”Regeringens nya friskolekrav räcker inte”

Utbildningsminister Jan Björklund (FP) och Socialdemokraternas utbildningspolitiske talesperson Ibrahim Baylan är överens om att situationen som uppstått med JB-konkursen – skulder på över en miljard kronor och 1 000 elever som inte kan gå klart sin utbildning – är oacceptabel och att det måste till en förändring.

– Jag tror att de flesta som har insyn i vårt skolsystem inser att det här inte är det sista som händer. Situationen med allt färre elever kulminerar de närmaste åren och sen har vi en gymnasiereform som drabbat yrkesutbildningarna hårt där det finns friskolekoncerner som bara har koncentrerat sig på de utbildningarna. Situationen är väldigt allvarlig så regeringen måste agera, säger Ibrahim Baylan.

Jan Björklund planerar att lägga fram nya lagförslag som ska stoppa oseriösa friskoleaktörer och garantera eleverna utbildning. Förslag om större krav på seriositet och långsiktighet för friskolebolag och ägare ingår i den parlamenatiska friskolekommitténs uppgörelse i maj mellan Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Förhoppningen är att förändringarna börjar gälla nästa år.

Ibrahim Baylan anser att uppgörelsen är ett steg åt rätt håll, men vill gå längre.

– Det är inte rimligt att man kan etablera skola efter skola när det egentligen inte finns elever. Därför ville vi också ha ett obligatoriskt samarbetsavtal mellan friskoleaktören och kommunen om hur man ska etablera sig, vad som händer om man lägger ner och vem ska betala, så att inte skattebetalarna får ta stöten för något de inte får och eleverna slipper leva i osäkerhet, säger han.

I uppgörelsen finns ett krav på samråd, räcker inte det?

– Det är ett litet steg åt rätt håll, men vi var inte nöjda med det för det finns inget hårdare krav än att det kan vara en fikastund med kommunen.

Socialdemokraterna ville även att Skolinspektionen skulle se tio år framåt i sin bedömning av ägarnas långsiktighet.

– Det vägrade borgarna så nu blir det en utredningsfråga. Det här med bedömningen av ägarnas lämplighet, handel och vandel tror jag också kommer att rensa upp, men det jag tror kommer att ha störst effekt är vårt krav på öppna böcker för då hade inte det som vi nu ser i och med JB:s konkurs kommit som en överraskning, säger Ibrahim Baylan.

Vad säger du om att införa en utbildningsgaranti?

– Vi har ju en utbildningsgaranti som kommunerna alltid haft ansvar för. Det Björklund pratar om är ett förslag som vi haft tidigare men som borgarna motarbetat i alla år nämligen skolpliktskostnad. Sen kallar han det något annat.

Skolpliktskostnad innebär att kommunerna gör ett avdrag på skolpengen till friskolorna med syftet att täcka upp för att kommunerna alltid måste kunna erbjuda elever utbildning.

– Om jag har förstått förslaget rätt tycker jag att det är bra, men det löser inte grundproblematiken nämligen om en skola går i konkurs och man inte har en färdig plan i form av ett samarbetsavtal kan man inte garantera att eleverna får gå klart. Tänkt dig hur kul det är att vara anställd i en verksamhet som kommer att stängas om ett halvår eller två år, säger Ibrahim Baylan.

Kan en utbildningsgaranti i praktiken handla om att kommunerna arrangerar samma utbildning som eleven gick?

– Som vanligt skjuter utbildningsministern från höften. Jag vet inte. Den modell vi presenterade för tio år innebär i praktiken ett avdrag på skolpengen i form av en skolpliktskostnad för att se till att eleverna får gå en utbildning, men om man ska garantera samma utbildning då måste den där kostnaden vara väldigt hög för då måste alla kommuner upprätthålla alla utbildningar. Och det är svårt att se hur det ska gå till.

Miljöpartiet vill efter resultatet av JB-konkursen att friskolornas ägarbolag själva ska stå för kostnaderna efter en eventuell konkurs.

– Det är ju uppenbart att det här systemet inte fungerar. Istället borde man undersöka vilka juridiska möjligheter det finns att få det danska riskkapitalbolag som ligger bakom att betala det här, så att det inte landar på skattebetalarna en gång till, säger Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin till SVT.

Det skulle gå emot en grundläggande förutsättning för aktiebolag, men Gustav Fridolin svarade att skolan inte ska vara vilken marknad som helt utan ska drivas av aktörer med en pedagogisk idé.