Annons
Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

”Privata aktörer ska inte ha vinst som drivkraft”

Publicerad 5 juni 2013

Med friskolereformen drömde Miljöpartiet om ökad mångfald, alternativ pedagogik och kooperativa skolor. I dag domineras friskoledebatten av vinstfrågan.
– Sett i backspegeln blev det inte som vi hade tänkt oss, säger Miljöpartiets Jabar Amin, som är sist ut i Skolvärldens serie Partikollen.

Relaterat

Med en fru som är rektor i hemstaden Umeå blir det mycket skolprat, konstaterar Jabar Amin. Både privat och i rollen som riksdagsledamot med plats i utbildningsutskottet och som Miljöpartiets talesperson i skol- och utbildningsfrågor.

– Skolfrågorna är så fundamentala för ett samhälles utveckling. Mycket börjar med skolan och vi tillbringar en stor del av vårt liv i skolan. Mycket formas i samspel mellan skola, hem och vänner, säger Jabar Amin.

Vilka ser du som de mest angelägna skolfrågorna för dagen?

– Att ge varje elev chansen att utvecklas till det han eller hon vill. Både kunskapsmässigt och när det gäller frågor om demokrati, mänskliga rättigheter och kritiskt tänkande.

Hur lyckas man med det i dag, tycker du?

– Jag älskar den svenska skolans betoning på värdegrund och kritiskt tänkande. Våra elever får möjlighet till problemlösning och jag tror att det är få länder i världen som har kommit så långt vad gäller synen på demokrati och jämställdhet. Det måste vi värna om.

– Å andra sidan har vi en hel del problem också. Många elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg, vi har många som hoppar av och vi har en lärarkår som är så tyngd av administrativa uppgifter att många slutar. Bara sedan den här regeringen tillträdde har 25 procent av lärarna lämnat yrket, visade en rapport häromdagen.

Skolverket kom nyligen med rapporten ”Lärarnas yrkesvardag”, om lärarnas arbetstid. Grundskolelärarna lägger lite mer än en tredjedel av arbetstiden på att undervisa. Vad vill ni skala bort för att minska administrationen?

– Vi tycker att väldigt mycket specialistkompetenser har tagits bort inom skolan, bland annat när det gäller elevhälsan. Läraren ska göra allt, från att planera bussresor till att undervisa. Vi vill återanställa specialistkompetenserna.

Hur känns det som utbildningspolitiker att läsa att det kan räcka med 0,1 på högskoleprovet för att komma in på lärarutbildningen?

– Det är inte bra. Men det spelar ingen roll om du bara höjer kraven för att komma in om det inte finns folk som söker. Vi måste höja attraktiviteten för att våra gymnasieelever ska vilja bli lärare. De måste se att det inte är en arbetsplats som tyngs av administrativa uppgifter och att de kan försörja sig på lönen. Att minska de administrativa bördorna, se till att lönerna blir högre och att införa karriärvägar som utvecklingslärare och lektorer kan, sammantaget, öka attraktiviteten. Då kan man också lägga in krav för att få de bästa att bli lärare.

Ni har i Miljöpartiet pratat om lämplighetsprov för lärare.

– Olika länder gör på olika sätt. I Sverige är det poängen som avgör, men i många andra länder har man dessutom antagningsprov, uppsatsskrivande och någon som under utbildningens gång följer en för att se om man kan bli en bra lärare. Vi vet inte exakt var vi kommer att hamna och har inte något färdigt förslag, men vi vill se över hur antagningssystemet ser ut. Som det är nu – att det går att komma in med 0,1 – är inte tillfredsställande alls.

Bland annat Lärarnas Riksförbund menar att det skulle borga för en bättre likvärdighet med en skola som är statlig. Flera andra riksdagspartier är inne på samma linje.

– Vi tycker att det kommunala självstyret är väldigt viktigt. Makten ska vara nära medborgarna. En statlig skola är i sig ingen garant för kvalitet om det inte finns bra finansiering och ett nationellt regelverk. Vi tycker att mångfalden och närheten till medborgarna är berikande. Det finns en demokratiaspekt i det som vi gröna alltid har betonat.

– Vad gäller den fråga som diskuteras mest just nu, friskolorna, var det vi som kom med förslaget runt 1991–1992. Men det var annat än vinst vi hade i tankarna. Det var alternativ pedagogik, mångfald, att ge engagerade lärare och föräldrar möjlighet att driva skolor.

Men i dag går 45 procent av fri-skoleeleverna i skolor som ägs av de tio största företagen i branschen. Gav ni friskolorna för fria tyglar?

– Sett i backspegeln blev det inte som vi hade tänkt oss. Det är därför som vi under lång tid har krävt att skolor inte ska drivas med vinstsyfte. Det innebär att de privata aktörerna inte ska ha vinst som drivkraft, utan passionen för utbildning. Vi vill lägga in en klausul för de aktörer som söker tillstånd att driva skolor där det klart och tydligt står att vinst inte är syftet.

Men ni vill inte ha ett totalt vinstförbud.

– Vinst ska inte vara syftet, men produkten kan bli vinst. Alla måste ha ett överskott, även jag som privatperson. Effekten kan bli att det finns ett överskott att fördela, men skolan ska inte drivas i vinstsyfte. Vi tror att det är en linje som kan förena partierna både till vänster och höger.

Hur vill ni hantera de aktiebolag som redan bedriver skolverksamhet?

– Det kommer att bli en övergångsperiod. Ska vi ändra skrivningen ska det omfatta alla, både befintliga aktörer och de som söker.

Så tycker Miljöpartiet

Förstatligande av skolan: Nej.

Vinstdrivande friskolor: Vill inte helt förbjuda vinst, men vill ha en klausul om att vinst inte ska vara syftet med verksamheten.

Lärarlegitimation: Ja, men vill bredda den till att även omfatta fritidspedagoger med flera.

Betyg från: Driver inga förändringar
gällande betygen de kommande åren för att ge lärarna arbetsro.

Miljöpartiets skolhistoria – ett axplock

1988: Anser att varje skola ska ha en styrelse av elever, föräldrar, lärare och övrig skolpersonal. Skriver i sitt idéprogram vidare att ”eleverna ska vara med och dela ansvaret för arbetet i skolan. De ska till exempel undervisa, laga mat, städa och reparera med hjälp av sakkunniga rådgivare”.

1991: Betonar i valmanifestet en ökad valfrihet i vardagslivet. Medborgare ska få ett större inflytande, bland annat över val av barnomsorg och skola. Vill även se ett garanterat stöd till glesbygdsskolor.

1998: ”Mer pengar till skola, omsorg och vård. Mindre pengar till militär, EU-byråkrati och skrytbyggen”, är en punkt i valmanifestet.

2001: Stor betoning på jämställdhet i det nya partiprogrammet. Skolor ska bland annat ha skyldighet att ta fram elevjämställdhetsplaner

2002: Vill se mindre klasser, fler vuxna i skolan och ökad elevmakt. MP vill att Skolverket ska få resurser för att genomföra kontinuerliga kvalitetskontroller i både kommunala och fristående skolor.

2010: Vill öka lärartätheten och den schemalagda undervisningstiden. Anser att ”föräldrar och barn ska ha goda möjligheter att påverka undervisningen och kunna välja en pedagogik som passar barnet”.

Källa: Svensk Nationell Datatjänst, Göteborgs universitet

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons