Reciprok läsning gav bra elevresultat
Metoden reciprok undervisning är gjord för modersmål och yngre barn – men den passar även i spanska för gymnasieelever. Det visar spanskläraren Sandra Håkanssons studie om språkundervisning.
Sandra Håkansson är en av fem aktiva gymnasielärare som deltog i Forskarskolan i spanska, vid Språk- och litteraturcentrum vid Lund universitet. Projektet startade i juli 2012 och avslutades vid årsskiftet 2014–2015. Syftet var att utveckla ny kunskap till nytta för spanskundervisningen i Sverige.
150 gymnasieelever deltog i Sandra Håkanssons undersökning om undervisningsmetoder vid läsning av skönlitteratur på spanska. Under treveckorsperioder läste eleverna sina böcker enligt en av metoderna ”reciprok läsning”, ”läsning med nyckelord” eller ”läsning utan instruktioner”.
De olika metoderna utvärderades med hjälp av ett ”cloze test” och ett ordförrådstest.
– ”Läsning utan instruktioner”, vilket innebär att endast läsa, var den metod som gav mest ojämnt resultat och var minst framgångsrik. De elever som det gick bra för hade jobbat intensivt med texterna, använt gloslistor och slagit upp nästan alla ord. Elevens egen strategi hade stor inverkan, säger Sandra Håkansson.
Hon menar att de elever som det går minst bra för, har störst behov av lärarens metoder.
Bäst resultat på ordförrådstestet fick metoden ”läsning med nyckelord”.
– Det innebär att läraren plockar ut nyckelord viktiga för sammanhanget och med svårighetsgraden i åtanke. Läraren går igenom och förklarar nyckelorden tillsammans med eleverna innan de börjar läsa.
”Reciprok läsning” används normalt i samband med undervisning på modersmål eller för yngre barn. Men Sandra Håkansson ville se om metoden fungerar även på gymnasienivå i moderna språk.
– Enligt reciprok läsning sitter eleverna i grupp och arbetar utifrån fyra punkter: förutspå bokens handling, ställ egna frågor, klargör otydligheter och sammanfatta texten med egna ord.
Man kan till exempel inleda läsningen med att presentera bokens omslag för eleverna – som får gissa, ställa hypoteser och diskutera vad boken kan komma att handla om. Eleverna får följaktligen ställa frågor om till exempel ord de inte förstår, men också själva vara kritiska och reda ut oklarheter. Slutligen sammanfattar de texten och kollar av ifall hypotesen de ställde i början stämmer, nu när de läst boken.
– Den metoden fick ett bra resultat och eleverna var motiverade. Jag tror att gruppdiskussionerna gjorde att eleverna gav varandra ett starkt stöd och födde självsäkerhet, säger Sandra Håkansson.
Hur kommer du själv att fortsätta din undervisning nu?
– Jag kommer att se till att eleverna arbetar så varierat som möjligt: läser hemma och slår upp, antecknar och arbetar aktivt för att utveckla ordförrådet. Det är viktigt att arbetet påverkar betyget och att det alltid utvärderas, säger Sandra Håkansson.
Här kan du läsa hela Sandra Håkanssons licentiatavhandling.