klasser
Inkluderande lärmiljöer

Så är inkludering i klassen möjlig

Det går att inkludera alla elever i lärmiljö och skola med ledarskap, kollegialt lärande, stöd och en gemensam didaktik.
Men det viktigaste är att ändra synen på eleverna.
– Skolmiljön och organisation ska anpassas efter eleven och inte tvärtom, säger Lisbeth Ohlsson, en av forskarna vid Högskolan i Malmö som i dag presenterar en färsk rapport om inkludering.

Om FoU-programmet

Syftet med programmet är att främja utvecklingen av inkluderande lärmiljöer öka kunskaperna på skol- och huvudmannanivå samt genom forskning bidra till att stärka kunskapen.

Cirka 230 personer från 12 kommuner har medverkat i FoU-programmet: lärare, specialpedagoger, rektorer samt förvaltningschefer och andra tjänstemän på utbildningsförvaltningarna.

FoU-programmet finansieras gemensamt av kommunerna och Malmö Högskola. De kommuner som har medverkat är: Borlänge, Stockholm, Botkyrka, Tyresö, Linköping, Mullsjö, Göteborg, Sävsjö, Åstorp, Helsingborg, Landskrona och Höör.

31 skolor har medverkat.

Begreppet inkludering handlar om att så långt det är möjligt ska alla barn inkluderas i den ordinarie skolan. 

Forskningsrapporten ingår i det treåriga FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som startade 2012 med 31 deltagande grundskolor i tolv kommuner. Nu ska projektet avslutas och redovisas i en rapport, ”Från idé till praxis – vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner”.

Malmö högskola, som är ansvarig för forskningen, har sedan starten följt utvecklingsprocesserna på skolorna i intervjuer och enkäter med lärare, skolledare, förvaltningschefer och elever. Syftet har varit att studera hur kommuner och skolor arbetat tillsammans för att utveckla inkluderande lärmiljöer för alla elever. Forskarna har studerat inkludering på flera nivåer: kommunal, institutionell och i skolans lärmiljöer.

Ett viktigt resultat är att det går att förändra normer och strukturer i skolans inkluderingsarbete med samarbete och flexibilitet. Det är också viktigt att få med sig förvaltningschefer, skolledare och pedagoger för att det ska fungera och för att skolan ska utvecklas.

– När vi inledde projektet, för tre år sedan, fokuserade vi mycket på särskilda undervisningsgruppers vara eller icke vara. Nu, efter tre år, ser vi att det har skett en förändring och att skolorna överger mindre grupper allt mer. Eleverna får nu göra aktiva val, säger Lisbeth Ohlsson, universitetslektor i pedagogik vid institutionen för lärande och samhälle, skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.

Studien pekar också på att när skolledare, förvaltningschefer och pedagoger har en gemensam vision, delar på ansvaret och ledarskapet och har en vettig organisation, fungerar det bättre med inkluderingen i skolan. Skolutveckling sker på flera nivåer. Ledarskap samt konkreta pedagogiska och didaktiska anpassningar är viktiga förutsättningar för att alla elever ska få en chans att lära sig.

– När alla samarbetar och är flexibla i skolan blir det lättare att inkludera alla elever. Inte minst för de elever som av olika orsaker har det svårt i skolan.

I dag möter lärare en stor variation av elever och deras lärande ser olika ut och de har också olika sätt att tillgodose sig kunskap. Eleverna segregeras och hamnar ibland utanför i mindre grupper. Skollagen säger att elever med behov av särskilt stöd i första hand ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Endast om det finns särskilda behov ska stödet ges enskilt eller i en annan grupp.

– Att utveckla en inkluderande lärandekultur i skolan är nödvändigt för att möta elever som hamnar i svårigheter och de som behöver större utmaningar i sitt lärande. Men begreppet inkludering väcker också starka känslor och oro hos skolans personal. Under projektet har de därför arbetat mycket med kompetensutveckling, föreläsningar och samtal om hur inkludering kan översättas till praktik, säger Lisbeth Ohlsson.

Resultatet i rapporten visar att lärare och rektorer under projektet har slutat att fokusera på vissa individer som ”borde inkluderas”. I stället har flera av skolorna börjat förändra skolmiljön och organisation för att den lättare kan anpassas till elevernas olika behov.

– Vi har sett ett perspektivskifte. Man har ändrat sitt språkbruk och man talar om elevernas svårigheter på andra sätt. I stället för att säga ”de här eleverna kan jag inte ha” talar pedagogerna om hur de kan hjälpa eleven genom kollegialt samarbete.

Andra resultat i studien är att omvandla idéer om inkludering till praktisk handling i stället för att se det som ideologi. Lärmiljöerna ska skapas för alla barn – oavsett förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov. För att lyckas är det viktigt att lärare samarbetar, med varandra, i par eller med andra skolor. I rapporten talar forskarna också om kollegialt lärande för goda lärmiljöer. Det handlar bland annat om att skapa en miljö där alla elever ges möjlighet till stimulans och lärande men också om att didaktik och lärande är en helhet.

Ett annat resultat visar att det nödvändigt att låta eleverna påverka sin skolsituation och bli delaktiga i sin utbildning.

– Vi kan konstatera att arbetet med inkludering aldrig slutar, det är en utvecklingsprocess. Vår forskning visar också att de skolor som har ingått i programmet har visat att det går att förändra genom att arbeta med tålamod, analytiskt arbete samt skapa förståelse hos personal och elever kring att alla är olika och har olika behov i sitt lärande.

Det gemensamma lärandet, menar forskarna, måste utgå från ett ”vi” som bejakar mångfald och skillnader. Även ämnesundervisningen bör bygga på ett nytänkande där elevernas mångfald tas tillvara på.

– Inkludering handlar om hela den pedagogiska verksamheten, slår Lisbeth Ohlsson fast.

Från Ifous sida hoppas man att projektets forskningsresultat ska leda till att kunskapsnivån ska öka och att skolorna ska bli stärkta i sina sätt att arbeta med inkludering:

– Effekten ska förhoppningsvis att alla elever, även det som är svåra att lyckas med, ska inkluderas och klara av skolan. Vi vill att fler barn ska klara av sin skolgång, säger Karin Hermansson, ansvarig för projektet på Ifous.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm