Annons
Foto: Markus Marcetic

Projekt Modellskola - prövande och givande

Publicerad 28 juli 2015

Dåliga resultat och otrygghet gjorde att Ribbaskolan i Gränna valdes ut till utvecklingsprojektet "Modellskolan". För lärarna innebar det fem års halvtidsstudier vid sidan av heltidsarbetet.

Fakta

Om Modellskolan

Projektet, som grundas i skolnära forskning och vetenskap, startade höstterminen 2009 och har skett i samarbete med högskolan i Jönköping. På Ribbaskolan var målet att alla elever skulle nå minst betyg E i alla ämnen i årskurs 9.  

För lärarnas del har målet varit att samtliga ska ta en magisterexamen i lärande. Lärarna har forskat i det vardagliga arbetet nära eleverna för att utveckla sin undervisning.

Professor Tomas Kroksmark, som ansvarat för projektet från högskolans sida, beskriver det så här: ”Grundtanken med Modellskolan är att om vetenskaplig kompetens adderas till didaktisk skicklighet hos lärare i skolan blir resultatet ökad kvalitet/ökad måluppfyllelse hos eleverna”. 

2009 saknade 40 procent av eleverna i årskurs 9 på Ribbaskolan betyg i ett eller flera ämnen. 2014 var siffran 5 procent.

Ribbaskolan är en kommunal F–9-skola i Gränna i Jönköpings kommun. 2009 höll en ny skolbyggnad på att upp-
föras och under tiden fick lärare och elever husera i tillfälliga paviljonger.

Det var trångt och stämningen var inte alltid den bästa. 40 procent av eleverna i årskurs 9 saknade betyg i ett eller flera ämnen, vilket placerade skolan i botten i kommunen.

– Precis innan vi skulle flytta in i den nya byggnaden blev vi kallade till en arbetsplatsträff. Rektorn sa: ”I morgon kommer det stå i tidningen att vi har blivit utvalda till modellskola”. Ingen visste vad det innebar och rektorn kunde inte svara på frågor. Strax efteråt hölls ett föräldramöte där föräldrarna blev informerade om att skolan blivit utvald till modellskola på grund av att tryggheten var låg och resultaten dåliga, berättar Eva-Lena Jonsson, som precis som kollegorna Ann Bergkvist, Marcus Jönsson och Maria Axmon undervisar på högstadiet.

Hur togs det emot hos er lärare att ni blivit utvalda till modellskola?

EVA-LENA JONSSON: Vi hade sett fram emot att flytta in i den nya skolan och komma på plats och börja vända på utvecklingen, så det mottogs inte så positivt. Det började förhandlas om hur avtalet skulle se ut för oss – skulle vi gå upp till 40-timmarsvecka? Det var många saker att ta hänsyn till.

ANN BERGKVIST: Sedan var det så att alla måste vara med – annars var det bara att byta skola. Men det fanns inga likvärdiga tjänster att erbjuda på andra håll i kommunen.

Hur blev det sedan?

ANN: Det man kan framföra kritik mot är organisationen och tillvägagångssättet. Det var till exempel en dålig deal gällande tiden. Det var sagt tre timmar för studier inom våra 35 veckoarbetstimmar, plus tre timmar egen tid utöver det. För det fick vi en studielön på 1 000 kronor i månaden. Men den tiden räckte inte. 

MARIA AXMON: Jag hoppade av. Jag ansåg inte att jag skulle klara av att jobba 100 procent och samtidigt studera på 50 procent. Nu, när det hela är klart, har jag fyra år kvar till pensionen och jag sa till min chef att jag vill lägga min kraft på att klara av dem. Jag skrev en B-uppsats, men sedan har jag inte gjort mer, utöver att ta del av kollegors arbeten och vara med på handledning.

EVA-LENA: Personligen så har jag tyckt att det har varit roligt att studera igen. Jag har nog förändrats som lärare genom att jag fått tid att läsa vetenskapliga artiklar. Tack vare all den forskning vi har läst tycker jag att vi har kunnat implementera Lgr 11 på vårt eget sätt. Jag har förändrat en del i klassrummet, fått modeller att använda mig av om till exempel variationsteorin. Vi har blivit bortskämda med fortbildning med bra föreläsningar och fått tips på bra artiklar och litteratur, om till exempel formativ bedömning. Så det finns mycket innehållsmässigt som har varit bra.

MARCUS JÖNSSON: All utbildning är av värde. Modellskolan är, i viss mån, en genomtänkt kompetensutveckling. Den ger kunskap som vi för ut i klassrummen. Sedan är det lite tidigt att säga exakt vad det innebär för eleverna. 

ANN: Det finns en vinst med att göra något tillsammans. Jag tycker att vi har fått mer av ett yrkesspråk. Tidigare har det varit mycket enstaka studiedagar, där vi har lyssnat på en föreläsning som har varit bra – men sedan har vi gått hem och jobbat vidare som vanligt, eftersom vardagen kommit och ingen följt upp. Nu har det funnits ett tänk kring att följa upp och då tror jag att det också blir bättre. 

MARIA: Jag är skyddsombud på skolan och ser det på ett annat sätt, vad som händer när du kräver att personer ska arbeta 100 procent och studera 50 procent. Vi har fått sjukskrivningar, även om det är svårt att säga att det beror just på det här. Men det har skapat en stor stress hos en del. Från början var det ett stort projekt, med ett 60-tal lärare, men det har inte blivit mer än tio magisteruppsatser och det har kostat människors hälsa på vägen. Det är som att vi lärare inte skulle ha så mycket att göra, när man tycker att vi kan plugga på 50 procent ovanpå våra jobb. Vilken annan yrkeskategori hade sagt ja till det?

Vad har ni fått för stöd från ledningen?

EVA-LENA: I början var de delaktiga och skrev också C-uppsats, men sedan hoppade de av och en av rektorerna slutade. Det blev högre krav när vi gick in i magisteruppsatsen, med andra krav på vetenskaplig granskning. Om rektorerna hade varit med i projektet hela vägen hade de haft en större förståelse för att arbetsbördan ökade mot slutet. 

ANN: Vi hade kunnat få hjälp med schemaläggningen så att timmarna för studier legat ihop.

EVA-LENA: Om vi blickar framåt tror jag att alla är positiva till att det blir en fortsättning i någon form, men nu måste vi få tid för reflektion och eftertanke, och implementering i våra klassrum. 

Har ni som tagit en magisterexamen fått upp lönerna?

EVA-LENA: I vårt avtal står att en ny förhandling ska ske när vi är färdiga med vår examen, men det har inte yppats något om det ännu. Det är viktigt att vi känner att vi får lön för mödan. 

MARCUS: Det är självklart att fem års högskolestudier måste ge något.

Hur ser ni på att ni har fått vara med och föra forskningen in i skolan?

EVA-LENA: Jag lyssnade på Cristina Robertson från Vetenskapsrådet häromveckan. Hon har gjort en sammanställning om skolforskning och det som man får mest ut av är just den skolnära forskningen, som är i praktiken. Vi är lite av pionjärer i att vi forskar i vår egen praktik. Jag har bland annat tittat på hur kunskap delas mellan elever vid problemlösning i matematik, och hur eleverna ser på gruppsammansättning. 

ANN: Det blir mer angeläget när jag forskar kring det som ligger nära mig. Tittar man på siffrorna ser det ut som att Ribbaskolan gjort en fantastisk förbättring från 2009, då 40 procent saknade betyg i ett eller flera ämnen.

ANN: Man valde att gå in i projektet när vi var i en svacka. Åren innan låg vi bättre till.

MARCUS: Jag tycker att det är för tidigt att säga vad det ger mina elever, men all utbildning torde göra mig till en bättre lärare. 

Rekommenderar ni andra skolor att vara med i ett projekt som Modellskolan?

MARCUS: Ja, under rätt förutsättningar och rätt organisation och tid. Jag tror mycket på skolnära forskning och att undersöka det som sker i klassrummet. Vilket i sin tur borde mynna ut i kunskap som gynnar både lärare och elever.

EVA-LENA: Det vore bra att ha en hel dag avsatt, och inte tio minuter här och 20 minuter där. Det är också viktigt att alla är med på det. Att vara i sitt klassrum och undersöka det man har funderat på tror jag är den stora vinsten. 

Vad har projektet fört med sig som är bra?

EVA-LENA: Jag tror att vår elevsyn har förändrats. Innan var det mer av ”den eleven har inte förutsättningarna att fixa det betyget”. Nu har vi vänt blicken mot oss själva och funderar på vad vi kan göra och vilka andra metoder vi kan använda. Alla gör det gemensamt och går in med höga förväntningar på eleverna och det har blivit ett helt annat kollegialt lärande.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen ökar: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons
Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons