Förbered, förklara och följ upp. Det är några av ingredienserna i en bra läxa, enligt Skolverket. Om läxor ska användas eller inte är upp till den enskilda läraren eller skolan. Men om de ska ges, då ska de vara bra.
Källa: Skolverket.
Läxor är en ständig källa till debatt, senast när kommunpolitiker i Hallstahammar ville göra skolan läxfri. Det fick dåvarande utbildningsminister Jan Björklund att hota om lagstiftning till läxornas försvar. I skollag och styrdokument står det ingenting om läxor och inte heller inom lärarkåren finns någon enighet när det gäller läxans vara eller icke vara. Ett vanligt argument mot läxor är risken att de försämrar likvärdigheten. Barn med välutbildade föräldrar kan helt enkelt räkna med mer hjälp.
Nu har Skolverket tagit fram stödmaterialet ”Läxor i praktiken” för att bringa lite ordning. Där diskuteras inte för eller emot, fokus är hur läxorna kan bli bättre och bidra mer till elevernas kunskapsutveckling. Tanken är att ge tips och inspirera till diskussion och utveckling av arbetet med läxor.
Helena Kvarnsell, lärare i matematik och NO i årskurs 7–9 på Björknässkolan i Nacka, tar läxdebatten med ro.
– Jag har en idé om att man i princip ska kunna uppnå ett E utan att behöva göra läxor, genom att närvara på lektionerna och göra det man ska där. Men jag ger läxor och de kan ha lite olika syfte, till exempel repetition eller fördjupning, säger hon.
I arbetet med niorna handlar mycket om att de ska bli självgående och lära sig ta eget ansvar. Eleverna får därför planera sina egna läxor.
– När de har större arbeten så jobbar vi stenhårt med att de ska skriva planeringar om vad som ska göras, till när och om något ska göras hemma. Då får de ta hänsyn till fritidsaktiviteter, när de går sent i skolan och liknande. Det blir individuellt utifrån ambition och förutsättningar men jag kräver att planeringen ska vara realistisk och väldigt tydlig, säger Helena Kvarnsell.
Det hör säkert inte till ovanligheterna att läxor är en källa till diskussion även i klassrummet.
– Den erfarenhet jag har gjort är att om man har med sig eleverna i planeringsarbetet så köper de ofta det de ska göra. De kan absolut ha synpunkter på läxorna, men om vi planerar ihop, pratar om krav och förmågor och när sakerna ska göras, då är de med på noterna.
Var det något i Skolverkets råd som du fastnade för?
– Det mesta kändes logiskt tycker jag. Det här med likvärdighet är jätteviktigt. Det låter klokt att inte förutsätta att alla kan göra läxor hemma. Även om man inte är trångbodd så kan man ha småsyskon som låter mycket, föräldrar som jobbar skift eller något annat. Det får inte vara alltför betungande med läxor, säger hon och fortsätter:
– Jag tycker också att det är respektlöst att ge elever en läxa med väldigt kort varsel, som till nästa dag. Liksom att inte följa upp läxan, det är inte heller schysst. Då ska man kanske hellre låta bli den läxan.
Likvärdighet – flera aspekter
Källa: Skolverket.