Premiera lärartillgänglig forskning
Jag var nyligen med när min kollega Margareta Engvall vid Linköpings universitet la fram sin doktorsavhandling om undervisningsverksamheter i matematikundervisningen. Sådana dagar, när avhandlingar läggs fram och diskuteras, är stora händelser för mig som forskare.
Arbetar som matematikdidaktiskt inriktad forskare vid Linköpings universitet och Stockholms universitet. Hon har skrivit boken ”Bedömning i matematik pågår!”.
Med Margaretas stora dag i färskt minne funderar jag över hur hennes och annan forskning ska nå fram till lärare i skolan.
I alla de ämnen en lärare undervisar i pågår ämnesdidaktisk forskning och dessutom pågår allmändidaktisk och pedagogisk forskning som är angelägen för de flesta ämnen. I mitt ämne, matematikämnets didaktik, finns en lång rad tidskrifter där ny matematikdidaktisk kunskap presenteras.
Om jag arbetade som lärare i matematik och ville hålla mig ajour med all aktuell forskning skulle jag läsa flera vetenskapliga artiklar i veckan, plus vetenskapliga texter om mina andra ämnen. Men med tanke på alla rapporter om lärares arbetsbörda är det lätt att förstå hur svårt det kan vara att hitta möjligheten till det.
Men att få in forskning i lärares vardag handlar inte bara om att lärare måste läsa forskningslitteratur. Det handlar också om hur forskningen bedrivs.
Jag har förmånen att forska tillsammans med lärare i ett kommunfinansierat projekt. Här formulerar vi – lärare och forskare – tillsammans syftet med forskningen, det kan till exempel handla om vad fler tystnader i samtalet med eleverna kan leda till.
Det handlar inte om att någon forskar på någon annan utan om att två professioner möts och att alla i projektet strävar efter att utvecklas i sin yrkesroll – samtidigt som vi söker efter ny kunskap.
Det vi slås av är hur nära våra forskningsresultat blir lärares vardag. Lärarna som är med i projektet uppmanar sina kollegor att vara med i liknande forskningsprojekt och dessutom ökar intresset för att ta del av forskningslitteratur när man själv är med och forskar.
Det didaktiska forskningsfältet präglas av många perspektiv och begrepp. För att lärare ska kunna ta del av forsknings- litteratur är det viktigt att den är lättillgänglig. Frågan är varför vi inte ser fler böcker och artiklar riktade till lärare?
En central aspekt är vad som premieras i forskarsamhället. För att avancera som forskare och öka chanserna att få mer forskningspengar är antalet publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter hårdvaluta.
Att en forskare har skrivit en lång rad forskningsrapporter riktade till lärare räknas marginellt i forskarsamhällets strukturer. Jag önskar att texter riktade till lärare ska värderas lika högt som ”rena” forskningspublikationer.
En nydisputerad forskare, som till exempel Margareta, skulle i ett sådant system på allvar förväntas skriva olika sorters texter i sin forskargärning, både artiklar till internationella vetenskapliga tidskrifter och artiklar till lärare.