Strategin som ska stoppa Pisa-raset
Nu ska Sverige vända den negativa trenden i Pisa-mätningarna. I nästa veckas vårbudget presenterar regeringen en strategi för hur man ska kunna förbättra läsförståelsen i skolan.
På onsdag nästa vecka ska finansminister Magdalena Andersson (S) presentera regeringens vårbudget. Samtidigt presenterar man även det nya läsprojektet ”Hela Sverige läser med barnen”. Ett förslag som ska samla skola, kultur, idrott och föreningsliv för att, som det står skrivet i vårbudgeten, ”samla läsfrämjande insatser”.
– Vi måste samla det som alla gör. Det har gjorts i andra länder med väldigt gott resultat, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) till Dagens Nyheter.
Den nya strategin ska bidra till att försöka stoppa Sveriges ras i Pisa-mätningarna. Den senaste Pisa-undersökningen visar att Sverige tappat i läsförståelse i förhållande till andra länder i mätningarna – från en femte plats år 2003 till 20:e plats år 2012. Den bristfälliga läsförståelsen berör även flera ämnen negativt, som matematik och naturvetenskap, på grund av att förståelsen av uppgifter som ska lösas försämras.
Det nya läsprojektet kommer att hanteras av regeringen i ett samarbete mellan kulturdepartementet och utbildningsdepartementet. Nya eventuella pengar kommer senare under året i höstbudgeten.
– Att vuxna läser med barn betyder mycket för barns läsförståelse. Alla barn har inte föräldrar som läser för dem på svenska, och därför måste vi se till att hela samhället sluter upp, säger Gustav Fridolin.
De svenska Pisa-resultaten beräknas falla under de kommande åren på grund av det stora mottagandet av flyktingbarn under hösten förra året. Mats Rosenkvist, grundare av lärplatteföretaget Infomentor, tror att just flyktingmottagandet är en aspekt som kommer sätta tydliga spår på den svenska skolan.
– Det är jag övertygad om att det kommer att göra. Det är en gigantisk utmaning som svensk skola står inför, säger Mats Rosenkvist till Dagens Nyheter.
Infomentor har sammanställt en rapport av de svenska skolresultaten i landets samtliga kommuner och jämfört med hur det såg ut innan höstens flyktingmottagande. Rapporten visar att det finns kommuner som avviker mot strömmen. Både i toppen och botten av de som presterar bäst resultatet i skolan finns det kommuner med både stort och litet flyktingmottagande.
– Det visar att tydlig struktur, uppföljning av resultat och rektorer som arbetar för att förbättra undervisningen är det centrala, säger Mats Rosenkvist.