S och MP i gemensam lässatsning
S och MP har enats om en strategi i sju punkter som ska motverka svenska grundskolelevers bristande läskunskaper. Satsningarna är inriktade på de första skolåren. Det här är partiernas första gemensamma utspel inför riksdagsvalet i höst.
S vill kombinera läslyftet med mindre klasser i framför allt lågstadiet.
• Fler specialpedagoger med fokus på de första skolåren.
• Ett nytt mål för läsförmågan redan i årskurs 1.
• Kompetensutveckling för alla lärare.
• Vidareutbildning även av förskollärare och barnskötare.
• Alla elever ska ha tillgång till skolbibliotek.
• Skolforskningsinstitutets första uppdrag ska gälla läsförståelse.
• En nationell handlingsplan för läsfrämjande.
PISA-rapporten i december visade att läsförmågan hos svenska elever är fortsatt mycket låg. Bristande läsförmåga leder till att många elever inte klarar sina studier och därmed inte blir behöriga till gymnasiet.
– Det är så många som inte kan läsa när de lämnar grundskolan. Men problemet har inte uppstått i nian, utan har hängt med hela vägen från skolstarten. De behöver hjälp att knäcka läskoden redan i ettan. Vårt mål är att eleverna ska ha lärt sig att läsa i alla fall mekaniskt när de lämnar ettan. Förmågan att förstå kan komma senare, men de ska ha åtminstone den mekaniska biten på plats, säger Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson för Socialdemokraterna.
Ett av förslagen är att anställa fler specialpedagoger, framför allt till lågstadieåren. I Socialdemokraternas budgetmotion vigs en halv miljard kronor åt statligt stöd för att anställa 1 000 nya speciallärare och specialpedagoger.
| MISSING http://skolvarlden.se/sites/default/files/ibrahim_baylan_h%C3%B6jdare_560.jpg |I den gemensamma satsningen ingår också kompetensutveckling och vidareutbildning för alla lärare, förskollärare och barnskötare.
– Läsförmågan är central för alla ämnen, därför måste alla kunna hjälpa till. Det går ju så pass illa nu att om vi inte lyckas vända på det här så får det konsekvenser för hela det svenska skolsystemet, säger Ibrahim Baylan.
Tappar ni inte bort de nyanlända elever som kommer in i svenska skolan först i högstadieåldern?
– Invandrade elever är ett marginellt problem i sammanhanget. Ungefär tre procent av elevkullen kommer till Sverige när de är 10-11 eller äldre. Den stora nedgången beror inte på dem.
Socialdemokraterna vill också minska storleken på klasserna i lågstadiet. En rapport som Stockholms stads utredningstjänst gjort på uppdrag av Socialdemokraterna visar att antalet barn per klass har ökat med 20 procent under perioden 2006–2013. Störst är ökningen i årskurs F–3, där den ligger på cirka 30 procent.
Enligt OECD spelar just klasstorlek liten roll för elevernas resultat. Finns det inte viktigare saker att satsa på?
– Rent generellt kan man inte säga att mindre klasser är avgörande, det stämmer. Men på lågstadiet, som vi fokuserar mycket på, kan det vara av stor vikt. Det finns mycket svensk forskning som tyder på det. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering har visat att det kan vara avgörande, säger Ibrahim Baylan.
Hur mycket pengar de gemensamma satsningarna från S och MP kräver totalt är inte utrett ännu. Partierna lovar heller inga gemensamma besked i vårbudgeten, skriver Dagens nyheter.
– Vi är överens om att de här sakerna måste göras och jag ser inga problem med att komma överens om finansieringen, säger Stefan Löfven (S) till tidningen.
Gustaf Fridolin (MP) ser till och med Förbifart Stockholm som en förhandlingsfråga, enligt Dagens nyheter.
– Vi är trygga med att vi kan förhandla fram en lösning som vi är överens om, säger han i en kommentar.