Radikalt försök till förnyelse

Borupgaard är en av sju gymnasieskolor i region Köpenhamn som ingår i ett treårigt projekt där elevernas aktivitet sätts i centrum. Lärarnas taltid har begränsats och eleverna får själva söka efter kunskap när tryckt litteratur har bytts ut mot digital. Proven är däremot desamma som för gymnasieelever på skolor med traditionell undervisning.

Hur påverkas undervisningen av att de tryckta böckerna är borta?

Adam Geisler: Eleverna lär sig att söka kunskap på ett annat sätt. Den finns inte längre tillrättalagd och presenterad som i läroböckerna.

Louise Westmark: Eleverna har blivit mer aktiva. Tidigare fanns det elever som satt och ”sov.” De har vaknat och upptäckt att skolan vill dem något.

Lisbet Borum Reuss: Vi är mer uppmärksamma på hur elevernas aktivitet förändras och att det kräver anpassning till hur lång tid olika avsnitt tar. På många sätt krävs en hårdare styrning i klassrummet för att få eleverna att fokusera på väsentligheter.

Ni får prata i max sju minuter i ett sträck. Hur har det förändrat undervisningen?

Lisbet: Vi talar betydligt mindre och eleverna betydligt mer. Särskilt viktigt har det varit för mindre starka elever. De som är duktiga hänger med oavsett vilken typ av undervisning vi har, men de mindre duktiga kunde tidigare tappa intresset under långa lärarföreläsningar. Den nya undervisningen har gynnat dem. Det märks inte minst när det gäller killarna.

Adam: Men det kan vara svårt att tala kort. Många lärare tycker om att prata länge, men vi har blivit uppmärksamma på när eleverna håller på att bli informationströtta. Under grupparbeten märker vi även att eleverna har blivit bättre på att lyssna på varandra.

Louise: Positivt är att frånvaron är mindre och trivseln större.

Ni betonar också rörelse i undervisningen. Vad har det inneburit?

Adam: Långa pass där eleverna bara sitter stilla är borta. Grupparbeten är aktivare och intensivare. Från början var det meningen att vi skulle ha många korta pauser med rörelser, men många uppfattade det som trams. Däremot har vi mer fysiska inslag i undervisningen när läraren inte längre är fast vid katedern.

Louise: Vi försöker att inte bromsa elevernas fysiska aktivitet. Undervisningen är inte lika stationär som tidigare. Vi flyttar oss mer mellan olika rum.

Finns det andra sätt på vilket undervisningen har påverkats?

Adam: Att jag inte ska förmedla kunskap utan motivation.

Louise: Det måste vara meningsfullt för eleverna. De ska veta vad de kan använda kunskapen till. En uppgift i fysik som mina elever hade var att ta reda på vad man skulle behöva för att överleva på Mars. Det krävde ett brett kunskapsinhämtande och en förmåga att samarbeta och fördela uppgifter.

Lisbet: Eftersom vi har många projekt där flera ämnen samarbetar blir det lättare att utveckla förmågan att finna kunskap utan tryckta böcker. När vi arbetade på temat sexualitet i medelåldern blev det tydligt att kunskapen fick samlas in från en rad skilda källor.

Vad har varit svårt för er lärare?

Lisbet: Det ställs större krav på eleverna och att deras kompetens utvecklas. Det kräver mer planering om vad och hur mycket som ska ledas i klassrummet.

Louise: Det svåraste är nog att koordinera arbetet och komma fram till nya sätt som vi lärare kan samarbeta på. Vi är mer sårbara om en lärare blir sjuk.

Vad har varit svårt för eleverna?

Adam: Några elever arbetar bäst i en lugn och stillsam omgivning. Det är en utmaning att få både de extroverta och de introverta att fungera. Det är inte alltid det lyckas.

Louise: Vi undervisar i kompetenser som inte värderas i examen. I undervisningen lägger vi stor vikt vid innovationskompetens, men det finns inte med i examensproven. Vi hoppas att det kan förändras med tiden.

Fakta Borupgaard gymnasium

Om skolan: Borupgaard gymnasium är en självägande institution som får bidrag från staten efter antal elever.

Funnits sedan: 1980.

Antal lärare: 120.