Behörighet

”Risken är att stafettlärare åker runt och sätter betyg”

Andelen behöriga lärare varierar stort mellan olika delar av Sverige. I en del kommuner undervisas eleverna av såväl behöriga som legitimerade lärare, i andra av personal som saknar både ämneskunskaper och pedagogisk kompetens, visar en kartläggning av LR.
– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarnas Riksförbunds granskning av hur bra skolan är i Sveriges kommuner visar på mycket stora geografiska skillnader. Några exempel:

  • Det går allt sämre för många av eleverna i Sveriges mindre kommuner och bättre för eleverna i rika Stockholms­kommuner. Sambandet mellan elevernas resultat och deras socioekonomiska bakgrund är tydligt. 
  •  Likvärdigheten är undermålig. Det är inte ovanligt med mycket stora skillnader i resultat mellan skolor i samma kommun, speciellt i storstäderna. 
  •  Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller andelen behöriga lärare.

– Vi vill att staten ska gå in och ta ett större ansvar, att skolan ska vara en nationell angelägenhet. Det är i dag svårt för kommunerna att själva ta hand om lärarförsörjningen, säger Åsa Fahlén.

– Vi vill också att man ska stärka legitimationskravet. I dag räcker det att du har en legitimation för att få sätta betyg. Vi tycker att du ska ha legitimation i de ämnen och för de årskurser som du ska sätta betyg i.

Leder bristen på legitimerade lärare att vi får stafettlärare som åker runt och sätter betyg?

– Jag tror att det kan bli verklighet, men tycker att det vore vansinnigt olyckligt. Jag vet lärare som i våras, en månad innan terminsslutet, plötsligt fick besked om att de skulle sätta betyg i ett antal klasser som de inte själva undervisat i för att eleverna undervisats av obehöriga.

– Hur sjutton ska lärarna kunna göra det på ett rättssäkert sätt? Att sätta betyg är ett komplext arbete och ska vara en del av en kontinuerlig bedömningsprocess. Samtidigt är jag övertygad om att enda vägen är att höja kraven på vilka som får sätta betyg, inte sänka dem.

Det finns en klar koppling mellan sjunkande elevresultat och andelen behöriga lärare

Vad leder det till?

– På kort sikt kan jag tänka mig att på skolor som har en stor andel obehöriga, får behöriga och legitimerade lärarna planera undervisningen, fungera som handledare åt kollegor och sätta betyg, medan de som inte är behöriga undervisar.

– Det är ett scenario som rimmar med de bestämmelser vi har, men det lyfter inte resultaten. Det är en överlevnadsstrategi, men inget bra.

Problemen med för få behöriga lärare har varit känt länge. Varför har det inte hänt mer?

– Jag tror att det måste bli jättedåligt innan man i samhället i stort får upp ögonen för problemen. Under tiden kommer eleverna i kläm.

Innebär det att man offrar några elevkullar på vägen?

– Ja, det är precis vad man gör. Det finns en klar koppling mellan sjunkande elevresultat och andelen behöriga lärare. Sedan kommunaliseringen har man i praktiken tagit bort behörighetskraven på lärarna.

– Riksdagen har bestämt att vi ska ha en skola som är obligatorisk, kompensatorisk och att alla elever har rätt till en god utbildning.  Så är det inte i dag. Skolan misslyckas framför allt med det kompensatoriska uppdraget. Resultaten faller för alla elevgrupper, men mest för dem som kommer från icke studievana hem. Alltså för dem som är i störst behov av välutbildade lärare.

Vad ska man göra?

– Utbilda fler lärare och locka tillbaka behöriga lärare som har lämnat skolan i förtid.

Hur då?

– Genom att höja lönerna. 

Bör det införas en tidsgräns för när alla lärare ska vara behöriga och legitimerade?

– Vi vill att legitimationskravet ska stärkas så att du bara får sätta betyg i de ämnen och årskurser som du är legitimerad eller behörig i. Då är det rimligt att sätta en tidsgräns för när detta ska vara gjort, en slags övergångsperiod. 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm