Annons
Hjälpmedel i olika former finns alltid tillgängliga i klassrummen på Källbrinksskolan. Foto: Magnus Glans

Så blev deras skola NPF-säkrad

Publicerad 10 augusti 2018

Fakta

Anpassningar på Källbrink

Övergripande anpassningar

  • Följsamhet – lyssna på eleven.
  • Vad behöver du? 
  • Anpassningsblankett – skapar egenmakt
  • Avskalad miljö i klassrum och övriga lokaler
  • SOS-lådor med kognitiva verktyg 
  • Färgkodade scheman
  • Tydliga anvisningar i lokalerna
  • 10:3 – fylla på energitanken
  • Förberedelse inför aktiviteter, idrottsdagar, studiebesök 
  • Riktlinjer för läxor 
  • Mat 
  • Organiserad rastverksamhet
  • Life Kinetics

Anpassningar i klassrummet

  •  Agenda på tavlan – med syfte
  • Tydlig start och avslut på lektionen
  • Korta och varierade genomgångar
  • Delmål 
  • Varierade arbetssätt under lektionen
  • Positiv förstärkning – tydlig och positiv feedback
  • Fasta placeringar i klassrummen
  • Individuella anpassningar på platsPauser, tuggummi, keps, luva – ”whatever rocks your boat”

Relaterat

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Källbrinksskolan får en hel del uppmärksamhet för sin ambition att vara en ”NPF-säker” skola. Såväl familjer som representanter från andra skolor och kommuner köar för att få en plats eller ett studiebesök. 

Klass 8D har bänkat sig för dagens första lektion – svenska. Några elever sitter i grupper runt sammanfösta bord, andra håller till vid ståborden längst bak i klassrummet. Ingen använder för tillfället de avskärmade, enskilda platserna som finns utefter den ena långsidan. De flesta sitter på vanliga stolar, med eller utan kudde, någon föredrar en pilatesboll. 

Klassrumsmiljön är påtagligt rensad från intryck: väggar, golv och tak går i vitt och ljusgrått, och här finns inga affischer eller andra grälla, kontrastrika detaljer. Lysrören i taket är inte tända, solljuset räcker som belysning.

– Känner man att man behöver hämta en boll eller något så gör det, för vi ska jobba lite självständigt, säger läraren Carina Backström Landegren. 

Några elever går fram till lådan vid whiteboard-tavlan och hämtar varsitt hjälpmedel att sysselsätta händerna med när Carina Backström Landegren håller en kort genomgång på dagens tema, språkriktighet.

– Tar du en till mig också? frågar någon en kompis på väg fram för att hämta något att klämma på.

Källbrinksskolan är ingen resursskola eller specialskola. Det är en vanlig, kommunal högstadieskola. De olika sitt- och ståplatserna, pilatesbollarna, den nedtonade färgskalan, sittkuddarna och stressbollarna är några exempel på de anpassningar man gjort för att uppnå målet att vara en NPF-säker skola.

–  Jag ser det som att vi på Källbrinksskolan uppfyller skollagen. Den är tydlig: Vi ska motverka funktionsnedsättningars konsekvenser så långt som möjligt. Och det är precis det vi gör här. Vi ger alla barn möjligheten att ha en schysst skolgång med bra lärare och bra anpassningar. Jag upplever att många faktiskt inte tittar på vad skollagen säger, och vad det innebär, säger skolans rektor Elinor Kennerö Tonner.

För att komma dit skolan är i dag har hon skickat snart sagt varenda individ som jobbar på Källbrinksskolan på kurs. Minst en gång om året kommer Riksförbundet Attention och föreläser och då bjuds alla in, inklusive personalen i skolköket. Andra gånger är det mer specialiserade kurser med stora namn som Bo Hejlskov och Ross Green för utvalda individer. 

Fortbildning kostar pengar. Hur har ni råd?

– Ja fortbildning kostar pengar. Men det är ännu dyrare att inte göra det, tänker jag. Elever med en NPF-diagnos hamnar ofta i riskzonen för att inte klara behörigheten till gymnasiet. En elev som inte lyckas i skolan, som inte kommer vidare, som inte känner sig sedd och hörd och stark, den eleven kommer ju att kosta samhället enorma summor längre fram, säger Elinor Kennerö Tonner.

Samtidigt är hon tydlig med att en förutsättning för att gå i land med NPF-säkringen – såväl ekonomiskt som organisatoriskt – har varit att prioritera bort annat.

– Jag har aktivt motat bort andra satsningar. Förutom digitaliseringen så är det här vad vi har gjort i fem år. Jag har valt att satsa på det här, det innebär att jag har valt att inte satsa på andra saker, till exempel läro-medel. Det går att flytta om i budget. Vi är en digitaliserad skola och jag förväntar mig att mina lärare tar med eleverna ut i den världen och går ifrån de traditionella lektionerna som utgår från en bok.

Men digitala läromedel kostar också pengar?

– Ja fast vi har inte så mycket digitala läromedel. Vi har faktiskt inte hittat något vi gillar, säger Elinor Kennerö Tonner.

Carina Backström Landegren och Elinor Kennerö Tonner.

Källbrinksmodellen handlar i grund och botten om att på allvar ta konsekvenserna av ett förhållningssätt som säger att det alltid är lärarens uppgift att stötta eleven, oavsett svårigheter. Men det betyder inte att varje individuell lärare står själv med hela lasset utan tvärtom, menar Carina Backström Landegren, som utöver svensklärare också är förstelärare och har varit  involverad i att ta fram modellen.

– Vi är mentorer för varsin klass. Men vi är ett arbetslag som jobbar kring årskurs 8. Så det spelar ingen roll om jag är mentor för dig, men du hellre har kontakt med en av mina kollegor. Det är VÅRA barn, gemensamt, och vi litar på varandra. Och vi struntar i att lägga tid på att diskutera – ursäkta uttrycket – skitsaker, så vi har tid att prata om elever. Det gör att om det är någon elev där jag inte vet hur jag ska göra, då kan någon annan säga ”jag gjorde si och så”. Om man behöver ta ett samtal med en förälder till exempel, så handlar det om att vi som arbetslag jobbar kring en elev. Det gör att jag aldrig är ensam, och det är en grej som för mig som lärare är otroligt skönt, säger hon.

Källbrinksskolan har en grundlista med anpassningar som ska finnas på plats under varje lektion. Det är saker som har sin grund i NPF-säkringen, men som enligt Carina Backström Landegren gynnar alla elever.

– Vi skriver alltid en agenda och ett syfte med lektionen på tavlan. Under det skriver jag punkter vi ska jobba med. För att eleverna ska veta, ha en karta. Det är svårt att ta sig någonstans om man inte har en karta. 

– Och det är viktigt att ha delmål. Tidigare trodde jag att elever mådde bra av att höra att ”nu har ni fyra veckor på er att göra det här”, men nu tar jag dem i handen. Vi har fortfarande delmål, men det är jag som sätter upp dem. ”Den här lektionen ska ni vara klara med det här”, så jag inte tappar någon på vägen, säger hon.

Andra grundläggande anpassningar är att tydligt starta och avsluta lektionen, hålla korta och tydliga genomgångar, och använda varierande arbetssätt under lektionen.

– Förut så utgick jag nog ganska mycket från mig själv. ”Nu ska vi skriva i en timme, och komma in i flow”. Men då sitter hälften av eleverna en timme och bara ”jag vet inte vad jag ska skriva”. Nu måste vi jobba snabbare och hela tiden hitta nästa hook. Det är mycket jobbigare, och man måste planera mera. Men det fungerar, säger Carina Backström Landegren.

Det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande.

När Elinor Kennerö Tonner tillträdde som biträdande rektor på skolan 2012 hade hon en vision om en skola där elevhälsan alltid var levande i arbetslagen. Hennes tidigare erfarenheter som lärare och handledare av en elevhälsa som utvecklas till att bli en enskild sak, lite vid sidan om verksamheten, gjorde att hon ville pröva något annat.

– För mig är det tvärtom, det är ju lärarna som är elevhälsan, det är där den ska vara levande. Inte i första hand hos mig som rektor, säger hon.

Det arbetet mynnade med tiden ut i den NPF-säkring som i dag är skolans signum. 

– Hela tiden under det här arbetet så sade vi att ”grunden är NPF:en, den är vår första byggsten”. Det perspektivet fanns med i allt, IT-satsningen, miljön och allt annat. Så kom vi fram till det här Källbrinks-konceptet, säger Carina Backström Landegren.

Det svåraste med processen menar båda, var att ändra synsättet hos pedagogerna. Att få med alla på samma tåg, även om det innebar att ändra sitt sätt att arbeta. Att gå från ”eleven ska ju” till att ”vi ska, för att eleven ska kunna”.

– Det handlar inte om att lärarna inte ville nå det här målet, eller inte redan jobbade med det i någon form. Den svåra övergången var väl egentligen att hamna i det här att det är vi som utgör NPF-säkringen, det är vi som ska göra det jobbet. Vi fick diskussioner om att ”vi ska väl inte curla eleverna”, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Man jobbar mycket med sig själv här. Och det är jobbigt. Och har man då gått omkring i sina tofflor i 15 år och tycker att det är rätt skönt, då är det ännu jobbigare. Även om man i grunden har rätt synsätt, säger Carina Backström Landegren.

Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning.

Det kostade en del blod, svett och tårar. Och det var inte alla lärare som ville vara kvar och slåss för den här idén.

– Två har slutat under den här perioden, uttalat på grund av arbetssättet. Sen är det fler som har slutat av andra skäl. Men någon speciellt stor personalomsättning har vi inte haft, säger Elinor Kennerö Tonner.

– Ur ett lärarperspektiv fick vi tid. Det är ju annars ofta så i skolan att man får höra ”nu ska alla tuta i den här tutan” och så går man kurser i att tuta. Och sen är det ute efter tre månader, och då ska vi göra något annat , säger Carina Backström Landegren. 

– Men här fick vi handledning i de nya arbetslagen, vi fick sitta och ventilera och tycka saker och vara kritiska. Vi har stött och blött, och vi har varit osams och gått vidare i handledning. Och det mynnar ut i någonting som man kan jobba kring, som vi känner oss delaktiga i. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Lärare och elever får ta smällen av inkluderingen”

Debatt

Inkluderingstanken tar inte hänsyn till klassens övriga elever, menar Therese Vänerljung: ”Tanken med inkludering är god men att till varje pris hålla fast vid idéen gör att många elever mår mycket dåligt.”

Kommentera
Annons
Annons

Nya siffror: Färre lärarjobb att söka

Lärarbrist

Det fanns närmare 4 000 färre lediga lärarjobb att söka under årets första sju månader, jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från Arbetsförmedlingen.

Annons

Studenterna: Sluta smutskasta läraryrket

Lärarstudent

Hur ska läraryrket återfå sin forna status och vad är lösningen till en bättre lärarutbildning?
Skolvärlden träffade tre lärarstudenter för att få veta hur de ser på utbildningen och framtiden som yrkesverksamma pedagoger. 

”Vi kan aldrig ge blivande lärare all kunskap”

Lärarutbildning

Lärarutbildningen väcker debatt och kritikerna pekar på brister som undermålig kvalitet och att metodik saknas.  
– Vi kan aldrig skapa en lärarutbildning som ger en blivande lärare all kunskap och alla färdigheter som behövs under ett helt yrkesliv, säger Esbjörn Larsson vid Uppsala universitet.

Annons
Annons
Valet 2018
Annons

Webb-tv: ”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Valet 2018

* Vad vill Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt göra åt lärarnas arbetssituation?
* Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet.
* Varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Se när gymnasieläraren Ragnar Sjölander möter partiledaren för att få svar på sina frågor – av lärare för lärare.

Valkollen av lärare för lärare – vet du vad partierna vill med skolan?

Valet 2018

Lärarveteranen Ragnar Sjölander träffade ledarna för riksdagspartierna i Skolvärldens intervjuserie ”På rast med…” för att belysa skolpolitiken inför valet. 
– Jag tror intervjuerna ger en hygglig uppfattning om vad partierna står för, säger han.

L: Anställ 18 000 lärarassistenter

Skolpolitik

Liberalerna vill satsa 3,1 miljarder om året på att anställa 18 000 assistenter som ska avlasta lärarna i grund- och gymnasieskolan.

2 miljarder för att stoppa lärarbristen: Plugga och få lön

Lärarbrist

Miljöpartiet vill möta den alarmerande lärarbristen med att locka fler till att kunna studera till lärare och samtidigt jobba deltid i skolan, och få full lön.

Nu ska fler kunna bli lärare

Lärarbristen

Regeringen vill öppna fler vägar till läraryrket. Därför ska nu fler kunna få befintliga kunskaper validerade eller vidareutbildas för att bli behöriga lärare.

Nya lagar inför terminsstarten: Detta gäller

Nya lagar

Obligatorisk prao, obligatorisk förskoleklass och färre håltimmar i grundskolan. Inför höstterminen träder flera lagändringar i kraft som påverkar vardagen i skolan.

NPF

Lärare hinner inte med likvärdig undervisning

Stöd och anpassningar

Lagen som skulle underlätta för lärarna och elever med behov av särskilt stöd blev det motsatta. Det visar en ny undersökning av Skolvärlden.

”Ge läraren makten att avgöra när särskilt stöd ska sättas in”

Kommentar

Lärarnas Riksförbund föreslår att lärarens makt att avgöra när elever behöver särskilt stöd utanför klassrummet ska stärkas.
– Det är en väldigt problematisk situation i dag, allt kan inte lösas i ett klassrum av en lärare, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Så blev deras skola NPF-säkrad

NPF

Hur kommer det sig att Källbrinksskolan i Huddinge, söder om Stockholm, verkar lyckas med det som alla säger att de vill göra, men inte riktigt klarar av – att ge alla elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) det stöd och den undervisning de behöver för att lyckas i skolan?

Skolans bristande NPF-kunskaper: ”Lämna inte lärarna ensamma”

NPF

Elever med NPFhalkar efter på grund av stora brister i skolans kunskaper på området. Lösningen ligger i mer resurser och att lärarutbildningen ska ge baskunskaperi ämnet. Det menar SPSM:s Fredrik Malmberg och Jiang Millington, grundare av ”Barn i behov”, som vill se krafttag för att höja likvärdigheten. 

Hur kan vi som nation tillåta detta att pågå?!?

Lärarbristen

Situationen med outbildade lärare blir värre och värre. ”Hur kan det komma sig att vi år ut och år in stannar kvar i ett uppenbart dysfunktionellt decentraliserat system både för lärarförsörjning och lönemodeller med mera?”, skriver Per Kornhall.

Nytt arbetssätt ökar lärarnas professionalitet

Undervisning

I Bjuv har satsningen på språkorienterad undervisning höjt skolresultaten och förbättrat arbetsmiljön för lärarna.

Skolan måste lära ut barns rättigheter

Debatt

”När skolans arbete genomsyras av barnkonventionen, stärks elevernas kunskaper om sina rättigheter. Barns rätt till inflytande är en viktig princip”, skriver Christina Heilborn, UNICEF Sverige.

Kommentera

Lärare positiva till – och rädda för – sex- och samlevnad

Pride 2018

Den bristande likvärdigheten i sex- och samlevnadsundervisning i landet, och hur det kan bli bättre. Det var fokus för ett seminarium under Europride i Stockholm.

Regeringen utreder SFI

SFI

En ny statlig utredning av SFI ska få fler asylsökande att etablera sig snabbare.
– Vi har väldigt många asylsökande i landet och ser samtidigt en brist på utbildat folk på arbetsmarknaden. Där är SFI väldigt viktigt, säger Anna Ekström (S) till Skolvärlden.

Författaren: ”Man missar att stötta lärarna”

Lärarprofessionen

Om inte lärarna tar tillbaka makten över sin vardag kommer lärarbristen aldrig kunna hejdas. Och det gäller att skapa trygghet i yrket.
– Man missar att stötta lärarna och låta dem utveckla sin praktik, säger författaren Alex Quigley.

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons