helena

Så bra är svenska niors språkkunskaper

Niondeklassare från fjorton länder är med i den europeiska språkstudien ESLC – och svenska elever gör både topp- och bottenresultat. "Ett resultat av dåliga reformer", säger Helena von Schantz, ordförande för Lärare i Moderna språk.

Omkring 3000 svenska nior har varit med i European Survey of Laguage Competences, som gjorts på uppdrag av EU-kommissionen och är den hittills största internationella språkstudien. Totalt har 53 000 elever i fjorton europeiska länder deltagit i undersökningen, som studerar elevernas kunskaper om varje lands två största främmande språk i skolan. För Sveriges del är det engelska och spanska, men även tyska, franska och italienska ingår i studien.

Det visar sig att svenska elevers engelskakunskaper ligger i topp – på samma nivå som Malta som har engelska som ett officiellt språk. Över tre fjärdedelar av de svenska eleverna når högsta nivån inom hörförståelse. För läsförståelse är andelen något lägre, två tredjedelar. Skrivförmågan är lägre för samtliga länder i studien och här klarar 28 procent av svenskarna högsta nivå.

– Det var väntat. Våra ungdomar lär sig engelska utanför skolan, så skolan kan ta åt sig extremt lite av äran i det här resultatet. Vi har mycket lite skoltid för engelskan, men vi har en ungdomskultur som gynnar engelskan väldigt mycket, säger Helena von Schantz, ordförande för Riksföreningen för lärare i moderna språk, LMS, till Skolvärlden.se.

För spanska är resultatet betydligt sämre. Här når knappt en fjärdedel av eleverna inte ens upp till nybörjarnivå i läsförståelse. För hörförståelse och skrivförmåga är det ännu fler som inte klarar nybörjarnivån – 37 procent respektive 45 procent. Frankrike, som är det enda landet utöver Sverige som deltar i studien med spanska, gör ett något bättre resultat.

– Det här är ett väldigt tråkigt resultat av dåliga skolreformer. De språkreformer som skulle stärka språken har fått motsatt effekt och man har inte gjort något åt det. Meritpoängen för språk motverkar avhoppen, men eftersom det räcker att få godkänt är det ganska omotiverade. Eftersom det går att välja bort språken på högstadiet ställer lärarna låga krav och läxläsningen minimeras för att eleverna ska stanna kvar, säger Helena von Schantz.

Vad tycker du behöver förändras?

– Skolverkets säger att man måste göra språken obligagtoriska och det håller jag helt med om. Man borde också titta på vad man kan göra för de riktigt språkintresserade. Även om man på pappret kan läsa flera främmande språk så är det i praktiken få högstaider som erbjuder mer än ett främmande språk utöver engelska. Läget är lika på gymnasiet och språkens status har minskat på universitetet. Det behövs åtgärder på alla nivåer.

Elevernas språkkunskaper har mätts utifrån den gemensamma europeiska referensramen för språk – GERS. Kunskaperna har graderats i fem olika GERS-nivåer.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm