Annons
Foto: Erik Nylund

Så är skolan 2045

Publicerad 24 september 2015

Relaterat

I skolan år 2045 har läran om att lära in en nyckelroll. Lärarna har blivit mer av coacher, datalogiskt tänkande har slagit igenom stort och svarven har bytts mot LED-slöjd. I alla fall om experterna som Skolvärlden intervjuat får rätt i sina framtidsspaningar. 

Varje ämne för sig. Elever indelade efter ålder. Långa korridorer med separata klassrum. Vårt nutida skolsystem bär på ett starkt arv från industrialismen, både organisatoriskt och rent fysiskt. I en komplex och snabbt föränderlig tid, med globalisering, digitalisering, automatisering och en ökad heterogenitet, är det inte så konstigt att skolan och andra samhällsinstitutioner hamnat i en identitetskris, menar Daniel Lindén, seniorkonsult och framtidsstrateg på Kairos Future.

– Vi ser att de börjar knaka i fogarna när de ska hitta sig själva i en ny tid. Det gäller alla möjliga system vi byggt upp under lång tid – inte minst skolan. Det industriella tänkandet har genomsyrat skolan och utvecklingen av hur den ser ut i dag och på många sätt har skola och utbildning inte hängt med vad gäller att förändra sin leverans, säger han och fortsätter:

– Sverige är inte ensamt om att lägga allt mer fokus på skolans funktion i en värld där kunskaper och tankearbete blir en allt viktigare värdeskapande faktor i samhället. Samtidigt märker man att utbildningssystemen inte levererar som förr – det är inte lika enkelt att utbilda unga människor som det varit tidigare.

Om 30 år hoppas Daniel Lindén att skolan har frigjort sig från det industriella arvet och hittat en ny framgångsväg. Men det är inte stora politiska reformer på nationell nivå som kommer ta oss dit, menar han. Det är gräsrötterna, rektorer och inte minst lärarna själva, som ska driva denna förändring. De är verksamheten närmast och ser behoven, resonerar Daniel Lindén.

– Det rådande top down-tänkandet är en utmaning – att en minister ska berätta hur det ska vara och tro att det ska lösa skolans problem i en komplex verklighet med mycket skiftande förutsättningar. Stora delar av lärarkåren, rektorer och till viss del även kommunerna är helt passiviserade i den här utvecklingsrörelsen och där måste det bli en förändring. I stället för att tro att lösningarna ska komma uppifrån och ner måste vi se till lokala förutsättningar. Jag tror att det är skolans aktörer på lägsta nivå, närmast verkligheten, som tillsammans med externa aktörer är krafterna som kommer att hitta det nya i skolan.

År 2045 kommer robotar vara ett betydligt vanligare inslag i vårt samhälle än de är i dag. Ingen som Skolvärlden intervjuat till detta reportage tror att lärarnas arbetsuppgifter kommer att ha övertagits av robotar, mer än möjligen vissa delar som utvärdering och rättning av prov. Däremot kommer en lärare om 30 år att undervisa elever som i sin tur ska ut i ett arbetsliv där robotar är ett självklart inslag. Inom vården växer robotteknologin redan i dag. Industrijobb handlar allt mer om att hantera datorer och robotar än om manuella insatser vid ett löpande band.

Linda Johansson, filosofie doktor i filosofi verksam vid Försvarshögskolan, skriver i sin uppmärksammade bok ”Äkta robotar” att ”förslaget att göra gymnasieskolan obligatorisk kan sägas vara ett försök att se till att ingen står utan den teoretiska utbildning som kommer att krävas för att över huvud taget få jobb i framtiden. Och den tendensen lär inte minska i och med robotarnas ökade intåg på arbetsmarknaden”.

Hon spår också att robotsamhället helt kan komma att förändra vår syn på vad arbete är: ”Det kan bli något mer kreativt för de flesta. Kanske nya sociala mönster uppstår”.

En som brinner för att skolan ska vara i takt med samtiden, inte minst vad gäller datorer och datalogiskt tänkande, är Peter Parnes, professor i distribuerade datasystem vid Luleå tekniska universitet och tidigare utvecklingschef för Google Sverige. Han vill föra in datakunskap som en del av alla skolämnen och är kritisk till att exempelvis fysik och kemi anses viktigare än datateknik, inte minst ur ett framtidsperspektiv.

– Jag menar inte att alla ska bli programmerare, men att ha förståelse för datorer och hur de fungerar är mycket viktigare än kemin runtomkring oss, säger han. Väldigt få kommer att bli kemister eller ens nyttja kemi i sitt yrke, men i princip alla kommer att använda datorer både i sina jobb och i privatlivet. Därför måste datalogiskt tänkande och entreprenöriellt lärande komma in starkare i skolan, säger Peter Parnes.

Om eleverna inte har tillgång till samma verktyg i skolan som på fritiden undergräver man sin egen ställning och tappar i relevans, anser han.

– När samhället utvecklas så måste också skolan utvecklas. Skolan ska givetvis undervisa för ett modernt samhälle – men frågan är för vilket samhälle? Är det samhället som det såg ut för 20–30 år sedan, då många av lärarna själva gick ut skolan? Är det samhället som det ser ut i dag – eller om 20–30 år?

Det är ingen enkel fråga att svara på, konstaterar han själv. Men en förutsättning för att hamna så rätt som möjligt är just att ge eleverna tillgång till samma tekniska utrustning som de använder hemma, menar Peter Parnes.

– Skolan ska inte vara en konstlad värld. Vi ska göra lärandeprocessen så lätt som möjligt och inte komplicera den. Har vi ett annat upplägg i skolan än utanför så gör vi det mer komplicerat än vi behöver.

För lärarna och skolledarna för det med sig ständiga krav på att omvärdera det de gör. Hur väsentligt är det att lära elever att hantera en svarv i en tid när hela beståndsdelar till nya hus kan tas fram ur en 3D-skrivare? Är det bättre att skapa en LED-tiara än att tälja en smörkniv?

– Det handlar om att hela tiden kunna ta till sig nya saker och jobba med dem i klassrummet. Lärarna måste vara framtidsspanare och själva vilja lära sig nya saker. Skolan i dag är väldigt uppdelad i ämnen, man läser ett ämne i taget och sitter i sina bänkar och det är väldigt strukturerat. Eleverna ska lösa uppgifter och lära sig fakta, som man tror att de kommer ha nytta av i sitt arbetsliv. Jag tror inte alls på det. Visst ska skolan ge baskunskaper och en basal allmänbildning, men vissa fakta kommer datorerna att lösa åt oss, säger Peter Parnes.

Om 30 år kommer vi skratta åt debatten om det är okej att ha mobiltelefoner i klassrummet eller inte, tror han.

– Internet och internetverktyg är redan en gigantisk del av vårt samhälle och kommer att växa ytterligare. I princip alla yrken kommer att datoriseras – många har redan gjort det. När vi googlar måste vi bryta ut nyckelord och tänka hur vi ska ställa en fråga så att Google kan besvara den, men det är bara en tidsfråga innan det ändras och vi kan ställa en mening rätt ut och få svar. Vi kommer ha någon med oss hela tiden som lyssnar på det vi säger. Informationen kommer bli mer och mer förädlad och ges efterhand som vi pratar. Den kommer att presenteras på olika sätt, inte som i dag i en mobiltelefon eller på annan skärm, utan vi kanske har linser med en skärm i.

Detta innebär inte att läraren är mindre viktig i skolan år 2045. I ett samhälle som utvecklas snabbt blir förmågan att lära in och lära om högst värdefull, och här har läraren en nyckelroll. Peter Parnes ser framför sig hur läraren blir mer av en coach eller tränare i klassrummet, som styr över olika situationer och vet hur olika elever bäst tar till sig kunskap och kan anpassa undervisningen efter det. Han hoppas också att lärarna i större grad kommer ta hjälp av utomstående specialister och vill bjuda in dem till sina klassrum.

– Redan 2009 gick jag en kurs på Stanford på nätet och lärde mig Iphone-programmering. Liknande saker kommer bli ett komplement till undervisningen i grundskolan, men återigen handlar det om att läraren måste våga släppa ifrån sig saker och bli mer av en coach.

Sharon Rider är professor i filosofi vid Uppsala universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vad ska en svensk kunna?”, som finansieras av Vetenskapsrådet. Inom projektet ryms bland annat frågan om vilken betydelse bildningsidealen har i dagens och morgondagens Sverige. Sverige var länge ett föregångsland vad gäller att ge befolkningen lika chans till utbildning. I dag kan vi inte längre stoltsera med samma höga likvärdighet, men Sharon Rider hoppas att utvecklingen ska gå att vrida tillbaka.

– Jag vill absolut inte se att det blir som i USA. När jag först kom till Sverige var jag så imponerad av likvärdigheten. Hur folk som inte gått på universitet ändå kunde mer om politik och geografi än de flesta amerikaner. Lite hårdraget kan man säga att jag nu börjar känna att ”svenskarna hamnat på samma nivå som vi”. Allmänbildningsnivån har sjunkit kraftigt – en del av det beror på försämringar i utbildningssystemet, säger hon.

Sharon Rider är kritisk till det hon menar är en felaktig idé om vad kunskap är och säger att grund-
läggande kunskapsförmågor inte utvecklas genom att ”på förhand dela upp definierade färdigheter som klistras på varandra och bockas av som uppnådda resultat”.

– I vår vardag är det till exempel inte så att världen är uppdelad i matematiska saker och språkliga saker, utan på denna grundläggande nivå hänger språk och matematiskt tänkande i hög grad ihop. Men i grundskolan behandlar man ämnena som av varandra oberoende områden. Barnen får si och så många timmar matte, si och så många timmar svenska, si och så många timmar engelska och så vidare.

Hon menar också att undervisningen i dag är för anpassad till prov och betygssättning, vilket gör att provresultaten blir summativa. I framtiden hoppas hon att vi har en bedömning som fungerar mer formativt även i praktiken.

– Den enda nyttan med dagens betygssystem är att det ger ett förment objektivt mått till administratörer och politiker som vill känna att de har insikt i och kontroll över utbildningen. Det är ett verktyg för redovisning, inte för undervisning. Jag skulle hellre se en mindre detaljerad styrning av betygssättningen och ett system som gav läraren större möjlighet att använda prov som ett moment bland andra i sin lärargärning.

Om 30 år önskar Rider att vi har lämnat dagens mekaniska syn på kunskap och att bildningstänkandet i högre grad genomsyrar utbildningsväsendet. Hon drar paralleller mellan vår omvälvande tid av globalisering och digitalisering med upplysningens revolutioner, uppror mot ståndssamhället och inledningen på industrialiseringen.

– Skillnaden är att man under upplysningen försökte formulera en koherent idé om vad man ville ha för framtid och hur utbildningen skulle bidra till det – skolan handlar ju om vilken framtid vi vill ha. Men jag ser i dag inget allvarligt försök att formulera en idé om skolan bortom partipolitiska ideologier eller ekonomiska intressen. Det är inte som att någon har bestämt sig för att låta saken bero, men uppgivenheten gör att vi i praktiken låter marknaden styra, säger Sharon Rider.

År 2045 hoppas hon att skolan står under statlig kontroll. Sverige är för litet för att ha så många olika huvudmän, argumenterar hon. Hon önskar också att lärarstudenterna framöver i högre grad läser sina ämnen ihop med andra studenter.

– Det skulle ge en bättre helhetssyn av ämnena de sedan ska undervisa i. Det var bättre när de läste ett huvudämne och ett biämne och sedan kompletterade med andra yrkesrelevanta kurser för att få sin examen. Oavsett om det allmänna lärarkunnandet kallas för pedagogik eller didaktik bör dessa moment utvecklas utifrån, och i samklang med, ämnenas särart.

En som också varnar för att låta marknaden bestämma hur framtidens skolsystem ska se ut är Valerie Hannon, forskare, en av grundarna av Innovation Unit, rådgivare till OECD och flitig föreläsare om framtidens lärande. Det skulle enligt henne skapa stora klyftor och leda till att vi får en grupp som snabbt kommer in i ett transformerat skolsystem medan andra skulle hamna på efterkälken.

Valerie Hannon menar att allt för mycket av den förda skolpolitiken världen över handlar om att lappa och laga befintliga system, när vi i själva verket skulle behöva något helt nytt och komma bort från det industriella skolarvet.

– 1900-talets skola är under press, beroende på faktorer som globalisering, demografi, miljöpåverkan, finansiella kriser och ekonomisk turbulens, sa Valerie Hannon vid en hearing i riksdagen i fjol.

Hon vill se ett helt nytt lärandelandskap, med fokus på det hon kallar ”färdigheter för det 21:a århundradet” där saker som kreativitet, hållbarhet, samarbetsförmåga och analytiskt tänkande tar större plats. I sitt tal i riksdagen poängterade Hannon att skolan självklart även i framtiden måste ge eleverna goda kunskaper i att läsa, räkna och skriva – men att vi måste bli mycket bättre på att se de stora samtids- och framtidsfrågorna. Hur ska vi någonsin komma tillrätta med klimatförändringar om vi inte låter ett hållbarhetstänk genomsyra utbildningsväsendet? frågar hon sig.

– Vi måste prata om vilka värderingar och färdigheter vi ska rusta våra unga med. Vi måste utbilda människor så att de förstår de utmaningar vi står inför, inte minst vad gäller hoten mot vår planet.

Valerie Hannon lyfter även fram att lärandet i allt större utsträckning kommer fortskrida livet igenom; det är inget vi kommer anse oss vara klara med bara för att vi avlagt examen.

Daniel Lindén på Kairos Future är inne på samma spår:

– Ett mål med en skola och ett utbildningssystem måste vara att lära människor att utveckla sin förmåga att självständigt lära sig saker. Det är viktigt både för utbildningssystemet som sådant, men också för oss människor i ett allt mer rörligt och föränderligt arbetsliv i framtiden. När kognitionsvetenskap och neurovetenskap möter pedagogiken kommer vi få väsentligt bättre nycklar till att hitta individers förmåga och inspiration till att lära sig. Hur får vi människor att vilja utvecklas som individer? Att lära om och lära nytt kommer bli en ny baskunskap.

Kommer vi ha kvar grundskola, gymnasium och läroplaner i liknande former som i dag, tror du?

– Samhällen och nationer kommer alltid att ha ett intresse av att försöka styra vad folk lär sig – det finns en nytta i det. Däremot tror jag att det kommer luckras upp hur man tar sig an läroplanen och i vilken takt skolgången sker. Vissa kommer gå ut grundskola och gymnasium på sex år, andra på 15 år. Det väsentliga är inte hur fort det går utan att man får en grund för ett liv där man kan fortsätta utvecklas. Att tro att alla gör det i samma takt – att vi kan ”batch-producera” elever i ett plats- och tidsbundet gemensamt format – det tror jag att vi kommer överge.

En ökad diversifiering kommer skapa nya karriärvägar för lärarna, tror både Daniel Lindén och Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Att vi är för fast i formerna har jag ofta tänkt på under min långa lärarkarriär. Vi är ju en kår av specialister och inte av allmänlärare. Vi är bra på olika saker och har olika ämnesdjup och eleverna måste få chans att ta del av våra olika förmågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– I framtiden tror jag att lärarna kommer ha ännu större betydelse än i dag. I en mångfacetterad värld så behövs vägledningen som en utbildad och kunnig lärare kan ge. För många elever kommer lärarna vara helt avgörande för hur de lyckas i sina studier och med sina livsval. Det har vi sett hittills, och när vi varit på väg mot en annan utveckling så har vi behövt bryta den.

Bo Jansson är övertygad om att lärarnas löner år 2045 kraftigt har närmat sig jämförbara yrkes-
gruppers. Löneutvecklingen kommer drivas på av lärarbristen, som han poängterar måste lösas i en
betydligt närmare framtid.

– Men visst kommer krisen vi har att sätta fart på löneutvecklingen.

Hur ska facket utvecklas de kommande decennierna?

– Det handlar om att fortsätta vara relevant för medlemmarna. Att människor inom samma profession behöver varandra för att bli starkare är fortfarande en väldigt smart idé. 30 år framåt kommer det inte vara så att ensam är stark – det vore en konstig tanke. Facket är ett fantastiskt nätverk och erbjuder många intressegemenskaper som vi måste bli bättre på att utnyttja. Inte minst våra unga medlemmar efterfrågar mycket mer av professionsutveckling inom facket; ämnesspecialisering och hur andra gör i olika frågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– Vi ska inte ta över arbetsgivarens fortbildningsansvar men jag vet att lärare vill ha ett utvidgat kollegium att diskutera frågor med. Om inte facket är med och tar ansvar för professionsutveckling och pedagogisk utveckling så kommer någon annan att göra det. Vi måste ta tag i den frågan utan att för ett ögonblick släppa lön och villkor. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Annons
Annons
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

Annons

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons