Annons

Resultatshets hotar bildningen

Publicerad 18 maj 2011

Utrymmet för bildning i det svenska skolsystemet är litet. Huvudskälet är fixeringen på mätbara mål och resultathets.
Vi borde i stället satsa på att få en bildande utbildning som förbereder eleverna för livet i ett föränderligt samhälle där kunskap är del i ens person. Det menar forskaren Mikael Segolsson i en färsk avhandling.

Enligt grundskolans kursplaner ska en elev uppfylla 749 olika mål och krav. Då en grundskoletid omfattar 6 665 timmar innebär det att ett utbildningsmål ska klaras av ungefär var nionde timme. I kommande läroplaner skärps kraven på kunskapskontroller.
Den stora mängden mål och krav gör att skolarbetet i stor utsträckning fokuseras på att mäta och utvärdera elevernas prestationer.
– Det är en överlevnadsstrategi från lärarnas sida. De är tvungna att använda prov och mätmetoder för att visa att eleverna, åtminstone på ett instrumentellt sätt har nått upp till målen. Men det påverkar förutsättningarna för arbetet i skolan. Det lägger ett effektivitetstäcke över allting. Tiden för att stanna upp och reflektera över det man lär sig saknas. Vi har skapat ett skolsystem där kunskapens giltighet avgörs av om den är mätbar och effektiv, säger Mikael Segolsson och betonar att kritiken gäller skolsystemet, inte lärarkåren.

Bildningstanken

I ett system, uppbyggt av inlärning test, följt av ny inlärning och nytt test, finns föga utrymme för bildningstanken. Bildning innebär betydligt mer än att på effektivast möjliga sätt lära in en viss mängd fakta och repetera dem i ett prov, eller att tillgodogöra sig den mängd kunskap som krävs för en viss utbildning för en specifik uppgift.
Bildning handlar om såväl det kollektiva kunskapsutbytet som den enskilde personen, om vägen till kunskap samt om relationen till den. I ett skolsammanhang handlar det kort och gott om vilken kunskapssyn vi vill förmedla. En skola som bygger på bildningstanken är öppen för kreativitet, nyfikenhet och en självförståelse som gör att man kan söka sig utåt och finna och värdera andra kunskaper och perspektiv.
– Bildning är något som präglar en människa. Den handlar om omdöme och om klokskap. Den blir den del av personen och den saknar de yttre måttstockar som gör att den kan mätas på ett enkelt sätt, säger Mikael Segolsson.

"Bättre rustad"

Ingen kan bilda en annan människa. Man blir bildad i sökandet efter kunskap och i förståelsen av den. Men det kräver tid för eftertanke – och den tiden kan vara variera för olika personer vilket kan vara svårt att hantera i ett standardiserat och kunskapseffektivt utbildningssystem. Det och svårigheten att mäta kan vara ett skäl till att bildning i praktiken är lågt värderad i skolsystemet. Det är synd, menar Mikael Segolsson, eftersom en bildad människa är bättre förberedd för livet i ett föränderligt högtemposamhälle.
– En bildad person är bättre rustad att möta såväl nya kunskaper som att kritiskt pröva de kunskaper hon redan har. Många utbildningar i dag är så specialinriktade och smala att det finns risk att de förlorar sitt värde ganska snabbt. Bildning däremot står sig, säger han.
Till bildningstanken hör också synen på kunskapen. Och den påverkas i hög grad av mängden mål och mätningar: hög frekvens tenderar att prioritera mätbara och ytliga kunskaper.
– Man kan fråga sig vad det är man mäter. I ett matteprov går det att konstatera att en elev poängmässigt har större förmåga än en annan att lösa en uppgift, men det säger väldigt lite om förmågan att relatera uppgifterna till verkliga livet, det vill säga, hur väl förberedd eleven är på att använda matematiken i livet efter skolan, säger Mikael Segolsson.
Det innebär också att synen på vilken typ av kunskap som är viktig påverkas.
– Kunskapsbegreppet håller på att urvattnas. Vi är på väg mot en kunskapssyn där vi värderar kunskapen om var man kan finna informationen lika högt som att bära kunskapen i sig. Bär du inte kunskapen med dig som en del av din person så kan du inte kritiskt reflektera över informationen. Det går stick i stäv med att fostra kritiskt tänkande och demokratiska människor. Man måste kunna tänka kritiskt för att kunna fungera demokratiskt, säger Mikael Segolsson.

"Kanske är en idealbild"

Mikael Segolsson förespråkar inte att utbildningsmål och tester ska skrotas. Det går inte att bortse från att utbildningssystemets grundläggande struktur bygger på att nå mål och en examen under en bestämd tid. Han propagerar i sin avhandling för en bildande utbildning som både leder eleven genom utbildningssystemet målhierarki och ger utrymme för bildning.
– Det kanske är en idealbild, men som sådan kan den vara något att sträva mot och i den strävan kan man utveckla ett mer humanistiskt utbildningssystem där kunskap handlar lika mycket om att veta något som ett sätt att vara som person, säger Mikael Segolsson.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

Annons

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera
Annons
Annons

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

Annons

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons