”Regionalisera skolmyndigheterna”
Att låta staten ta över lågpresterande skolor eller regionalisera Skolverket och Skolinspektionen. Det skulle kunna vara sätt för att ge staten ökat inflytande över skolan, menar moderaten Michael Svensson.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Bo Jansson skrev igår på DN debatt, tillsammans med den moderate riksdagspolitikern Michael Svensson, att det nu är hög tid att se över finansiering, styrning och huvudansvaret för skolan.
När Skolvärlden ringer upp Michael Svensson för att höra på vilket sätt han vill att staten tar ett ökat ansvar för skolan är han noga med att betona att det inte handlar om ett återförstatligande eller att gå tillbaka till den form som fanns före kommunaliseringen. Däremot måste balansen mellan kommun och stat ändras, säger han, och ser två huvudanledningar till det.
Den första är bristen på likvärdighet över landet.
– Det finns många små och medelstora kommuner som varken kan, orkar, vill eller har resurser att söka många av de riktade statsbidrag som finns, säger Michael Svensson.
Det andra problemet, menar han, är det faktum att 12 till 15 procent hoppar av eller lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg. En kostnad på omkring 15-20 miljoner under en livscykel per individ, säger han.
– Det blir astronomiska summor totalt sett men med dagens system finns det inga som helst incitament för kommunen att investera bort de problemen. Kostnaden kan komma mycket senare, i en annan del av Sverige och man ser inte de vinster som skulle göras i längden.
Hur skulle en ökad statlig styrning då se ut, i praktiken?
– Jag tror inte på att totalt byta system, det är en för stor reform och det skulle inte gå att genomföra politiskt. Däremot kan jag till exempel tänka mig att regionalisera Skolverket och Skolinspektionen, till och med samlokalisera dem.
Det Michael Svensson ser framför sig är att Skolinspektionen på förmiddagen, bildligt talat, gör en inspektion av en skola med stora utmaningar och där Skolverket på eftermiddagen kommer in och drar igång ett utvecklingsarbete.
En annan modell att titta närmare på är de Academy Schools som finns i London.
– Antingen kan skolan själv ansöka om att bli Academy Schools eller så blir skolan tvingad av Skolinspektionen. Kommunen förlorar ansvaret för skolan och istället kliver staten in, både med finansiering och kompetens. Det är fokus på ledarskap, höga förväntningar och ordning och reda och de som tjänar mest på det är elever med sämst förutsättningar. Det skulle kunna vara en lämplig modell att börja med.
Ytterligare ett område där staten skulle kunna gripa in mer är vidareutbildning och kompetensutveckling för lärare, något som, enligt Michael Svensson, är obefintligt i många kommuner.
Enligt Michael Svensson innebar kommunaliseringen att många beslut som tidigare fattades av rektor och lärare fördes upp till skolförvaltning och kommunens skolnämnder.
– Man tog mycket makt ifrån skolan och sen började utförsbacken. Lärarna blev budgetregulatorer, som vi skriver i debattartikeln.
Finns inte den risken ändå? Att man spara pengar på skolan oavsett vem som står för finansieringen?
– I många kommuner går 50 procent av budgeten till skolan. Risken är stor att en kommun med knappa resurser ser skolan som något man kan spara in på. Jag tror inte allt blir frid och fröjd bara för att staten tar hand om ett antal saker. Men likvärdighet över landet måste staten garantera på annat sätt än idag. Exakt hur har jag inte svaret på och därför kräver vi i artikeln att detta måste utredas.
Moderaterna har varit tveksamma till statlig skola tidigare. Har du stöd för dina idéer i resten av paritet?
– Fler och fler börjar se att det finns problem som vi inte kommer åt på annat sätt än att lyfta frågorna till staten. Det var därför Anna Kinberg Batra för ett par veckor sedan sa att vi bör utreda ansvar och styrning över skolan. Men visst kan man säga att jag har försökt puffa på och försöker gå lite före.