”Riktade bidrag hjälper inte svaga kommuner”

De riktade statsbidragen blir allt fler. Regeringens lågstadiesatsning på två miljarder kronor är ett exempel, där kommunerna specifikt ska använda pengarna till att öka lärartätheten.

Enligt Lärarnas Riksförbunds rapport ”Pengar i sjön” står hela 36 procent av statsbidragen outnyttjade av kommunerna. Enligt förbundet bör det vara obligatoriskt för kommunerna att delta.

Men Sveriges kommuner och landsting är överlag kritisk mot riktade statsbidrag. Bettina Khasefi, chefekonom på SKL, säger till tidningen Altinget att den stora mängden olika bidrag gör dem svåra att hålla reda på för kommunerna, men också att det är krångligt att söka pengarna.

– Det krävs att kommunerna bygger upp en duktig administration kring de här bidragen, vilket kostar pengar, säger Bettina Khasefi till Skolvärlden.

En granskning av Riksrevisionen visar att de riktade bidragen inte går till de skolor som behöver det mest. Enligt Riksrevisionen bör bidragens villkor utformas så att de inte missgynnar de kommuner som har mindre administrativa och ekonomiska resurser.

– Det här är inte minst tufft för de mindre kommunerna med små resurser. Det finns en risk att de som mest behöver pengarna har minst möjlighet att tillgå dem. När satsningarna har en livslängd på 2–3 år blir det dessutom ryckigt i verksamheten och det är lätt att glömma förvaltningskostnaderna.

Hon menar att staten inte bör detaljstyra kommunerna med pekpinne.

– När det gäller till exempel lågstadiesatsningen, så kanske inte alla kommuner har problem med just lärartäthet, utan snarare behöver stöd till fortbildning. Men då får de inte använda pengarna till det ändamålet, och det är skevt.

En av anledningarna till att staten ökat de riktade bidragen är att man vill öka garantin för att kommunerna faktiskt använder pengarna till ändamålet. Bettina Khasefi menar att det är bra att staten försöker göra något åt problemen med pengarna som faller mellan stolarna, men att riktade bidrag är fel väg att gå.

– Statsmakten bör inte detaljstyra vad kommunerna ska använda pengarna till. För man har inte den kollen från statens sida.

Även om kommunerna söker bidragen finns i nuläget ingen garanti för att kommunerna använder pengarna till ändamålet, enligt en intervju som Skolvärlden tidigare gjort med nationalekonomen Jonas Vlachos.

– Även med riktade statliga bidrag är det svårt att garantera slutresultatet. Tänk dig att huvudmännen har sina egna fortbildningssatsningar till exempel. Om det finns statlig finansiering att ta del av så kanske man skär ner på den egna potten. Så det är inte alls säkert att sådana satsningar leder till en ökning i praktiken, sa han.

Bettina Khasefi påpekar att kommunerna inte får använda pengarna hur som helst.

– Kommunerna får inte missleda staten och söka pengar för ett ändamål, men sedan inte använder pengarna till det, säger chefekonomen till Skolvärlden.

Men hon menar att staten måste lita på kommunernas kännedom om vad som behövs och måste prioriteras.

– Därför är generella bidrag att föredra. Men administrationen måste dessutom bli enklare, om det ska bli en likvärdig börda för kommunerna som har olika resurser för att klara av det.

Enligt OECD behövs en tydligare styrkedja mellan de olika nivåerna i landets skolsystem. Bettina Khasefi menar att receptet är mer dialog.

– Det krävs för att kunna greppa det här på nationell nivå. Annars får man inte in resurserna där de mest behövs. Dialogen måste stärkas dels mellan regeringen och SKL, dels mellan SKL och medlemmarna, för att kommunerna ska kunna åstadkomma det bästa med skattemedlen, säger Bettina Khasefi.