Annons

Så är inkludering i klassen möjlig

Publicerad 16 september 2015

Det går att inkludera alla elever i lärmiljö och skola med ledarskap, kollegialt lärande, stöd och en gemensam didaktik.
Men det viktigaste är att ändra synen på eleverna.
– Skolmiljön och organisation ska anpassas efter eleven och inte tvärtom, säger Lisbeth Ohlsson, en av forskarna vid Högskolan i Malmö som i dag presenterar en färsk rapport om inkludering.

Fakta

Om FoU-programmet

Syftet med programmet är att främja utvecklingen av inkluderande lärmiljöer öka kunskaperna på skol- och huvudmannanivå samt genom forskning bidra till att stärka kunskapen.

Cirka 230 personer från 12 kommuner har medverkat i FoU-programmet: lärare, specialpedagoger, rektorer samt förvaltningschefer och andra tjänstemän på utbildningsförvaltningarna.

FoU-programmet finansieras gemensamt av kommunerna och Malmö Högskola. De kommuner som har medverkat är: Borlänge, Stockholm, Botkyrka, Tyresö, Linköping, Mullsjö, Göteborg, Sävsjö, Åstorp, Helsingborg, Landskrona och Höör.

31 skolor har medverkat.

Begreppet inkludering handlar om att så långt det är möjligt ska alla barn inkluderas i den ordinarie skolan. 

Relaterat

Forskningsrapporten ingår i det treåriga FoU-programmet ”Inkluderande lärmiljöer” som startade 2012 med 31 deltagande grundskolor i tolv kommuner. Nu ska projektet avslutas och redovisas i en rapport, ”Från idé till praxis – vägar till inkluderande lärmiljöer i tolv svenska kommuner”.

Malmö högskola, som är ansvarig för forskningen, har sedan starten följt utvecklingsprocesserna på skolorna i intervjuer och enkäter med lärare, skolledare, förvaltningschefer och elever. Syftet har varit att studera hur kommuner och skolor arbetat tillsammans för att utveckla inkluderande lärmiljöer för alla elever. Forskarna har studerat inkludering på flera nivåer: kommunal, institutionell och i skolans lärmiljöer.

Ett viktigt resultat är att det går att förändra normer och strukturer i skolans inkluderingsarbete med samarbete och flexibilitet. Det är också viktigt att få med sig förvaltningschefer, skolledare och pedagoger för att det ska fungera och för att skolan ska utvecklas.

– När vi inledde projektet, för tre år sedan, fokuserade vi mycket på särskilda undervisningsgruppers vara eller icke vara. Nu, efter tre år, ser vi att det har skett en förändring och att skolorna överger mindre grupper allt mer. Eleverna får nu göra aktiva val, säger Lisbeth Ohlsson, universitetslektor i pedagogik vid institutionen för lärande och samhälle, skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.

Studien pekar också på att när skolledare, förvaltningschefer och pedagoger har en gemensam vision, delar på ansvaret och ledarskapet och har en vettig organisation, fungerar det bättre med inkluderingen i skolan. Skolutveckling sker på flera nivåer. Ledarskap samt konkreta pedagogiska och didaktiska anpassningar är viktiga förutsättningar för att alla elever ska få en chans att lära sig.

– När alla samarbetar och är flexibla i skolan blir det lättare att inkludera alla elever. Inte minst för de elever som av olika orsaker har det svårt i skolan.

I dag möter lärare en stor variation av elever och deras lärande ser olika ut och de har också olika sätt att tillgodose sig kunskap. Eleverna segregeras och hamnar ibland utanför i mindre grupper. Skollagen säger att elever med behov av särskilt stöd i första hand ska ges inom den elevgrupp som eleven tillhör. Endast om det finns särskilda behov ska stödet ges enskilt eller i en annan grupp.

– Att utveckla en inkluderande lärandekultur i skolan är nödvändigt för att möta elever som hamnar i svårigheter och de som behöver större utmaningar i sitt lärande. Men begreppet inkludering väcker också starka känslor och oro hos skolans personal. Under projektet har de därför arbetat mycket med kompetensutveckling, föreläsningar och samtal om hur inkludering kan översättas till praktik, säger Lisbeth Ohlsson.

Resultatet i rapporten visar att lärare och rektorer under projektet har slutat att fokusera på vissa individer som ”borde inkluderas”. I stället har flera av skolorna börjat förändra skolmiljön och organisation för att den lättare kan anpassas till elevernas olika behov.

– Vi har sett ett perspektivskifte. Man har ändrat sitt språkbruk och man talar om elevernas svårigheter på andra sätt. I stället för att säga ”de här eleverna kan jag inte ha” talar pedagogerna om hur de kan hjälpa eleven genom kollegialt samarbete.

Andra resultat i studien är att omvandla idéer om inkludering till praktisk handling i stället för att se det som ideologi. Lärmiljöerna ska skapas för alla barn – oavsett förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov. För att lyckas är det viktigt att lärare samarbetar, med varandra, i par eller med andra skolor. I rapporten talar forskarna också om kollegialt lärande för goda lärmiljöer. Det handlar bland annat om att skapa en miljö där alla elever ges möjlighet till stimulans och lärande men också om att didaktik och lärande är en helhet.

Ett annat resultat visar att det nödvändigt att låta eleverna påverka sin skolsituation och bli delaktiga i sin utbildning.

– Vi kan konstatera att arbetet med inkludering aldrig slutar, det är en utvecklingsprocess. Vår forskning visar också att de skolor som har ingått i programmet har visat att det går att förändra genom att arbeta med tålamod, analytiskt arbete samt skapa förståelse hos personal och elever kring att alla är olika och har olika behov i sitt lärande.

Det gemensamma lärandet, menar forskarna, måste utgå från ett ”vi” som bejakar mångfald och skillnader. Även ämnesundervisningen bör bygga på ett nytänkande där elevernas mångfald tas tillvara på.

– Inkludering handlar om hela den pedagogiska verksamheten, slår Lisbeth Ohlsson fast.

Från Ifous sida hoppas man att projektets forskningsresultat ska leda till att kunskapsnivån ska öka och att skolorna ska bli stärkta i sina sätt att arbeta med inkludering:

– Effekten ska förhoppningsvis att alla elever, även det som är svåra att lyckas med, ska inkluderas och klara av skolan. Vi vill att fler barn ska klara av sin skolgång, säger Karin Hermansson, ansvarig för projektet på Ifous.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Annons
Annons

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Annons

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Svenska som andraspråk

Svenskämnena låser in eleverna

SVA

Ämnesuppdelningen mellan svenska och svenska som andraspråk riskerar att bli en permanent elevuppdelning. Ämnena behöver reformeras för att en övergång mellan dem ska fungera. Det menar Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Lärarna: Stödet för SVA minskar

SVA

Förutsättningarna för SVA skiljer sig kraftigt åt mellan kommuner och skolor. Och nu, med lite distans till flyktingkrisen, upplever en del lärare att intresset från makthavarna svalnar.

Lönegranskning

Nyanställda lärare får högre lön än äldre

Lönecirkusen

Äldre lärare som säger upp sig ersätts av yngre kollegor som trots att de har mindre erfarenhet får högre lön. Ofta kan det skilja flera tusen kronor i månadslön mellan lärare som slutar och lärare som nyanställs. Det visar Skolvärldens granskning av drygt 600 lärares löner.

Lista: Så mycket tjänar lärare i olika ålder

Lön

Så mycket tjänar grundskole- och gymnasielärarna från 18 till 68 år i kommunal sektor.

Efter Björklunds förslag: ”Ge elever stärkt stöd tidigare”

Inkludering

Elever som inte klarar det nationella provet i årskurs 3 bör gå om, anser Liberalerna.
Det är inte rätt väg enligt Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.
– Det är bättre med stärkta resurser till mer stöd tidigt på lågstadiet. 

Så ökar vi elevernas fysiska aktivitet

Debatt

Fysisk aktivitet i skolan måste vara ett ansvar för alla i skolan, det kan inte bara ligga på idrottstimmarna.
Det skriver bland annat idrottsläraren Tommy Lénberg som också presenterar en rad förslag på lösningar.

Kommentera
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons