Annons
Pira Hedberg, Gulla Schornack och Peyman Vahedi på Ådalsskolan i Kramfors. Foto: Petra Berggren Foto: Petra Berggren

Så handskas de med kränkningar på nätet

Publicerad 18 mars 2016

Fakta

Deras egna favoritappar

Namn: Peter ”Pira” Hedberg.
Ålder: 25 år.
Undervisar: Historia och samhällskunskap.
Favoritapp: Nyhetsappar som DN och CNN.

Namn: Gulla Schornack.
Ålder: 55 år.
Undervisar: Gymnasie-särskolan, engelska, tyska och svenska.
Favoritapp: Explain everything.

Namn: Peyman Vahedi.
Ålder: 36 år.
Undervisar/arbetar som: Rektor, program-merare/systemerare, legitimerad lärare i svenska och samhälls-kunskap för grundskolans senare år och gymnasiet.
Favoritapp: Course!

Fakta

Detta har hänt

1) Mobilappen Periscope gör det möjligt att filma och sända live till omvärlden som kan kommentera händelserna. På många skolor har detta lett till att inspelningar sänts där lärare och elever hängts ut, gjorts till åtlöje och hånats. Elever har “jagat likes“ och lovat att de ska filma vissa scener om de får ett visst antal tittare. En debatt har rasat om sociala medier i skolan och frågan om förbud har väckts.

2) På gymnasiet Ådalsskolan i Kramfors fick rektorn Peyman Vahedi en fredag veta att filmer av den här typen skickats ut från skolan. Under helgen samlade han in dokumentation och gick på söndagen ut med ett mejl till all personal med kallelse till stormöte på måndag morgon. En kopia på mejlet skickades till en rad kommunala beslutsfattare. 

3) Under måndagsmötet gick rektorn igenom vad som var problemet: smygfilmning, förtroendebrister, språkanvändning, risker för kamrater med hemlig identitet, arbetsmiljöfråga, risker för flickor, risker för pojkar, risker för särskoleelever, risker för övrig personal etc. 

4) Därefter gick lärare ut i varje klassrum och informerade om samma sak. Nästa steg blev individuella samtal med elever som haft dominerande roller i filmningarna. Även vårdnadshavare deltog. Vissa beteenden och handlingar resulterade i disciplinära åtgärder. 

5) Ytterligare nästa steg var samtal med elever som inte varit dominerande men som varit med och förstärkt kränkningarna med sitt språkbruk. Även här informerades vårdnadshavare.

Relaterat

När det började spridas filmer med kränkande innehåll från Ådalsskolan i Kramfors agerade skolledningen blixtsnabbt. Men appen Periscopes vara eller inte vara är inte den viktiga frågan. När Skolvärlden träffar rektorn Peyman Vahedi och lärarna Gulla Schornack och Pira Hedberg så styr de snabbt in samtalet på vikten av att jobba hårt för en gemensam värdegrund.

Hur viktigt var det just denna gång att agera?

Peyman: Periscope är ett verktyg som finns i allas händer och det tar bara tio sekunder att skicka ut något från ett klassrum. Sedan finns ingen ångerrätt. Om det är något som ska ut på Youtube så liknar det mer en process och det tar i alla fall lite längre tid.

Gulla: När skolan agerade så väckte det en medvetenhet bland personal och elever. Samtidigt var det paradoxalt också många elever som inte visste vad det rörde sig om men blev nyfikna och skaffade appen.

Pira: Att ta något ur sin kontext och skicka ut det utan tillåtelse kan bli väldigt fel och därför blev det också en trygghetsfråga både för elever och personal. 

Samtidigt har en debatt i ämnet pågått i hela landet. Hur ser ni på den?

Gulla: Jag ser många jämförelser mellan skolor och en del förbudsagerande. På en del håll där man inte har datorer i klassrummen har man också stoppat mobilerna och därmed har inte eleverna någon möjlighet alls att använda nätet som är ett helt nödvändigt verktyg. Då har vårt agerande lyfts som ett bra exempel på hur man i stället kan hantera situationen.

Jag kallas 
Periscope-Säpo

Peyman: Förbud är en reaktion som irriterar mig! Det är bristande ledarskap om man förbjuder en sak som 496 elever kan hantera men fyra inte kan. Kulturen ska vara att ta tag i de fyra eleverna och deras föräldrar. Jag vill understryka att Periscope inte är något problem. Det som är grundläggande fel här är vad som visas i inspelningarna, kränkningar och nedsättande kommentarer. Det är det vi ska jobba med. 

Skulle inte mobilförbud lösa många problem?

Pira: Vi skulle få en extrem administration om vi skulle förbjuda elever att ha med mobilerna. Men jag tycker samtidigt att det är ett problem när tid ägnas åt Facebook, Snapchat och annat som inte rör lektionerna. Vi har redan IT-enheter i undervisningen så mobilen blir utöver. Jag vill dock att eleverna själva ska lägga bort sina mobiler för att få studiero och det är en växande medvetenhet kring det.

Gulla: Man bäddar för en situation där man står och säger att, nej du får den inte. I stället gäller det att skapa en medvetenhet om att den inte behövs när det redan finns datorer att jobba med. Här gäller det ta fasta på forskningen som säger att stimuli från exempelvis mobiler är dåligt för koncentrationen. Att åter koncentrera sig på sin uppgift tar dyrbar lektionstid i anspråk. 

Är det något nytt med Periscope som skolan måste hantera och som inte finns i andra sociala medier?

Peyman: Snabbheten i kommentarerna. Ett exempel, vi såg på Periscope en sändning från en förfest en helg där två tjejer lade ut en grej på sig själva som inte var så bra. Det regnade in kommentarer från obehagliga människor. Och då blir samtalet som vi måste ta med tjejerna, att de i vanliga fall skulle ha ett säkerhetsavstånd på 300 meter från sådana här personer. Men nu helt plötsligt är det som om bekräftelsen de får är så viktig att de ändå väljer att filma och lägga ut. Exakt här blir det en utbildningsfråga för oss. 

Pira: Jag har ibland kollat Periscope på helger för jag vill veta vad som pågår i elevernas värld. Jag har varit helt öppen och inte hemlig, men jag orkar inte se allt, vill helt enkelt inte inkräkta. Men jag tror det är bra att vuxna är användare. Det blir kanske precis som när jag använt Jodel, en föregångare till Periscope. Eleverna säger åt mig nu att den appen är tråkig, den är förstörd av att vuxna är där.

Beskriv nuläget på skolan, hur har det landat?

Pira: Alla är medvetna om att skolan har vidtagit åtgärder och att det inte beror på att några gjort grimaser i en app. Det är betydligt allvarligare än så. Jag frågade en klass vad vi skulle kunna ha Periscope till i skolan. De kom inte på något vettigt användningsområde och sådana diskussioner är bra.

Gulla: Hos våra elever i gymnasiesärskolan har det startat tankar på att man måste säga ifrån om man blir utnyttjad.

Har ni löst problemet?

Pira: Jag tycker det. På mitt arbetsrum kallas jag för Periscope-Säpo. Jag håller helt enkelt lite koll och det är exempelvis inte lika mycket aktiviteter på Periscope nu som kan kallas strunt och dravel där man filmar folk utan att tänka till vad det kan få för konsekvenser.

Gråzoner undviks när vi talar med varandra och inte om varandra.

Peyman: Det avgör de återkopplingar som vi får den närmaste tiden, exempelvis när vi fortsätter diskutera det här med eleverna. Men en av de viktigaste sakerna att ta med sig är signaler vi skickar ut till yngre elever. Förebyggande arbete. Varje år byts en tredjedel av våra elever ut och om de som kommer hit redan vet att Ådalsskolan har en stark värdegrund så är mycket vunnet.

Vad har varit framgångsfaktorer för er?

Pira: Vi har varit snabba. Periscope spred sig så snabbt, men det spred sig till oss också, vi såg vad som hände och agerade. 

Gulla: Tydligheten i budskapet. Vi ifrågasatte inte att man använde Periscope utan till vad. Man kan heller inte komma med en massa dokument och likabehandlingsplaner med mera och slå dem i huvudet på någon som aldrig sett dem förut. De måste finnas med från början.

Peyman: Vi har en plan mot kränkande behandling och vi använder den när det inträffar något. Vi tittar inte åt sidan. Tänk om man har brandmän som är duktiga på att fika, men när det brinner så backar de. Det är när det hettar till vår professionalitet och handlingskraft behövs som mest. 

Är det rätt att polisanmäla liknande -händelser?

Peyman: Vi har samråd med polis och socialtjänst för att se om det finns grund för det, och nu har det inte funnits. Hur tungt artilleri man behöver ta till beror oftast på var skolan finns i sitt arbete med värdegrunden. I vårt fall hade vi en grund att stå på, vi släckte ner skolan och kunde jobba med situationen.

Finns det något särskilt ansvar som kan utkrävas av tekniktillverkare, media, föräldrar eller andra för att skydda utsatta personer från avarter på nätet?

Gulla: Nej. På cigarettpaket står det att rökning dödar, men folk fortsätter röka ändå. Alla har ett personligt ansvar för att inte utsätta andra för något dåligt.

Pira: I vissa fall, ja. Marknaden är alla människor men alla har inte möjlighet att förstå och de riskerar att bli blåsta. När det gäller sms-lån måste man sätta stopp. 

Peyman: Det är en politisk fråga. Fram till för 20 år sedan var Sverige bra på att ta hand om och skydda utsatta. Det är sämre nu. Titta på utvecklingen i spelbranschen kopplat till verktyg som snabbt kan förflytta pengar. Vi kan ju se att reklam om spel på nätet kan leda till allvarliga problem för en 15-åring med funktionsnedsättning.

Vi kan alltså ha mer kontroll och övervakning från samhällets sida, kanske sortera bort inlägg i sociala medier som är skadliga?

Gulla: Oj, nu börjar vi närma oss censur. Det är inte en lösning. Därför att då sopar man under mattan och man får en grupp som växer som opponerar sig vilket bara ger större rörelser.

Pira: Man måste i alla fall ifrågasätta att det från Facebooks sida kan vara mer tillåtet att skriva att det är bra med attacker mot muslimer medan en bild på en ammande kvinna tas bort. Vad tillåter systemet? Jag vill inte ha censur men jag vill att de som driver medierna själva ska tycka att det är fel och ta bort det.

Visst är det mycket i detta som hamnar i en gråzon, exempelvis vad är kränkande?

Peyman: I vår värld är det ingen gråzon. Kallar man någon bögjävel eller säger ”håll käften” i korridoren så är det på riktigt. Men däremot kan det för föräldrar vara en gråzon vad deras barn gör och då måste vi ta den konflikten och informera vad skolan står för.

Gulla: Gråzoner undviks när vi talar med varandra och inte om varandra. Om man gör det så blir det heller ingen gråzon.

Fler reflektioner om detta?

Pira: Det kan verka som om det här är något negativt. Men för två år sedan tog jag min lärarexamen och var det något jag fruktade för så var det att hamna på en skola där man tolererade oordning och inte tog trygghet på allvar. Därför är det positivt att hamna i fokus för det här, så fler börjar diskutera det. Jag tror det är bra för hela bygden.

Peyman: Ta exemplet med en elev som säger rasistiska saker. Vi tar ett ordentligt samtal, förklarar hur fel det är, eleven förstår och är ångerfull men går sedan hem och får höra att skolan är pk och att det bara är att strunta i det som sagts. Hur lätt är det då? Det är också en del av Periscope-debatten. Vi har inte mandat att ta tag i frågan i hemmet. Jag önskar att det funnits en instans i samhället som kunde hjälpa oss med det.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons