Annons
Foto: Erik Nylund

Så är skolan 2045

Publicerad 24 september 2015

Relaterat

I skolan år 2045 har läran om att lära in en nyckelroll. Lärarna har blivit mer av coacher, datalogiskt tänkande har slagit igenom stort och svarven har bytts mot LED-slöjd. I alla fall om experterna som Skolvärlden intervjuat får rätt i sina framtidsspaningar. 

Varje ämne för sig. Elever indelade efter ålder. Långa korridorer med separata klassrum. Vårt nutida skolsystem bär på ett starkt arv från industrialismen, både organisatoriskt och rent fysiskt. I en komplex och snabbt föränderlig tid, med globalisering, digitalisering, automatisering och en ökad heterogenitet, är det inte så konstigt att skolan och andra samhällsinstitutioner hamnat i en identitetskris, menar Daniel Lindén, seniorkonsult och framtidsstrateg på Kairos Future.

– Vi ser att de börjar knaka i fogarna när de ska hitta sig själva i en ny tid. Det gäller alla möjliga system vi byggt upp under lång tid – inte minst skolan. Det industriella tänkandet har genomsyrat skolan och utvecklingen av hur den ser ut i dag och på många sätt har skola och utbildning inte hängt med vad gäller att förändra sin leverans, säger han och fortsätter:

– Sverige är inte ensamt om att lägga allt mer fokus på skolans funktion i en värld där kunskaper och tankearbete blir en allt viktigare värdeskapande faktor i samhället. Samtidigt märker man att utbildningssystemen inte levererar som förr – det är inte lika enkelt att utbilda unga människor som det varit tidigare.

Om 30 år hoppas Daniel Lindén att skolan har frigjort sig från det industriella arvet och hittat en ny framgångsväg. Men det är inte stora politiska reformer på nationell nivå som kommer ta oss dit, menar han. Det är gräsrötterna, rektorer och inte minst lärarna själva, som ska driva denna förändring. De är verksamheten närmast och ser behoven, resonerar Daniel Lindén.

– Det rådande top down-tänkandet är en utmaning – att en minister ska berätta hur det ska vara och tro att det ska lösa skolans problem i en komplex verklighet med mycket skiftande förutsättningar. Stora delar av lärarkåren, rektorer och till viss del även kommunerna är helt passiviserade i den här utvecklingsrörelsen och där måste det bli en förändring. I stället för att tro att lösningarna ska komma uppifrån och ner måste vi se till lokala förutsättningar. Jag tror att det är skolans aktörer på lägsta nivå, närmast verkligheten, som tillsammans med externa aktörer är krafterna som kommer att hitta det nya i skolan.

År 2045 kommer robotar vara ett betydligt vanligare inslag i vårt samhälle än de är i dag. Ingen som Skolvärlden intervjuat till detta reportage tror att lärarnas arbetsuppgifter kommer att ha övertagits av robotar, mer än möjligen vissa delar som utvärdering och rättning av prov. Däremot kommer en lärare om 30 år att undervisa elever som i sin tur ska ut i ett arbetsliv där robotar är ett självklart inslag. Inom vården växer robotteknologin redan i dag. Industrijobb handlar allt mer om att hantera datorer och robotar än om manuella insatser vid ett löpande band.

Linda Johansson, filosofie doktor i filosofi verksam vid Försvarshögskolan, skriver i sin uppmärksammade bok ”Äkta robotar” att ”förslaget att göra gymnasieskolan obligatorisk kan sägas vara ett försök att se till att ingen står utan den teoretiska utbildning som kommer att krävas för att över huvud taget få jobb i framtiden. Och den tendensen lär inte minska i och med robotarnas ökade intåg på arbetsmarknaden”.

Hon spår också att robotsamhället helt kan komma att förändra vår syn på vad arbete är: ”Det kan bli något mer kreativt för de flesta. Kanske nya sociala mönster uppstår”.

En som brinner för att skolan ska vara i takt med samtiden, inte minst vad gäller datorer och datalogiskt tänkande, är Peter Parnes, professor i distribuerade datasystem vid Luleå tekniska universitet och tidigare utvecklingschef för Google Sverige. Han vill föra in datakunskap som en del av alla skolämnen och är kritisk till att exempelvis fysik och kemi anses viktigare än datateknik, inte minst ur ett framtidsperspektiv.

– Jag menar inte att alla ska bli programmerare, men att ha förståelse för datorer och hur de fungerar är mycket viktigare än kemin runtomkring oss, säger han. Väldigt få kommer att bli kemister eller ens nyttja kemi i sitt yrke, men i princip alla kommer att använda datorer både i sina jobb och i privatlivet. Därför måste datalogiskt tänkande och entreprenöriellt lärande komma in starkare i skolan, säger Peter Parnes.

Om eleverna inte har tillgång till samma verktyg i skolan som på fritiden undergräver man sin egen ställning och tappar i relevans, anser han.

– När samhället utvecklas så måste också skolan utvecklas. Skolan ska givetvis undervisa för ett modernt samhälle – men frågan är för vilket samhälle? Är det samhället som det såg ut för 20–30 år sedan, då många av lärarna själva gick ut skolan? Är det samhället som det ser ut i dag – eller om 20–30 år?

Det är ingen enkel fråga att svara på, konstaterar han själv. Men en förutsättning för att hamna så rätt som möjligt är just att ge eleverna tillgång till samma tekniska utrustning som de använder hemma, menar Peter Parnes.

– Skolan ska inte vara en konstlad värld. Vi ska göra lärandeprocessen så lätt som möjligt och inte komplicera den. Har vi ett annat upplägg i skolan än utanför så gör vi det mer komplicerat än vi behöver.

För lärarna och skolledarna för det med sig ständiga krav på att omvärdera det de gör. Hur väsentligt är det att lära elever att hantera en svarv i en tid när hela beståndsdelar till nya hus kan tas fram ur en 3D-skrivare? Är det bättre att skapa en LED-tiara än att tälja en smörkniv?

– Det handlar om att hela tiden kunna ta till sig nya saker och jobba med dem i klassrummet. Lärarna måste vara framtidsspanare och själva vilja lära sig nya saker. Skolan i dag är väldigt uppdelad i ämnen, man läser ett ämne i taget och sitter i sina bänkar och det är väldigt strukturerat. Eleverna ska lösa uppgifter och lära sig fakta, som man tror att de kommer ha nytta av i sitt arbetsliv. Jag tror inte alls på det. Visst ska skolan ge baskunskaper och en basal allmänbildning, men vissa fakta kommer datorerna att lösa åt oss, säger Peter Parnes.

Om 30 år kommer vi skratta åt debatten om det är okej att ha mobiltelefoner i klassrummet eller inte, tror han.

– Internet och internetverktyg är redan en gigantisk del av vårt samhälle och kommer att växa ytterligare. I princip alla yrken kommer att datoriseras – många har redan gjort det. När vi googlar måste vi bryta ut nyckelord och tänka hur vi ska ställa en fråga så att Google kan besvara den, men det är bara en tidsfråga innan det ändras och vi kan ställa en mening rätt ut och få svar. Vi kommer ha någon med oss hela tiden som lyssnar på det vi säger. Informationen kommer bli mer och mer förädlad och ges efterhand som vi pratar. Den kommer att presenteras på olika sätt, inte som i dag i en mobiltelefon eller på annan skärm, utan vi kanske har linser med en skärm i.

Detta innebär inte att läraren är mindre viktig i skolan år 2045. I ett samhälle som utvecklas snabbt blir förmågan att lära in och lära om högst värdefull, och här har läraren en nyckelroll. Peter Parnes ser framför sig hur läraren blir mer av en coach eller tränare i klassrummet, som styr över olika situationer och vet hur olika elever bäst tar till sig kunskap och kan anpassa undervisningen efter det. Han hoppas också att lärarna i större grad kommer ta hjälp av utomstående specialister och vill bjuda in dem till sina klassrum.

– Redan 2009 gick jag en kurs på Stanford på nätet och lärde mig Iphone-programmering. Liknande saker kommer bli ett komplement till undervisningen i grundskolan, men återigen handlar det om att läraren måste våga släppa ifrån sig saker och bli mer av en coach.

Sharon Rider är professor i filosofi vid Uppsala universitet och ledare för forskningsprojektet ”Vad ska en svensk kunna?”, som finansieras av Vetenskapsrådet. Inom projektet ryms bland annat frågan om vilken betydelse bildningsidealen har i dagens och morgondagens Sverige. Sverige var länge ett föregångsland vad gäller att ge befolkningen lika chans till utbildning. I dag kan vi inte längre stoltsera med samma höga likvärdighet, men Sharon Rider hoppas att utvecklingen ska gå att vrida tillbaka.

– Jag vill absolut inte se att det blir som i USA. När jag först kom till Sverige var jag så imponerad av likvärdigheten. Hur folk som inte gått på universitet ändå kunde mer om politik och geografi än de flesta amerikaner. Lite hårdraget kan man säga att jag nu börjar känna att ”svenskarna hamnat på samma nivå som vi”. Allmänbildningsnivån har sjunkit kraftigt – en del av det beror på försämringar i utbildningssystemet, säger hon.

Sharon Rider är kritisk till det hon menar är en felaktig idé om vad kunskap är och säger att grund-
läggande kunskapsförmågor inte utvecklas genom att ”på förhand dela upp definierade färdigheter som klistras på varandra och bockas av som uppnådda resultat”.

– I vår vardag är det till exempel inte så att världen är uppdelad i matematiska saker och språkliga saker, utan på denna grundläggande nivå hänger språk och matematiskt tänkande i hög grad ihop. Men i grundskolan behandlar man ämnena som av varandra oberoende områden. Barnen får si och så många timmar matte, si och så många timmar svenska, si och så många timmar engelska och så vidare.

Hon menar också att undervisningen i dag är för anpassad till prov och betygssättning, vilket gör att provresultaten blir summativa. I framtiden hoppas hon att vi har en bedömning som fungerar mer formativt även i praktiken.

– Den enda nyttan med dagens betygssystem är att det ger ett förment objektivt mått till administratörer och politiker som vill känna att de har insikt i och kontroll över utbildningen. Det är ett verktyg för redovisning, inte för undervisning. Jag skulle hellre se en mindre detaljerad styrning av betygssättningen och ett system som gav läraren större möjlighet att använda prov som ett moment bland andra i sin lärargärning.

Om 30 år önskar Rider att vi har lämnat dagens mekaniska syn på kunskap och att bildningstänkandet i högre grad genomsyrar utbildningsväsendet. Hon drar paralleller mellan vår omvälvande tid av globalisering och digitalisering med upplysningens revolutioner, uppror mot ståndssamhället och inledningen på industrialiseringen.

– Skillnaden är att man under upplysningen försökte formulera en koherent idé om vad man ville ha för framtid och hur utbildningen skulle bidra till det – skolan handlar ju om vilken framtid vi vill ha. Men jag ser i dag inget allvarligt försök att formulera en idé om skolan bortom partipolitiska ideologier eller ekonomiska intressen. Det är inte som att någon har bestämt sig för att låta saken bero, men uppgivenheten gör att vi i praktiken låter marknaden styra, säger Sharon Rider.

År 2045 hoppas hon att skolan står under statlig kontroll. Sverige är för litet för att ha så många olika huvudmän, argumenterar hon. Hon önskar också att lärarstudenterna framöver i högre grad läser sina ämnen ihop med andra studenter.

– Det skulle ge en bättre helhetssyn av ämnena de sedan ska undervisa i. Det var bättre när de läste ett huvudämne och ett biämne och sedan kompletterade med andra yrkesrelevanta kurser för att få sin examen. Oavsett om det allmänna lärarkunnandet kallas för pedagogik eller didaktik bör dessa moment utvecklas utifrån, och i samklang med, ämnenas särart.

En som också varnar för att låta marknaden bestämma hur framtidens skolsystem ska se ut är Valerie Hannon, forskare, en av grundarna av Innovation Unit, rådgivare till OECD och flitig föreläsare om framtidens lärande. Det skulle enligt henne skapa stora klyftor och leda till att vi får en grupp som snabbt kommer in i ett transformerat skolsystem medan andra skulle hamna på efterkälken.

Valerie Hannon menar att allt för mycket av den förda skolpolitiken världen över handlar om att lappa och laga befintliga system, när vi i själva verket skulle behöva något helt nytt och komma bort från det industriella skolarvet.

– 1900-talets skola är under press, beroende på faktorer som globalisering, demografi, miljöpåverkan, finansiella kriser och ekonomisk turbulens, sa Valerie Hannon vid en hearing i riksdagen i fjol.

Hon vill se ett helt nytt lärandelandskap, med fokus på det hon kallar ”färdigheter för det 21:a århundradet” där saker som kreativitet, hållbarhet, samarbetsförmåga och analytiskt tänkande tar större plats. I sitt tal i riksdagen poängterade Hannon att skolan självklart även i framtiden måste ge eleverna goda kunskaper i att läsa, räkna och skriva – men att vi måste bli mycket bättre på att se de stora samtids- och framtidsfrågorna. Hur ska vi någonsin komma tillrätta med klimatförändringar om vi inte låter ett hållbarhetstänk genomsyra utbildningsväsendet? frågar hon sig.

– Vi måste prata om vilka värderingar och färdigheter vi ska rusta våra unga med. Vi måste utbilda människor så att de förstår de utmaningar vi står inför, inte minst vad gäller hoten mot vår planet.

Valerie Hannon lyfter även fram att lärandet i allt större utsträckning kommer fortskrida livet igenom; det är inget vi kommer anse oss vara klara med bara för att vi avlagt examen.

Daniel Lindén på Kairos Future är inne på samma spår:

– Ett mål med en skola och ett utbildningssystem måste vara att lära människor att utveckla sin förmåga att självständigt lära sig saker. Det är viktigt både för utbildningssystemet som sådant, men också för oss människor i ett allt mer rörligt och föränderligt arbetsliv i framtiden. När kognitionsvetenskap och neurovetenskap möter pedagogiken kommer vi få väsentligt bättre nycklar till att hitta individers förmåga och inspiration till att lära sig. Hur får vi människor att vilja utvecklas som individer? Att lära om och lära nytt kommer bli en ny baskunskap.

Kommer vi ha kvar grundskola, gymnasium och läroplaner i liknande former som i dag, tror du?

– Samhällen och nationer kommer alltid att ha ett intresse av att försöka styra vad folk lär sig – det finns en nytta i det. Däremot tror jag att det kommer luckras upp hur man tar sig an läroplanen och i vilken takt skolgången sker. Vissa kommer gå ut grundskola och gymnasium på sex år, andra på 15 år. Det väsentliga är inte hur fort det går utan att man får en grund för ett liv där man kan fortsätta utvecklas. Att tro att alla gör det i samma takt – att vi kan ”batch-producera” elever i ett plats- och tidsbundet gemensamt format – det tror jag att vi kommer överge.

En ökad diversifiering kommer skapa nya karriärvägar för lärarna, tror både Daniel Lindén och Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Att vi är för fast i formerna har jag ofta tänkt på under min långa lärarkarriär. Vi är ju en kår av specialister och inte av allmänlärare. Vi är bra på olika saker och har olika ämnesdjup och eleverna måste få chans att ta del av våra olika förmågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– I framtiden tror jag att lärarna kommer ha ännu större betydelse än i dag. I en mångfacetterad värld så behövs vägledningen som en utbildad och kunnig lärare kan ge. För många elever kommer lärarna vara helt avgörande för hur de lyckas i sina studier och med sina livsval. Det har vi sett hittills, och när vi varit på väg mot en annan utveckling så har vi behövt bryta den.

Bo Jansson är övertygad om att lärarnas löner år 2045 kraftigt har närmat sig jämförbara yrkes-
gruppers. Löneutvecklingen kommer drivas på av lärarbristen, som han poängterar måste lösas i en
betydligt närmare framtid.

– Men visst kommer krisen vi har att sätta fart på löneutvecklingen.

Hur ska facket utvecklas de kommande decennierna?

– Det handlar om att fortsätta vara relevant för medlemmarna. Att människor inom samma profession behöver varandra för att bli starkare är fortfarande en väldigt smart idé. 30 år framåt kommer det inte vara så att ensam är stark – det vore en konstig tanke. Facket är ett fantastiskt nätverk och erbjuder många intressegemenskaper som vi måste bli bättre på att utnyttja. Inte minst våra unga medlemmar efterfrågar mycket mer av professionsutveckling inom facket; ämnesspecialisering och hur andra gör i olika frågor, säger Bo Jansson och tillägger:

– Vi ska inte ta över arbetsgivarens fortbildningsansvar men jag vet att lärare vill ha ett utvidgat kollegium att diskutera frågor med. Om inte facket är med och tar ansvar för professionsutveckling och pedagogisk utveckling så kommer någon annan att göra det. Vi måste ta tag i den frågan utan att för ett ögonblick släppa lön och villkor. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons