pratare
Foto: Sepidar Hosseini
Värde för lärare

Pratare ger språkstöd

Med språkstödjare får elever som nyligen kommit till Sverige möjlighet att öva svenska i små grupper. Varje vecka finns volontärer på plats och pratar – och är goda, vuxna förebilder för eleverna.

Mer om språkstödjare

Språkstödjarna är volontärer, knutna till föreningen Internationella bekantskaper. Föreningen skapar kontakter mellan personer som talar svenska och personer som vill lära sig svenska. Föreningen arrangerar också ”medprat” för sfi-elever, läxhjälp och svenska för småbarnsföräldrar. I dag är 60 språkstödjare engagerade och 190 elever får språkstöd. Skolorna betalar 4 000 kronor per termin och klass för språkstöd, vilket täcker samordnarens lön

Så börjar du med språkstödjare:

  • Starta i liten skala och rekrytera volontärer i god tid. Ägna tid åt intervjuerna så att det blir rätt personer. Internationella bekantskaper genomför grundliga intervjuer med alla som vill bli volontär.
  • Skolledningen behöver ha lärarna med sig i planeringen eftersom lärarna gör mycket av jobbet.
  • Kolla också om det finns intresse hos eleverna och var noga med att introducera själva syftet med verksamheten för eleverna.

All input jag kan få utifrån som kan stimulera eleverna är av godo. Jag vill ha allt som kan hjälpa mig i min undervisning, säger Anna Munterud, lärare i svenska som andraspråk och idrott på S:t Eriks gymnasium i Stockholm.

Hon undervisar i två klasser som, sedan oktober, får besök av språkstödjare en lektion var i veckan. De andra klasserna på skolans språk-introduktionsprogram har också språkstöd varje vecka.

Det är lärarna som planerar vilka ämnen eller material samtalen ska utgå ifrån. Men föreningen Internationella bekantskaper, som organiserar språkstödjarna, önskar en viss struktur från lärarnas håll för att samarbetet ska fungera.

– Vi jobbar gärna med engagerade lärare som ser ett pedagogiskt värde i det här, som överstiger det merarbete som samarbetet med oss innebär för vissa lärare, säger Pelle Friman, grundare av Internationella bekantskaper.

I Anna Munteruds ena klass, där språknivån är låg, får eleverna frågor att diskutera kring och olika övningar i läs- och hörförståelse. 

– De kommer ofta in på sidospår, men huvudsaken är att de pratar. De har så lite språkkunskaper så de behöver allt, säger Anna Munterud.

I hennes andra klass är språknivån högre. Där jobbar eleverna med tidningen ”8 sidor”, som har nyheter på lättläst svenska. Tillsammans med språkstödjarna diskuterar de nyheterna, omvärldshistoria, grammatik eller olika teman.

Språkstödjarna är volontärer och de ger eleverna tillfälle att prata svenska i små grupper.  

– På lektionerna har man inte alltid möjlighet att prata. Dessutom är det stor skillnad på att vara en lärare med 20 elever, eller en språkstödjare med fyra elever. Elever som inte pratar så mycket vågar prata här, säger Sara Johanson som är samordnare för språkstödjarna på Internationella bekantskaper.

Hon har själv varit språkstödjare och hoppar fortfarande in när det är kort om folk. 

Att samma språkstödjare kommer till klassen varje vecka är viktigt för relationen mellan elever och språkstödjare.

– Det blir lättare att prata när man har brutit isen och känner sig trygg, särskilt för ungdomar. Det finns ganska mycket flyktighet i de här ungdomarnas liv och många är här utan familjer. Vi är kanske inte en klippa i ett stormens hav, men försöker stå för stabilitet i skolmiljön, säger
Pelle Friman. 

Anna Munteruds elever är positiva till språkstödjarna, eller ”pratarna” som de kallas.

– ”Åh, kommer pratarna i dag” kan de säga. Språkstödjarna ger mer än bara svenska språket. Eleverna får träffa många vuxna, med
olika yrkesbakgrunder. Här finns allt från skådespelare och författare till tekniker. ”Pratarna” kan diskutera frågor som jag inte kan. Dessutom ska jag bedöma eleverna, medan språkstödjarna kan vara fria och bara prata. De är mer som medmänniskor, säger Anna Munterud.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm