Annons

Recept på en god läxa

Publicerad 30 december 2014

Förbered, förklara och följ upp. Det är några av ingredienserna i en bra läxa, enligt Skolverket. Om läxor ska användas eller inte är upp till den enskilda läraren eller skolan. Men om de ska ges, då ska de vara bra.

Fakta

Att tänka på när du ger läxor

 

  1. Läxan ska ha en tydlig koppling till undervisningen. Lärandet stärks av att man ser syftet med det man gör. Det underlättas av att läxan har en tydlig koppling till undervisningen i klassrummet. 
  2. Förbered/förklara/förankra. Det är viktigt att läxan förklaras och förankras av läraren i klassrummet. Om eleverna förväntas förstå innehållet i läxan utan lärarens hjälp kommer en del behöva hjälp av vuxna hemma, andra kan kanske inte lösa uppgiften alls eller lär sig fel. 
  3. Följ upp. Jätteviktigt för att bekräfta elevens ansträngning. Får man ingen återkoppling från sin lärare upplevs uppgiften som meningslös. Forskning har visat att det är mer gynnsamt för elevens lärande att diskutera läxan gemensamt under lektionen än att rätta och lämna tillbaka läxan individuellt till eleven. Ett sätt att följa upp läxan är att ge den som förberedelse inför en lektion, så kallade förberedelseläxor. ”Blir lexan ordentligt hörd, så blir hon ock ordentligt läst” (Tidskriften Frey, 1843) 
  4. Flippa. Ett exempel på förberedelseläxa är flippad undervisning. Som ”läxa” får eleverna ta del av en instruktion, en genomgång eller förklaring, ofta genom en kort film, inför lektionen. På lektionen finns sedan gott om tid för att bearbeta innehållet med lärarens och gruppens stöd. Att tänka på om du flippar: se till att alla elever har tillgång till digitala resurser.

Källa: Skolverket.

Relaterat

Läxor är en ständig källa till debatt, senast när kommunpolitiker i Hallstahammar ville göra skolan läxfri. Det fick dåvarande utbildningsminister Jan Björklund att hota om lagstiftning till läxornas försvar. I skollag och styrdokument står det ingenting om läxor och inte heller inom lärarkåren finns någon enighet när det gäller läxans vara eller icke vara. Ett vanligt argument mot läxor är risken att de försämrar likvärdigheten. Barn med välutbildade föräldrar kan helt enkelt räkna med mer hjälp. 

Nu har Skolverket tagit fram stödmaterialet ”Läxor i praktiken” för att bringa lite ordning. Där diskuteras inte för eller emot, fokus är hur läxorna kan bli bättre och bidra mer till elevernas kunskapsutveckling. Tanken är att ge tips och inspirera till diskussion och utveckling av arbetet med läxor. 

Helena Kvarnsell, lärare i matematik och NO i årskurs 7–9 på Björknässkolan i Nacka, tar läxdebatten med ro. 

– Jag har en idé om att man i princip ska kunna uppnå ett E utan att behöva göra läxor, genom att närvara på lektionerna och göra det man ska där. Men jag ger läxor och de kan ha lite olika syfte, till exempel repetition eller fördjupning, säger hon.

I arbetet med niorna handlar mycket om att de ska bli självgående och lära sig ta eget ansvar. Eleverna får därför planera sina egna läxor.  

– När de har större arbeten så jobbar vi stenhårt med att de ska skriva planeringar om vad som ska göras, till när och om något ska göras hemma. Då får de ta hänsyn till fritidsaktiviteter, när de går sent i skolan och liknande. Det blir individuellt utifrån ambition och förutsättningar men jag kräver att planeringen ska vara realistisk och väldigt tydlig, säger Helena Kvarnsell. 

Det hör säkert inte till ovanligheterna att läxor är en källa till diskussion även i klassrummet. 

– Den erfarenhet jag har gjort är att om man har med sig eleverna i planeringsarbetet så köper de ofta det de ska göra. De kan absolut ha synpunkter på läxorna, men om vi planerar ihop, pratar om krav och förmågor och när sakerna ska göras, då är de med på noterna.

Var det något i Skolverkets råd som du fastnade för?

– Det mesta kändes logiskt tycker jag. Det här med likvärdighet är jätteviktigt. Det låter klokt att inte förutsätta att alla kan göra läxor hemma. Även om man inte är trångbodd så kan man ha småsyskon som låter mycket, föräldrar som jobbar skift eller något annat. Det får inte vara alltför betungande med läxor, säger hon och fortsätter:

 – Jag tycker också att det är respektlöst att ge elever en läxa med väldigt kort varsel, som till nästa dag. Liksom att inte följa upp läxan, det är inte heller schysst. Då ska man kanske hellre låta bli den läxan.

 

Likvärdighet – flera aspekter 
Källa: Skolverket.

  • Läxan ska inte kräva hjälp från en vuxen. Läxan måste vara förankrad i undervisningen, eleverna ska kunna lösa uppgiften på egen hand och inte vara beroende av en kunnig vuxen. 
  • Individualisera. Likvärdighet innebär inte att alla elever måste få samma läxa. Individanpassa gärna läxan utifrån elevernas olika behov och förutsättningar.
  • Yttre möjligheter. Har alla elever tillgång till dator, internet och annat material som krävs för läxan? Ger man digitala läxor måste det finnas möjlighet för eleverna att låna en dator på skolan. Hur är miljön hemma? Trångboddhet och mycket annat kan påverka möjligheterna till lugn och ro. Många skolor erbjuder möjlighet att läsa läxor på skolan. 
  • Använd föräldrar på rätt sätt. Gör föräldrarna delaktiga genom att använda deras erfarenheter, inte kunskaper. I SO kan man göra läxor där eleven får diskutera etiska och existentiella frågor med någon närstående vuxen för att sedan ta med sig diskussionen tillbaka till klassrummet. 
  • Gott om tid. Ge läxan med god framförhållning så att eleven kan planera sina studier. 
  • Se upp med. Komma-ikapp-läxor kan vara problematiska om läraren inte har en klar bild av varför eleven ligger efter. Varför hänger eleven inte med? Kanske behöver eleven mer stöd i skolan? Det är frågor som är viktiga att ställa sig.
  • Läxor ska aldrig ges oreflekterat. Det är lika viktigt att arbeta medvetet och genomtänkt med läxor som med vilket annat pedagogiskt verktyg som helst. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons