Regeringens skolpolitik ekar tomt

Utbildningsminister Gustaf Fridolin skriver i Skolvärlden (20/2) om betygsöverenskommelsen som Alliansen träffat tillsammans med regeringen. Med överenskommelsen på plats har enigheten om kunskapernas betydelse vuxit sig allt starkare i den svenska skoldebatten. Det gläder mig eftersom alla föräldrar och elever ska kunna lita på att tiden i skolan berikar eleverna med kunskaper och färdigheter som ger dem en bra start i livet.

Nya moderaterna instämmer i att betyg från årskurs fyra bara är ett av många verktyg som behövs för att återupprätta kunskapslinjen i svensk skola. Överenskommelsen innehåller därför flera viktiga punkter som går i linje med vår politik.

Vi välkomnar bland annat att kunskapsmål i läsning och obligatoriska bedömningsstöd i svenska och matematik införs i årskurs 1 och att de nationella proven utvärderas i syfte att gå mot digitalisering och central rättning. Vi har sedan 2006 genomfört ett antal reformer för mer kunskap i skolan och genom denna överenskommelse fortsätter Moderaterna och Alliansen ta ansvar för skolans utveckling.

Vi står fast vid rätten att välja skola och att alla barn får en bra och likvärdig utbildning. Därför vill vi skärpa kraven för både kommunala skolor och friskolor. Här går skiljelinjen mellan Nya moderaterna och regeringen. När vi prioriterar en högre kvalitet och förbättringar i alla Sveriges skolor, väljer regeringen att prioritera vänsterpartiets krav på en kraftigt begränsad valfrihet och mångfald. Det är inte att ta ansvar för skolan.

I alla de punkter som Fridolin nämner som utmaningar har vi redan påbörjat reformprocesser eller har förslag som är långt mer konkreta än regeringens. Den rödgröna regeringen vill införa en obligatorisk förskoleklass för att tidigare upptäcka elever som behöver extra stöd. Där vill vi gå längre genom att göra grundskolan tioårig, där förskoleklassen görs om till årskurs 1, och erbjuda fortbildning av de nuvarande förskollärarna.

För att göra läraryrket mer attraktivt har Alliansen vidare infört ett särskilt statsbidrag som ger en löneökning på 5 000 eller 10 000 kronor till särskilt skickliga lärare med en karriärtjänst som förstelärare eller lektor. För skolor i utanförskapsområden tillför vi, i den nu gällande alliansbudgeten, medel för att höja lönen och fördubbla antalet förstelärare så att de skickligaste lärarna ska finnas på de skolor som har störst utmaningar.

I Alliansen budget finns också ett särskilt lågstadielyft om två miljarder kronor per år för mindre undervisningsgrupper, ökad lärartäthet och fler speciallärare. Vi vill också ställa krav på skolorna att erbjuda läxhjälp till alla elever och sommarskola för de elever som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet.

Innan valet lovade Fridolin att lösa skolans problem på 100 dagar om han blev utbildningsminister. Så blev det inte. Förutom betygsuppgörelsen som till stor del förverkligar befintliga Alliansförslag ekar regeringens skolpolitik tomt. Nya moderaterna kommer däremot fortsätta prioritera arbetet för mer kunskap i klassrummen. Alla elever och föräldrar ska kunna lita på att lektionerna, läxläsningen och undervisningen mynnar ut i att varje elev blir sedd och får den hjälp som krävs för att sina mål.

/Camilla Waltersson Grönvall, Utbildningspolitisk talesperson, Nya moderaterna