Annons
Foto: Erik Nylund

Så är skolan 2045

Publicerad 24 september 2015

Relaterat

I skolan år 2045 har läran om att lära in en nyckelroll. Lärarna har blivit mer av coacher, datalogiskt tänkande har slagit igenom stort och svarven har bytts mot LED-slöjd. I alla fall om experterna som Skolvärlden intervjuat får rätt i sina framtidsspaningar. 

Varje ämne för sig. Elever indelade efter ålder. Långa korridorer med separata klassrum. Vårt nutida skolsystem bär på ett starkt arv från industrialismen, både organisatoriskt och rent fysiskt. I en komplex och snabbt föränderlig tid, med globalisering, digitalisering, automatisering och en ökad heterogenitet, är det inte så konstigt att skolan och andra samhällsinstitutioner hamnat i en identitetskris, menar Daniel Lindén, seniorkonsult och framtidsstrateg på Kairos Future.

– Vi ser att de börjar knaka i fogarna när de ska hitta sig själva i en ny tid. Det gäller alla möjliga system vi byggt upp under lång tid – inte minst skolan. Det industriella tänkandet har genomsyrat skolan och utvecklingen av hur den ser ut i dag och på många sätt har skola och utbildning inte hängt med vad gäller att förändra sin leverans, säger han och fortsätter:

– Sverige är inte ensamt om att lägga allt mer fokus på skolans funktion i en värld där kunskaper och tankearbete blir en allt viktigare värdeskapande faktor i samhället. Samtidigt märker man att utbildningssystemen inte levererar som förr – det är inte lika enkelt att utbilda unga människor som det varit tidigare.

Om 30 år hoppas Daniel Lindén att skolan har frigjort sig från det industriella arvet och hittat en ny framgångsväg. Men det är inte stora politiska reformer på nationell nivå som kommer ta oss dit, menar han. Det är gräsrötterna, rektorer och inte minst lärarna själva, som ska driva denna förändring. De är verksamheten närmast och ser behoven, resonerar Daniel Lindén.

– Det rådande top down-tänkandet är en utmaning – att en minister ska berätta hur det ska vara och tro att det ska lösa skolans problem i en komplex verklighet med mycket skiftande förutsättningar. Stora delar av lärarkåren, rektorer och till viss del även kommunerna är helt passiviserade i den här utvecklingsrörelsen och där måste det bli en förändring. I stället för att tro att lösningarna ska komma uppifrån och ner måste vi se till lokala förutsättningar. Jag tror att det är skolans aktörer på lägsta nivå, närmast verkligheten, som tillsammans med externa aktörer är krafterna som kommer att hitta det nya i skolan.

År 2045 kommer robotar vara ett betydligt vanligare inslag i vårt samhälle än de är i dag. Ingen som Skolvärlden intervjuat till detta reportage tror att lärarnas arbetsuppgifter kommer att ha övertagits av robotar, mer än möjligen vissa delar som utvärdering och rättning av prov. Däremot kommer en lärare om 30 år att undervisa elever som i sin tur ska ut i ett arbetsliv där robotar är ett självklart inslag. Inom vården växer robotteknologin redan i dag. Industrijobb handlar allt mer om att hantera datorer och robotar än om manuella insatser vid ett löpande band.

Linda Johansson, filosofie doktor i filosofi verksam vid Försvarshögskolan, skriver i sin uppmärksammade bok ”Äkta robotar” att ”förslaget att göra gymnasieskolan obligatorisk kan sägas vara ett försök att se till att ingen står utan den teoretiska utbildning som kommer att krävas för att över huvud taget få jobb i framtiden. Och den tendensen lär inte minska i och med robotarnas ökade intåg på arbetsmarknaden”.

Hon spår också att robotsamhället helt kan komma att förändra vår syn på vad arbete är: ”Det kan bli något mer kreativt för de flesta. Kanske nya sociala mönster uppstår”.

En som brinner för att skolan ska vara i takt med samtiden, inte minst vad gäller datorer och datalogiskt tänkande, är Peter Parnes, professor i distribuerade datasystem vid Luleå tekniska universitet och tidigare utvecklingschef för Google Sverige. Han vill föra in datakunskap som en del av alla skolämnen och är kritisk till att exempelvis fysik och kemi anses viktigare än datateknik, inte minst ur ett framtidsperspektiv.

– Jag menar inte att alla ska bli programmerare, men att ha förståelse för datorer och hur de fungerar är mycket viktigare än kemin runtomkring oss, säger han. Väldigt få kommer att bli kemister eller ens nyttja kemi i sitt yrke, men i princip alla kommer att använda datorer både i sina jobb och i privatlivet. Därför måste datalogiskt tänkande och entreprenöriellt lärande komma in starkare i skolan, säger Peter Parnes.

Om eleverna inte har tillgång till samma verktyg i skolan som på fritiden undergräver man sin egen ställning och tappar i relevans, anser han.

– När samhället utvecklas så måste också skolan utvecklas. Skolan ska givetvis undervisa för ett modernt samhälle – men frågan är för vilket samhälle? Är det samhället som det såg ut för 20–30 år sedan, då många av lärarna själva gick ut skolan? Är det samhället som det ser ut i dag – eller om 20–30 år?

Det är ingen enkel fråga att svara på, konstaterar han själv. Men en förutsättning för att hamna så rätt som möjligt är just att ge eleverna tillgång till samma tekniska utrustning som de använder hemma, menar Peter Parnes.

– Skolan ska inte vara en konstlad värld. Vi ska göra lärandeprocessen så lätt som möjligt och inte komplicera den. Har vi ett annat upplägg i skolan än utanför så gör vi det mer komplicerat än vi behöver.

För lärarna och skolledarna för det med sig ständiga krav på att omvärdera det de gör. Hur väsentligt är det att lära elever att hantera en svarv i en tid när hela beståndsdelar till nya hus kan tas fram ur en 3D-skrivare? Är det bättre att skapa en LED-tiara än att tälja en smörkniv?

– Det handlar om att hela tiden kunna ta till sig nya saker och jobba med dem i klassrummet. Lärarna måste vara framtidsspanare och själva vilja lära sig nya saker. Skolan i dag är väldigt uppdelad i ämnen, man läser ett ämne i taget och sitter i sina bänkar och det är väldigt strukturerat. Eleverna ska lösa uppgifter och lära sig fakta, som man tror att de kommer ha nytta av i sitt arbetsliv. Jag tror inte alls på det. Visst ska skolan ge baskunskaper och en basal allmänbildning, men vissa fakta kommer datorerna att lösa åt oss, säger Peter Parnes.

Om 30 år kommer vi skratta åt debatten om det är okej att ha mobiltelefoner i klassrummet eller inte, tror han.

– Internet och internetverktyg är redan en gigantisk del av vårt samhälle och kommer att växa ytterligare. I princip alla yrken kommer att datoriseras – många har redan gjort det. När vi googlar måste vi bryta ut nyckelord och tänka hur vi ska ställa en fråga så att Google kan besvara den, men det är bara en tidsfråga innan det ändras och vi kan ställa en mening rätt ut och få svar. Vi kommer ha någon med oss hela tiden som lyssnar på det vi säger. Informationen kommer bli mer och mer förädlad och ges efterhand som vi pratar. Den kommer att presenteras på olika sätt, inte som i dag i en mobiltelefon eller på annan skärm, utan vi kanske har linser med en skärm i.

Detta innebär inte att läraren är mindre viktig i skolan år 2045. I ett samhälle som utvecklas snabbt blir förmågan att lära in och lära om högst värdefull, och här har läraren en nyckelroll. Peter Parnes ser framför sig hur läraren blir mer av en coach eller tränare i klassrummet, som styr över olika situationer och vet hur olika elever bäst tar till sig kunskap och kan anpassa undervisningen efter det. Han hoppas också att lärarna i större grad kommer ta hjälp av utomstående specialister och vill bjuda in dem till sina klassrum.

– Redan 2009 gick jag en kurs på Stanford på nätet och lärde mig Iphone-programmering. Liknande saker kommer bli ett komplement till undervisningen i grundskolan, men återigen handlar det om att läraren måste våga släppa ifrån sig saker och bli mer av en coach.

Sharon Rider är professor i filosofi vid Uppsala universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vad ska en svensk kunna?”, som finansieras av Vetenskapsrådet. Inom projektet ryms bland annat frågan om vilken betydelse bildningsidealen har i dagens och morgondagens Sverige. Sverige var länge ett föregångsland vad gäller att ge befolkningen lika chans till utbildning. I dag kan vi inte längre stoltsera med samma höga likvärdighet, men Sharon Rider hoppas att utvecklingen ska gå att vrida tillbaka.

– Jag vill absolut inte se att det blir som i USA. När jag först kom till Sverige var jag så imponerad av likvärdigheten. Hur folk som inte gått på universitet ändå kunde mer om politik och geografi än de flesta amerikaner. Lite hårdraget kan man säga att jag nu börjar känna att ”svenskarna hamnat på samma nivå som vi”. Allmänbildningsnivån har sjunkit kraftigt – en del av det beror på försämringar i utbildningssystemet, säger hon.

Sharon Rider är kritisk till det hon menar är en felaktig idé om vad kunskap är och säger att grund-
läggande kunskapsförmågor inte utvecklas genom att ”på förhand dela upp definierade färdigheter som klistras på varandra och bockas av som uppnådda resultat”.

– I vår vardag är det till exempel inte så att världen är uppdelad i matematiska saker och språkliga saker, utan på denna grundläggande nivå hänger språk och matematiskt tänkande i hög grad ihop. Men i grundskolan behandlar man ämnena som av varandra oberoende områden. Barnen får si och så många timmar matte, si och så många timmar svenska, si och så många timmar engelska och så vidare.

Hon menar också att undervisningen i dag är för anpassad till prov och betygssättning, vilket gör att provresultaten blir summativa. I framtiden hoppas hon att vi har en bedömning som fungerar mer formativt även i praktiken.

– Den enda nyttan med dagens betygssystem är att det ger ett förment objektivt mått till administratörer och politiker som vill känna att de har insikt i och kontroll över utbildningen. Det är ett verktyg för redovisning, inte för undervisning. Jag skulle hellre se en mindre detaljerad styrning av betygssättningen och ett system som gav läraren större möjlighet att använda prov som ett moment bland andra i sin lärargärning.

Om 30 år önskar Rider att vi har lämnat dagens mekaniska syn på kunskap och att bildningstänkandet i högre grad genomsyrar utbildningsväsendet. Hon drar paralleller mellan vår omvälvande tid av globalisering och digitalisering med upplysningens revolutioner, uppror mot ståndssamhället och inledningen på industrialiseringen.

– Skillnaden är att man under upplysningen försökte formulera en koherent idé om vad man ville ha för framtid och hur utbildningen skulle bidra till det – skolan handlar ju om vilken framtid vi vill ha. Men jag ser i dag inget allvarligt försök att formulera en idé om skolan bortom partipolitiska ideologier eller ekonomiska intressen. Det är inte som att någon har bestämt sig för att låta saken bero, men uppgivenheten gör att vi i praktiken låter marknaden styra, säger Sharon Rider.

År 2045 hoppas hon att skolan står under statlig kontroll. Sverige är för litet för att ha så många olika huvudmän, argumenterar hon. Hon önskar också att lärarstudenterna framöver i högre grad läser sina ämnen ihop med andra studenter.

– Det skulle ge en bättre helhetssyn av ämnena de sedan ska undervisa i. Det var bättre när de läste ett huvudämne och ett biämne och sedan kompletterade med andra yrkesrelevanta kurser för att få sin examen. Oavsett om det allmänna lärarkunnandet kallas för pedagogik eller didaktik bör dessa moment utvecklas utifrån, och i samklang med, ämnenas särart.

En som också varnar för att låta marknaden bestämma hur framtidens skolsystem ska se ut är Valerie Hannon, forskare, en av grundarna av Innovation Unit, rådgivare till OECD och flitig föreläsare om framtidens lärande. Det skulle enligt henne skapa stora klyftor och leda till att vi får en grupp som snabbt kommer in i ett transformerat skolsystem medan andra skulle hamna på efterkälken.

Valerie Hannon menar att allt för mycket av den förda skolpolitiken världen över handlar om att lappa och laga befintliga system, när vi i själva verket skulle behöva något helt nytt och komma bort från det industriella skolarvet.

– 1900-talets skola är under press, beroende på faktorer som globalisering, demografi, miljöpåverkan, finansiella kriser och ekonomisk turbulens, sa Valerie Hannon vid en hearing i riksdagen i fjol.

Hon vill se ett helt nytt lärandelandskap, med fokus på det hon kallar ”färdigheter för det 21:a århundradet” där saker som kreativitet, hållbarhet, samarbetsförmåga och analytiskt tänkande tar större plats. I sitt tal i riksdagen poängterade Hannon att skolan självklart även i framtiden måste ge eleverna goda kunskaper i att läsa, räkna och skriva – men att vi måste bli mycket bättre på att se de stora samtids- och framtidsfrågorna. Hur ska vi någonsin komma tillrätta med klimatförändringar om vi inte låter ett hållbarhetstänk genomsyra utbildningsväsendet? frågar hon sig.

– Vi måste prata om vilka värderingar och färdigheter vi ska rusta våra unga med. Vi måste utbilda människor så att de förstår de utmaningar vi står inför, inte minst vad gäller hoten mot vår planet.

Valerie Hannon lyfter även fram att lärandet i allt större utsträckning kommer fortskrida livet igenom; det är inget vi kommer anse oss vara klara med bara för att vi avlagt examen.

Daniel Lindén på Kairos Future är inne på samma spår:

– Ett mål med en skola och ett utbildningssystem måste vara att lära människor att utveckla sin förmåga att självständigt lära sig saker. Det är viktigt både för utbildningssystemet som sådant, men också för oss människor i ett allt mer rörligt och föränderligt arbetsliv i framtiden. När kognitionsvetenskap och neurovetenskap möter pedagogiken kommer vi få väsentligt bättre nycklar till att hitta individers förmåga och inspiration till att lära sig. Hur får vi människor att vilja utvecklas som individer? Att lära om och lära nytt kommer bli en ny baskunskap.

Kommer vi ha kvar grundskola, gymnasium och läroplaner i liknande former som i dag, tror du?

– Samhällen och nationer kommer alltid att ha ett intresse av att försöka styra vad folk lär sig – det finns en nytta i det. Däremot tror jag att det kommer luckras upp hur man tar sig an läroplanen och i vilken takt skolgången sker. Vissa kommer gå ut grundskola och gymnasium på sex år, andra på 15 år. Det väsentliga är inte hur fort det går utan att man får en grund för ett liv där man kan fortsätta utvecklas. Att tro att alla gör det i samma takt – att vi kan ”batch-producera” elever i ett plats- och tidsbundet gemensamt format – det tror jag att vi kommer överge.

En ökad diversifiering kommer skapa nya karriärvägar för lärarna, tror både Daniel Lindén och Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Att vi är för fast i formerna har jag ofta tänkt på under min långa lärarkarriär. Vi är ju en kår av specialister och inte av allmänlärare. Vi är bra på olika saker och har olika ämnesdjup och eleverna måste få chans att ta del av våra olika förmågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– I framtiden tror jag att lärarna kommer ha ännu större betydelse än i dag. I en mångfacetterad värld så behövs vägledningen som en utbildad och kunnig lärare kan ge. För många elever kommer lärarna vara helt avgörande för hur de lyckas i sina studier och med sina livsval. Det har vi sett hittills, och när vi varit på väg mot en annan utveckling så har vi behövt bryta den.

Bo Jansson är övertygad om att lärarnas löner år 2045 kraftigt har närmat sig jämförbara yrkes-
gruppers. Löneutvecklingen kommer drivas på av lärarbristen, som han poängterar måste lösas i en
betydligt närmare framtid.

– Men visst kommer krisen vi har att sätta fart på löneutvecklingen.

Hur ska facket utvecklas de kommande decennierna?

– Det handlar om att fortsätta vara relevant för medlemmarna. Att människor inom samma profession behöver varandra för att bli starkare är fortfarande en väldigt smart idé. 30 år framåt kommer det inte vara så att ensam är stark – det vore en konstig tanke. Facket är ett fantastiskt nätverk och erbjuder många intressegemenskaper som vi måste bli bättre på att utnyttja. Inte minst våra unga medlemmar efterfrågar mycket mer av professionsutveckling inom facket; ämnesspecialisering och hur andra gör i olika frågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– Vi ska inte ta över arbetsgivarens fortbildningsansvar men jag vet att lärare vill ha ett utvidgat kollegium att diskutera frågor med. Om inte facket är med och tar ansvar för professionsutveckling och pedagogisk utveckling så kommer någon annan att göra det. Vi måste ta tag i den frågan utan att för ett ögonblick släppa lön och villkor. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta (max 200 tecken) vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn” (Piratförlaget).

Annons
Annons

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Annons
Annons
Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons