mobbning

Program mot mobbning fungerar inte

Inget program mot mobbning fungerar tillfredsställande. Åtgärder som kamratstödjare och medling har till och med visat sig öka mobbningen på skolor. Det visar en stor utvärdering som Skolverket har gjort.

Utvärdering av metoder mot mobbning:

* Skolverket har under tre år låtit sju forskare granska åtta välbekanta koncept mot mobbning. Slutsatsen är att inget fungerar tillfredsställande och myndigheten rekommenderar inte något av dem.
* En upptäckt för de sju forskarna som anlitats för uppdraget av Skolverket, var att antimobbningsinsatser fungerar olika för flickor och pojkar. Vid mobbning av flickor är det bra att sätta in rastvakter som vistas bland eleverna och "patrullerar" platser på skolgården som identifierats som otrygga. Vid mobbning av pojkar är det effektivt med relationsfrämjande insatser, ordningsregler framtagna av elever och personal tillsammans, noggrann dokumentation och disciplinära strategier.
* I arbetet mot mobbning rekommenderar Skolverket de svenska skolorna att:

  • Kartlägga egna behov och brister. Analysera dem och välja insatser utifrån dem.
  • Arbeta systematiskt med "hela skolan-ansats". Involvera eleverna och all vuxen personal!
  • Uppmärksamma och sätt in särskilda åtgärder mot långvarig mobbning.
  • Satsa på kompetensutveckling av personalen.
  • Följ Skolverkets allmänna råd.

Utvärderingen i sin helhet finns att ladda hem på Skolverkets hemsida.

10 000 elever i hög- och mellanstadiet på 39 olika skolor har deltagit i Skolverkets utvärdering av metoder mot mobbning. De program som under tre år har granskats är Friends, SET, Lions Quest, Olweusprogrammet, Farstametoden, Skolkomet, Skolmedling och Stegvis.
– Vi kan inte rekommendera något av programmen i sin helhet, säger Annika Hjelm, undervisningsråd på Skolverket.

Används frekvent

Samtliga program är välkända och används frekvent på svenska skolor. Kommunerna betalar ofta dyrt för att köpa in de färdiga programkoncepten. Enligt Skolverkets beräkningar ligger årskostnaden på mellan 89 och 1 329 kronor per elev för de aktuella programmen.
– Det är skandalöst att kommunerna köper sig fria i mobbningsfrågan. De lägger kommunala skattepengar på program som inte har bevisad effekt och som i många fall har helt motsatt effekt, säger Kamratpostens chefredaktör Ola Lindholm till TT.

Skolverkets utvärdering visar att det finns bitar i samtliga program som fungerar bra, som att arbeta systematiskt, låta elever medverka aktivt i mobbningsförebyggande arbete och att ha ett antimobbningsteam med lärare och annan personal med specialistkompetens. Myndigheten menar att skolor kan plocka delar ur programmen som inspiration. Men det finns också inslag som är rent skadliga och ökar mobbningen:

  • Att ha särskilda lektioner schemalagda för alla klasser, som livskunskap varje vecka. Lektionerna har visat sig kunna bli stökiga, eleverna lär sig vad de vuxna är ute efter och riskerar dessutom att bli kränkta av att behöva dela med sig av djupt personliga erfarenheter.
  • Medling elever emellan.
  • Elever som aktörer, exempelvis kamratstödjare.

– Kamratstödjarna riskerar att bli utsatta för kränkningar. När eleverna blir ögon och öron åt de vuxna har det hängt samman med att mobbningen på skolorna har ökat generellt, säger Annika Hjelm.

”Ta tillvara erfarenheten”

Enligt Skolverket tar de åtta programkoncepten inte hänsyn till lärarnas professionalitet. Annika Hjelm säger att lärarna känner sina elever och kan läsa av stämningen och vet vad som behövs.
– Inga individer är stöpta i samma form och därför ska varje situation mötas unikt. Jag har alltid hävdat att lärarna besitter beprövad erfarenhet genom sitt arbete. Ta tillvara den! Det handlar om att lärare ska få tid att ägna sig åt mobbningsfrågor. En ämneslärare har ofta fullt upp och tvingas rusa mellan klasser och klassrum. När det uppstår svåra situationer måste skolledningar ha ett tillåtande klimat. Låt nästa klass få vänta på läraren om det är nödvändigt, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner.

Att låsa sig vid en manual eller färdigt arbetssätt mot mobbning kan alltså bli kontraproduktivt. Dessutom har de åtta programmen en svag vetenskaplig grund.
– Vi förespråkar i stället att man utgår från Skolverkets allmänna råd och systematiskt skapar en strategi utifrån skolans unika förutsättningar, säger Annika Hjelm. Varje dag blir mellan sju och åtta procent av de svenska skoleleverna mobbade. 13 000 elever är utsatta för långvarig mobbning, som pågått ett år eller mer.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm