laxa_pojke_lasa
Guiden

Recept på en god läxa

Förbered, förklara och följ upp. Det är några av ingredienserna i en bra läxa, enligt Skolverket. Om läxor ska användas eller inte är upp till den enskilda läraren eller skolan. Men om de ska ges, då ska de vara bra.

Att tänka på när du ger läxor

 

  1. Läxan ska ha en tydlig koppling till undervisningen. Lärandet stärks av att man ser syftet med det man gör. Det underlättas av att läxan har en tydlig koppling till undervisningen i klassrummet. 
  2. Förbered/förklara/förankra. Det är viktigt att läxan förklaras och förankras av läraren i klassrummet. Om eleverna förväntas förstå innehållet i läxan utan lärarens hjälp kommer en del behöva hjälp av vuxna hemma, andra kan kanske inte lösa uppgiften alls eller lär sig fel. 
  3. Följ upp. Jätteviktigt för att bekräfta elevens ansträngning. Får man ingen återkoppling från sin lärare upplevs uppgiften som meningslös. Forskning har visat att det är mer gynnsamt för elevens lärande att diskutera läxan gemensamt under lektionen än att rätta och lämna tillbaka läxan individuellt till eleven. Ett sätt att följa upp läxan är att ge den som förberedelse inför en lektion, så kallade förberedelseläxor. ”Blir lexan ordentligt hörd, så blir hon ock ordentligt läst” (Tidskriften Frey, 1843) 
  4. Flippa. Ett exempel på förberedelseläxa är flippad undervisning. Som ”läxa” får eleverna ta del av en instruktion, en genomgång eller förklaring, ofta genom en kort film, inför lektionen. På lektionen finns sedan gott om tid för att bearbeta innehållet med lärarens och gruppens stöd. Att tänka på om du flippar: se till att alla elever har tillgång till digitala resurser.

Källa: Skolverket.

Läxor är en ständig källa till debatt, senast när kommunpolitiker i Hallstahammar ville göra skolan läxfri. Det fick dåvarande utbildningsminister Jan Björklund att hota om lagstiftning till läxornas försvar. I skollag och styrdokument står det ingenting om läxor och inte heller inom lärarkåren finns någon enighet när det gäller läxans vara eller icke vara. Ett vanligt argument mot läxor är risken att de försämrar likvärdigheten. Barn med välutbildade föräldrar kan helt enkelt räkna med mer hjälp. 

Nu har Skolverket tagit fram stödmaterialet ”Läxor i praktiken” för att bringa lite ordning. Där diskuteras inte för eller emot, fokus är hur läxorna kan bli bättre och bidra mer till elevernas kunskapsutveckling. Tanken är att ge tips och inspirera till diskussion och utveckling av arbetet med läxor. 

Helena Kvarnsell, lärare i matematik och NO i årskurs 7–9 på Björknässkolan i Nacka, tar läxdebatten med ro. 

– Jag har en idé om att man i princip ska kunna uppnå ett E utan att behöva göra läxor, genom att närvara på lektionerna och göra det man ska där. Men jag ger läxor och de kan ha lite olika syfte, till exempel repetition eller fördjupning, säger hon.

I arbetet med niorna handlar mycket om att de ska bli självgående och lära sig ta eget ansvar. Eleverna får därför planera sina egna läxor.  

– När de har större arbeten så jobbar vi stenhårt med att de ska skriva planeringar om vad som ska göras, till när och om något ska göras hemma. Då får de ta hänsyn till fritidsaktiviteter, när de går sent i skolan och liknande. Det blir individuellt utifrån ambition och förutsättningar men jag kräver att planeringen ska vara realistisk och väldigt tydlig, säger Helena Kvarnsell. 

Det hör säkert inte till ovanligheterna att läxor är en källa till diskussion även i klassrummet. 

– Den erfarenhet jag har gjort är att om man har med sig eleverna i planeringsarbetet så köper de ofta det de ska göra. De kan absolut ha synpunkter på läxorna, men om vi planerar ihop, pratar om krav och förmågor och när sakerna ska göras, då är de med på noterna.

Var det något i Skolverkets råd som du fastnade för?

– Det mesta kändes logiskt tycker jag. Det här med likvärdighet är jätteviktigt. Det låter klokt att inte förutsätta att alla kan göra läxor hemma. Även om man inte är trångbodd så kan man ha småsyskon som låter mycket, föräldrar som jobbar skift eller något annat. Det får inte vara alltför betungande med läxor, säger hon och fortsätter:

 – Jag tycker också att det är respektlöst att ge elever en läxa med väldigt kort varsel, som till nästa dag. Liksom att inte följa upp läxan, det är inte heller schysst. Då ska man kanske hellre låta bli den läxan.

 

Likvärdighet – flera aspekter 
Källa: Skolverket.

  • Läxan ska inte kräva hjälp från en vuxen. Läxan måste vara förankrad i undervisningen, eleverna ska kunna lösa uppgiften på egen hand och inte vara beroende av en kunnig vuxen. 
  • Individualisera. Likvärdighet innebär inte att alla elever måste få samma läxa. Individanpassa gärna läxan utifrån elevernas olika behov och förutsättningar.
  • Yttre möjligheter. Har alla elever tillgång till dator, internet och annat material som krävs för läxan? Ger man digitala läxor måste det finnas möjlighet för eleverna att låna en dator på skolan. Hur är miljön hemma? Trångboddhet och mycket annat kan påverka möjligheterna till lugn och ro. Många skolor erbjuder möjlighet att läsa läxor på skolan. 
  • Använd föräldrar på rätt sätt. Gör föräldrarna delaktiga genom att använda deras erfarenheter, inte kunskaper. I SO kan man göra läxor där eleven får diskutera etiska och existentiella frågor med någon närstående vuxen för att sedan ta med sig diskussionen tillbaka till klassrummet. 
  • Gott om tid. Ge läxan med god framförhållning så att eleven kan planera sina studier. 
  • Se upp med. Komma-ikapp-läxor kan vara problematiska om läraren inte har en klar bild av varför eleven ligger efter. Varför hänger eleven inte med? Kanske behöver eleven mer stöd i skolan? Det är frågor som är viktiga att ställa sig.
  • Läxor ska aldrig ges oreflekterat. Det är lika viktigt att arbeta medvetet och genomtänkt med läxor som med vilket annat pedagogiskt verktyg som helst. 
Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm