”Risk med ny gymnasieexamen”
Aldrig har så många elever gått ut grundskolan utan gymnasiebehörighet - en grupp som löper större risk för att hamna utanför arbetsmarknaden. Skolverkets Sven Sundin tror att situationen för elever utan godkänt slutbetyg i gymnasiet kan förvärras år 2014 då begreppet examen införs igen.
I Skolverkets preliminära betygsstatistik för i år framgår det att rekordmånga elever lämnade grundskolan i juni utan gymnasiebehörighet – 12,4 procent. I fjol då det infördes hårdare och skilda krav för behörighet till yrkesprogram respektive högskoleförberedande program var andelen utan behörighet till yrkesprogrammen något lite lägre – 12,3 procent. För naturvetar- och teknikprogrammet var andelen högst – 16,5 procent båda åren. I årets statistik ingår inte de elever som läst upp sina betyg i sommar.
Skolverkets generaldirektör Anna Ekström är starkt kritisk till att så många lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet för nationella program. Elever som saknar gymnasieutbildning löper betydligt högre risk för utanförskap och långtidsarbetslöshet.
– Det är för många elever som lämnar grundskolan utan behörighet. Skolorna måste bli bättre på att ge elever som riskerar att halka efter bra stöd så snabbt som möjligt. Det är avgörande för att fler ska lyckas i grundskolan och kunna gå vidare till gymnasiet, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström i ett pressmeddelande.
Trots allt börjar över 99 procent av svenska elever gymnasiet inom ett år efter nian, men numera går alltså en åttondel till något av de fem introduktionsprogrammen eftersom de saknar behörighet för ett nationellt program. Bland de elever som började något av de individuella programmen, numera introduktionsprogrammen, under 2006 hade bara knappt 14 procent tagit sig igenom gymnasiet och fått grundläggande högskolebehörighet inom fem år.
– Det är ungefär 1200-1300 ungdomar som inte går över direkt till gymnasiet, men ungefär hälften av dem gör det inom ett år. Det är en väldigt liten grupp som inte går i gymnasiet alls, säger Sven Sundin, undervisningsråd på Skolverket till skolvärlden.se.
I Skolverkets sammanställning av gymnasiestatistik hade en tredjedel av eleverna som började gymnasiet hösten 2008 inte genomfört utbildningen på tre år. Bland de 68 procent som fick slutbetyg hade 61 procent högskolebehörighet och 7 procent inte det. Omkring 11 procent nådde årskurs 3, men fick inte slutbetyg.
I Skolverkets tidigare studier av elevers gymnasiestudier har det visat sig att anställningsbarheten trots allt inte skiljer sig för elever som har godkända slutbetyg, icke godkända slutbetyg och elever som har gått tre års utbildning men saknar slutbetyg. Enligt Sven Sundin är orsaken att det är svårt för arbetsgivare att särskilja och bedöma de olika gruppernas utbildningsresultat.
Han är nu orolig över att elever utan godkänt slutbetyg och elever med tre års gymnasiestudier kommer att få det betydligt tuffare på arbetsmarknaden när det nya examensbegreppet införs igen. För drygt fyrtio år sedan ersattes begreppet ”examen” i gymnasiet med godkända, icke godkända eller inga slutbetyg, men år 2014 gör det comeback.
För att få en gymnasieexamen kommer det att krävas ett godkänt slutbetyg (2250 godkända gymnasiepoäng) och ett godkänt examensarbete. Dessutom måste svenska, engelska, matematik och svenska b ingå i kurserna för att få högskolebehörighet – en regel som infördes 2010 och något som elever på yrkesprogram saknar från 2011 om de följer ordinarie kursprogram.
– I dag är det svårt för arbetsgivare att bedöma en gymnasieutbildning, men när vi inför examensbegreppet igen blir det ett tydligt kvalitetsmärke som arbetsgivare kan använda för att sålla. Det här kan innebära att de omkring 20 procent av eleverna som inte har godkänt slutbetyg, men har gått tre år i gymnasiet, tydligare hamnar i andra rummet.
I en rapport från Skolverket 2008 visar statistik över ungdomar i sju årskullar att omkring 67-69 procent lyckades nå högskolebehörighet inom fem år.