Resultatshets hotar bildningen
Utrymmet för bildning i det svenska skolsystemet är litet. Huvudskälet är fixeringen på mätbara mål och resultathets.
Vi borde i stället satsa på att få en bildande utbildning som förbereder eleverna för livet i ett föränderligt samhälle där kunskap är del i ens person. Det menar forskaren Mikael Segolsson i en färsk avhandling.
Enligt grundskolans kursplaner ska en elev uppfylla 749 olika mål och krav. Då en grundskoletid omfattar 6 665 timmar innebär det att ett utbildningsmål ska klaras av ungefär var nionde timme. I kommande läroplaner skärps kraven på kunskapskontroller.
Den stora mängden mål och krav gör att skolarbetet i stor utsträckning fokuseras på att mäta och utvärdera elevernas prestationer.
– Det är en överlevnadsstrategi från lärarnas sida. De är tvungna att använda prov och mätmetoder för att visa att eleverna, åtminstone på ett instrumentellt sätt har nått upp till målen. Men det påverkar förutsättningarna för arbetet i skolan. Det lägger ett effektivitetstäcke över allting. Tiden för att stanna upp och reflektera över det man lär sig saknas. Vi har skapat ett skolsystem där kunskapens giltighet avgörs av om den är mätbar och effektiv, säger Mikael Segolsson och betonar att kritiken gäller skolsystemet, inte lärarkåren.
Bildningstanken
I ett system, uppbyggt av inlärning test, följt av ny inlärning och nytt test, finns föga utrymme för bildningstanken. Bildning innebär betydligt mer än att på effektivast möjliga sätt lära in en viss mängd fakta och repetera dem i ett prov, eller att tillgodogöra sig den mängd kunskap som krävs för en viss utbildning för en specifik uppgift.
Bildning handlar om såväl det kollektiva kunskapsutbytet som den enskilde personen, om vägen till kunskap samt om relationen till den. I ett skolsammanhang handlar det kort och gott om vilken kunskapssyn vi vill förmedla. En skola som bygger på bildningstanken är öppen för kreativitet, nyfikenhet och en självförståelse som gör att man kan söka sig utåt och finna och värdera andra kunskaper och perspektiv.
– Bildning är något som präglar en människa. Den handlar om omdöme och om klokskap. Den blir den del av personen och den saknar de yttre måttstockar som gör att den kan mätas på ett enkelt sätt, säger Mikael Segolsson.
”Bättre rustad”
Ingen kan bilda en annan människa. Man blir bildad i sökandet efter kunskap och i förståelsen av den. Men det kräver tid för eftertanke – och den tiden kan vara variera för olika personer vilket kan vara svårt att hantera i ett standardiserat och kunskapseffektivt utbildningssystem. Det och svårigheten att mäta kan vara ett skäl till att bildning i praktiken är lågt värderad i skolsystemet. Det är synd, menar Mikael Segolsson, eftersom en bildad människa är bättre förberedd för livet i ett föränderligt högtemposamhälle.
– En bildad person är bättre rustad att möta såväl nya kunskaper som att kritiskt pröva de kunskaper hon redan har. Många utbildningar i dag är så specialinriktade och smala att det finns risk att de förlorar sitt värde ganska snabbt. Bildning däremot står sig, säger han.
Till bildningstanken hör också synen på kunskapen. Och den påverkas i hög grad av mängden mål och mätningar: hög frekvens tenderar att prioritera mätbara och ytliga kunskaper.
– Man kan fråga sig vad det är man mäter. I ett matteprov går det att konstatera att en elev poängmässigt har större förmåga än en annan att lösa en uppgift, men det säger väldigt lite om förmågan att relatera uppgifterna till verkliga livet, det vill säga, hur väl förberedd eleven är på att använda matematiken i livet efter skolan, säger Mikael Segolsson.
Det innebär också att synen på vilken typ av kunskap som är viktig påverkas.
– Kunskapsbegreppet håller på att urvattnas. Vi är på väg mot en kunskapssyn där vi värderar kunskapen om var man kan finna informationen lika högt som att bära kunskapen i sig. Bär du inte kunskapen med dig som en del av din person så kan du inte kritiskt reflektera över informationen. Det går stick i stäv med att fostra kritiskt tänkande och demokratiska människor. Man måste kunna tänka kritiskt för att kunna fungera demokratiskt, säger Mikael Segolsson.
”Kanske är en idealbild”
Mikael Segolsson förespråkar inte att utbildningsmål och tester ska skrotas. Det går inte att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Han propagerar i sin avhandling för en bildande utbildning som både leder eleven genom utbildningssystemet målhierarki och ger utrymme för bildning.
– Det kanske är en idealbild, men som sådan kan den vara något att sträva mot och i den strävan kan man utveckla ett mer humanistiskt utbildningssystem där kunskap handlar lika mycket om att veta något som ett sätt att vara som person, säger Mikael Segolsson.