Ny rapport
Skolverket: Fem framgångsfaktorer för att motarbeta avhopp
Annons
Gymnasieskolan
Projekt minskade avhoppen från gymnasiet
Att det går att minska avhoppen från gymnasiet visar projektet Plug In. En kärnfråga, enligt projektledaren Gunnar Anderzon, är att skolan inser sitt eget ansvar för att stävja avhoppen.
Fem framgångsfaktorer för att stävja avhoppen,enligt Plug In
Bemötande: För elever i riskzonen är starka relationer till vuxna i skolan särskilt viktigt. Det kan också handla om utökad mentorstid eller elevcoacher.
Koll och uppföljning: Det är viktigt att kartlägga och följa upp faktorer som indikerar att en elever är i riskzonen för att hoppa av. Det kan handla om att skolan har rutiner för att uppmärksamma elevens behov, frånvaro eller rutiner för överlämning mellan grundskola och gymnasium.
Samverkan: Ökad integrering med elevhälsa till exempel eller andra funktionen som ger överblick över elevens situation är viktigt.
Flexibilitet: Många av eleverna i riskzonen har en rad skolmisslyckanden bakom sig. Det kan kräva individuella lösningar vad gäller stöd, schemaläggning och studietakt. Kanske behövs nya, mer aktiva, metoder för att ta kontakt med elever som hoppat av för att få dem tillbaka.
Individcentrerat arbetssätt: Det behövs ett helhetsperspektiv på eleven och man måste utreda vad som hindrar eleven från att komma till skolan.
Projektet Plug In har pågått mellan februari 2012 och juni 2015 och får nu en fortsättning. Vid seminariet ”Utbildning – nyckeln till utbildning” presenterade SKL resultaten från den första omgången.
pluginnovation.se: Här finns all information om projektet, fakta och metodexempel på hur man kan jobba för att stävja avhopp.
En av fyra gymnasieelever fullföljer inte sin utbildning på fyra år. Och för de ungdomar som hoppar av gymnasiet i förtid är risken stor att man aldrig kommer in på arbetsmarknaden.
Men det går att motverka studieavbrotten. Det visar projektet Plug In – ett samverkansprojekt för att motverka avhopp från gymnasiet – som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och som hittills engagerat 47 av landets kommuner.
I Jämtlands län, som varit med i projektet från start, låg den totala andelen studieavbrott från länets gymnasieskolor på omkring 13 procent läsåret 2011/2012. I juni 2014 hade studieavbrotten sjunkit till mellan 2 och 5 procent. Och av Västerbottens 298 deltagare har endast en handfull avbrutit sina studier, för att ta några exempel.
Gunnar Anderzon har varit projektledare för Plug In sedan starten 2012. Han menar att en kärnfråga för att komma till rätta med avhoppen är ett förändrat synsätt från skolans sida, där skolan inser att man faktiskt har ett ansvar att arbeta för minskade avhopp.
– Det är det som hänt på de skolor som vi jobbat med. När man byter synsätt så vänder det, många vittnar om det. Det skolorna uppskattat mest är inte framförallt de extra pengarna utan stödet man fått för att få jobba med det här frågorna. Det har lett till att man arbetar mer strukturerat och att skolan ser det som en framgångsfaktor att stävja avhoppen, säger Gunnar Anderzon till Skolvärlden.
Ytterst är det en fråga för huvudmännen, säger han.
– Det absolut viktigaste är inställningen och hur man väljer att angripa frågan. Men det är också viktigt att få med sig både skolledning och skolpersonal, annars får man ingen legitimitet för att jobba med detta. Men till syvende och sist är avhoppen en ansvarsfråga för huvudmannen.
Projektet har identifierat fem framgångsfaktorer för att minska avhoppen: bemötande, individcentrerat arbetssätt, koll och uppföljning, flexibilitet och samverkan. Oftast har de deltagande kommunerna valt att ta in resurspersoner som fått ansvaret att arbeta med uppgiften.
– Coacher har vi valt att kalla det, och de har fått rollen som den som har koll på frånvaron och ansvar för vad som ska göras åt den. Det kan handla om en studio där man samlar de elever som är i riskzonen och där de får extra studiestöd och liknande åtgärder. Vi har även exempel på när det varit skolan studie- och yrkesvägledare som fått den rollen.Många av skolorna har efterhand lagt in detta i sin ordinarie verksamhet.
Hur finansieras satsningarna?
– Det är huvudmannen som står för det. Så man får göra omprioriteringar eller utöka befintliga resurser.
Orsakerna till att en elev väljer att hoppa av gymnasiet kan vara många, enligt Gunnar Anderzon.
– Det eleverna själva anger är att man inte känner sig välkommen, i värsta fall handlar det om mobbning men det behöver inte alls ha gått så långt för att man ska sluta komma till skolan. I glesbygdsområden, där eleverna har lång resväg, har vi sett att loven påverkar. Man är hemma på novemberlovet och sen är det svårt att ta sig tillbaka. Även för nyanlända elever bidrar loven till att det inte blir kontinuitet vilket kan leda till avhopp.En annan vanlig orsak är att man inte fått rätt typ av stöd och hjälp.
– Vi ser också skillnader mellan olika program. Det är fler avhopp från yrkesprogrammen och det är fler killar som hoppar av än tjejer.
