrdokumenten talar om. Nu är risken stor att vi inte kan fortsätta, säger Helena von Schantz, ordförande i Språklärarnas riksförbund.

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Spelmekanik hjälper elever med funktionsnedsättning

Gamification

På Magelungen Karlaskolan i Göteborg lyckas man locka tillbaka hemmasittare och elever med NPF tillbaka till skolbänken.
Detta genom att använda speldesign, spelmekanik och spelkomponenter i undervisningen.

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Så kan skolan lyfta elever med särskilt stöd

Elevhälsa

Den skola som inte lyckas uppväga skillnaderna i elevernas olika förutsättningar riskerar inte bara att eleverna missar utbildningens mål, utan bidrar också till utanförskap och ohälsa hos barn, men också sämre förutsättningar senare i vuxenlivet, skriver debattörerna.

Kommentera
Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Nya lagar – detta gäller skolan 2017

Utbildningspolitik 

Tydligare krav på skolan att motverka diskriminering och möjlighet för regeringen att ålägga friskolor att låta nyanlända elever gå före i kön.
Det är några av de lagändringar som trädde i kraft vid årsskiftet.

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

"Krävs ett paradigmskifte för hela ämnet"

Digitala verktyg

I början av 2017 släpper Skolverket en stödrapport med syfte att öka musiklärarnas förståelse för digitala verktyg.
– Det är en bit på vägen men för att nå ända fram krävs ett paradigmskifte för hela ämnet, säger Olle Zandén, universitetslektor på institutionen för musik och bild vid Linnéuniversitetet. 

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Allt fler stängs av från gymnasiet: ”Behövs mer resurser”

Gymnasiet

Antalet elever som stängs av från gymnasiet har skjutit i höjden de senaste åren. Mari Wall, syv på Virginska gymnasiet i Örebro, vill se större satsningar för att stoppa trenden.

”Alla skolor kan bli bra skolor”

”Alla skolor kan bli bra skolor”

Debatt

Regeringens nationella skolutvecklingsprogram ska ge en långsiktig och kvalitetssäkrad professionsutveckling för lärare, skriver Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström i en debattartikel.

Kommentera
”Inför skolintroduktion för föräldrar”

”Inför skolintroduktion för föräldrar”

Föräldrar som curlar sönder sina barn behöver en genomgång av hur de kan samarbeta med skolan, menar Företagarna. Gärna skolintro för föräldrar, men inte på de premisserna, svarar Föräldraalliansen.

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Hur mycket kostar en kränkt elev?

Rättsprocess

Både Helsingborgs kommun och BEO överklagar tingsrättens dom, som sa att kommunen ska böta 5 000 kronor för den elev som kränktes av en lärare.
– Vi yrkar på 15 000 kronor, säger BEO.

”Att skapa trygghet är viktigast”

”Att skapa trygghet är viktigast”

Hemmasittare

På Berzeliusskolan i Linköping ger en hög personaltäthet trygghet och struktur till återvändande hemmasittare.

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Rektorn gav sig själv 10 000 kr i lönelyft: "Vill hjälpa mina lärare"

Lärarlönelyft

På friskolan Christinaskolan har rektorn valt att ta av pengarna för lärarlönelyftet och ge sig själv 10 000 kronor i löneökning – enligt henne själv för att kunna fördela till lärare som varit lediga eller väntar på sina lärarlegitimationer.
– Jag tycker om det finns pengar så ska man ta ut dem, så att det kommer lärarna till hjälp, säger rektorn Åsa Johansson.