Ryskan i Baltikum

Efter den sovjetiska ockupationen i juni 1940 blev ryskan i praktiken officiellt språk i de baltiska länderna. Estniskan, lettiskan och litauiskan var språk man kunde tala hemma och med vänner, inte officiellt.
Formellt var estniskan ett av två officiella språk i Estland. Senare blev ryskan obligatorisk i skolan medan det ansågs onödigt att lära sig estniska för tysktalande.
När Estland och Lettland utropade sig till självständiga stater 1991 skedde en fullständig omsvängning.
De ryssar som flyttade till Estland, Lettland och Litauen för att arbeta under sovjettiden sågs som ett hot, särskilt i Estland och Lettland, där den egna nationaliteten bara utgjorde två tredjedelar respektive hälften av befolkningen.
Nu krävdes kunskaper i estniska och lettiska inte bara för att få en rad jobb. Godkänt språktest var också ett krav för medborgarskapet och rösträtt, medan Litauen lät alla som bodde i landet vid självständigheten söka medborgarskap.
Än i dag står närmare 450 000 invånare i Estland och Lettland utan medborgarskap. I Estland är det lika vanligt bland ryskspråkiga att ha medborgarskap i Ryssland som att ha främlingspass i Estland. Även i Lettland ökar andelen invånare med ryska pass kraftig.
Ryssland anklagar balterna för diskriminering och vill ha ryska som ett andra officiellt språk. Balterna anklagar i sin tur Ryssland för att använda de tysktalande som brickor i ett politiskt spel.
Vad gäller undervisningsspråket på gymnasiet har både Lettland och Estland blivit mer pragmatiska. Lettland ville tidigare ta bort ryskan helt. Efter massiva protester har de samma regler som Estland nu är på väg att införa.