Annons
Pira Hedberg, Gulla Schornack och Peyman Vahedi på Ådalsskolan i Kramfors. Foto: Petra Berggren Foto: Petra Berggren

Så handskas de med kränkningar på nätet

Publicerad 18 mars 2016

Fakta

Deras egna favoritappar

Namn: Peter ”Pira” Hedberg.
Ålder: 25 år.
Undervisar: Historia och samhällskunskap.
Favoritapp: Nyhetsappar som DN och CNN.

Namn: Gulla Schornack.
Ålder: 55 år.
Undervisar: Gymnasie-särskolan, engelska, tyska och svenska.
Favoritapp: Explain everything.

Namn: Peyman Vahedi.
Ålder: 36 år.
Undervisar/arbetar som: Rektor, program-merare/systemerare, legitimerad lärare i svenska och samhälls-kunskap för grundskolans senare år och gymnasiet.
Favoritapp: Course!

Fakta

Detta har hänt

1) Mobilappen Periscope gör det möjligt att filma och sända live till omvärlden som kan kommentera händelserna. På många skolor har detta lett till att inspelningar sänts där lärare och elever hängts ut, gjorts till åtlöje och hånats. Elever har “jagat likes“ och lovat att de ska filma vissa scener om de får ett visst antal tittare. En debatt har rasat om sociala medier i skolan och frågan om förbud har väckts.

2) På gymnasiet Ådalsskolan i Kramfors fick rektorn Peyman Vahedi en fredag veta att filmer av den här typen skickats ut från skolan. Under helgen samlade han in dokumentation och gick på söndagen ut med ett mejl till all personal med kallelse till stormöte på måndag morgon. En kopia på mejlet skickades till en rad kommunala beslutsfattare. 

3) Under måndagsmötet gick rektorn igenom vad som var problemet: smygfilmning, förtroendebrister, språkanvändning, risker för kamrater med hemlig identitet, arbetsmiljöfråga, risker för flickor, risker för pojkar, risker för särskoleelever, risker för övrig personal etc. 

4) Därefter gick lärare ut i varje klassrum och informerade om samma sak. Nästa steg blev individuella samtal med elever som haft dominerande roller i filmningarna. Även vårdnadshavare deltog. Vissa beteenden och handlingar resulterade i disciplinära åtgärder. 

5) Ytterligare nästa steg var samtal med elever som inte varit dominerande men som varit med och förstärkt kränkningarna med sitt språkbruk. Även här informerades vårdnadshavare.

Relaterat

När det började spridas filmer med kränkande innehåll från Ådalsskolan i Kramfors agerade skolledningen blixtsnabbt. Men appen Periscopes vara eller inte vara är inte den viktiga frågan. När Skolvärlden träffar rektorn Peyman Vahedi och lärarna Gulla Schornack och Pira Hedberg så styr de snabbt in samtalet på vikten av att jobba hårt för en gemensam värdegrund.

Hur viktigt var det just denna gång att agera?

Peyman: Periscope är ett verktyg som finns i allas händer och det tar bara tio sekunder att skicka ut något från ett klassrum. Sedan finns ingen ångerrätt. Om det är något som ska ut på Youtube så liknar det mer en process och det tar i alla fall lite längre tid.

Gulla: När skolan agerade så väckte det en medvetenhet bland personal och elever. Samtidigt var det paradoxalt också många elever som inte visste vad det rörde sig om men blev nyfikna och skaffade appen.

Pira: Att ta något ur sin kontext och skicka ut det utan tillåtelse kan bli väldigt fel och därför blev det också en trygghetsfråga både för elever och personal. 

Samtidigt har en debatt i ämnet pågått i hela landet. Hur ser ni på den?

Gulla: Jag ser många jämförelser mellan skolor och en del förbudsagerande. På en del håll där man inte har datorer i klassrummen har man också stoppat mobilerna och därmed har inte eleverna någon möjlighet alls att använda nätet som är ett helt nödvändigt verktyg. Då har vårt agerande lyfts som ett bra exempel på hur man i stället kan hantera situationen.

Jag kallas 
Periscope-Säpo

Peyman: Förbud är en reaktion som irriterar mig! Det är bristande ledarskap om man förbjuder en sak som 496 elever kan hantera men fyra inte kan. Kulturen ska vara att ta tag i de fyra eleverna och deras föräldrar. Jag vill understryka att Periscope inte är något problem. Det som är grundläggande fel här är vad som visas i inspelningarna, kränkningar och nedsättande kommentarer. Det är det vi ska jobba med. 

Skulle inte mobilförbud lösa många problem?

Pira: Vi skulle få en extrem administration om vi skulle förbjuda elever att ha med mobilerna. Men jag tycker samtidigt att det är ett problem när tid ägnas åt Facebook, Snapchat och annat som inte rör lektionerna. Vi har redan IT-enheter i undervisningen så mobilen blir utöver. Jag vill dock att eleverna själva ska lägga bort sina mobiler för att få studiero och det är en växande medvetenhet kring det.

Gulla: Man bäddar för en situation där man står och säger att, nej du får den inte. I stället gäller det att skapa en medvetenhet om att den inte behövs när det redan finns datorer att jobba med. Här gäller det ta fasta på forskningen som säger att stimuli från exempelvis mobiler är dåligt för koncentrationen. Att åter koncentrera sig på sin uppgift tar dyrbar lektionstid i anspråk. 

Är det något nytt med Periscope som skolan måste hantera och som inte finns i andra sociala medier?

Peyman: Snabbheten i kommentarerna. Ett exempel, vi såg på Periscope en sändning från en förfest en helg där två tjejer lade ut en grej på sig själva som inte var så bra. Det regnade in kommentarer från obehagliga människor. Och då blir samtalet som vi måste ta med tjejerna, att de i vanliga fall skulle ha ett säkerhetsavstånd på 300 meter från sådana här personer. Men nu helt plötsligt är det som om bekräftelsen de får är så viktig att de ändå väljer att filma och lägga ut. Exakt här blir det en utbildningsfråga för oss. 

Pira: Jag har ibland kollat Periscope på helger för jag vill veta vad som pågår i elevernas värld. Jag har varit helt öppen och inte hemlig, men jag orkar inte se allt, vill helt enkelt inte inkräkta. Men jag tror det är bra att vuxna är användare. Det blir kanske precis som när jag använt Jodel, en föregångare till Periscope. Eleverna säger åt mig nu att den appen är tråkig, den är förstörd av att vuxna är där.

Beskriv nuläget på skolan, hur har det landat?

Pira: Alla är medvetna om att skolan har vidtagit åtgärder och att det inte beror på att några gjort grimaser i en app. Det är betydligt allvarligare än så. Jag frågade en klass vad vi skulle kunna ha Periscope till i skolan. De kom inte på något vettigt användningsområde och sådana diskussioner är bra.

Gulla: Hos våra elever i gymnasiesärskolan har det startat tankar på att man måste säga ifrån om man blir utnyttjad.

Har ni löst problemet?

Pira: Jag tycker det. På mitt arbetsrum kallas jag för Periscope-Säpo. Jag håller helt enkelt lite koll och det är exempelvis inte lika mycket aktiviteter på Periscope nu som kan kallas strunt och dravel där man filmar folk utan att tänka till vad det kan få för konsekvenser.

Gråzoner undviks när vi talar med varandra och inte om varandra.

Peyman: Det avgör de återkopplingar som vi får den närmaste tiden, exempelvis när vi fortsätter diskutera det här med eleverna. Men en av de viktigaste sakerna att ta med sig är signaler vi skickar ut till yngre elever. Förebyggande arbete. Varje år byts en tredjedel av våra elever ut och om de som kommer hit redan vet att Ådalsskolan har en stark värdegrund så är mycket vunnet.

Vad har varit framgångsfaktorer för er?

Pira: Vi har varit snabba. Periscope spred sig så snabbt, men det spred sig till oss också, vi såg vad som hände och agerade. 

Gulla: Tydligheten i budskapet. Vi ifrågasatte inte att man använde Periscope utan till vad. Man kan heller inte komma med en massa dokument och likabehandlingsplaner med mera och slå dem i huvudet på någon som aldrig sett dem förut. De måste finnas med från början.

Peyman: Vi har en plan mot kränkande behandling och vi använder den när det inträffar något. Vi tittar inte åt sidan. Tänk om man har brandmän som är duktiga på att fika, men när det brinner så backar de. Det är när det hettar till vår professionalitet och handlingskraft behövs som mest. 

Är det rätt att polisanmäla liknande -händelser?

Peyman: Vi har samråd med polis och socialtjänst för att se om det finns grund för det, och nu har det inte funnits. Hur tungt artilleri man behöver ta till beror oftast på var skolan finns i sitt arbete med värdegrunden. I vårt fall hade vi en grund att stå på, vi släckte ner skolan och kunde jobba med situationen.

Finns det något särskilt ansvar som kan utkrävas av tekniktillverkare, media, föräldrar eller andra för att skydda utsatta personer från avarter på nätet?

Gulla: Nej. På cigarettpaket står det att rökning dödar, men folk fortsätter röka ändå. Alla har ett personligt ansvar för att inte utsätta andra för något dåligt.

Pira: I vissa fall, ja. Marknaden är alla människor men alla har inte möjlighet att förstå och de riskerar att bli blåsta. När det gäller sms-lån måste man sätta stopp. 

Peyman: Det är en politisk fråga. Fram till för 20 år sedan var Sverige bra på att ta hand om och skydda utsatta. Det är sämre nu. Titta på utvecklingen i spelbranschen kopplat till verktyg som snabbt kan förflytta pengar. Vi kan ju se att reklam om spel på nätet kan leda till allvarliga problem för en 15-åring med funktionsnedsättning.

Vi kan alltså ha mer kontroll och övervakning från samhällets sida, kanske sortera bort inlägg i sociala medier som är skadliga?

Gulla: Oj, nu börjar vi närma oss censur. Det är inte en lösning. Därför att då sopar man under mattan och man får en grupp som växer som opponerar sig vilket bara ger större rörelser.

Pira: Man måste i alla fall ifrågasätta att det från Facebooks sida kan vara mer tillåtet att skriva att det är bra med attacker mot muslimer medan en bild på en ammande kvinna tas bort. Vad tillåter systemet? Jag vill inte ha censur men jag vill att de som driver medierna själva ska tycka att det är fel och ta bort det.

Visst är det mycket i detta som hamnar i en gråzon, exempelvis vad är kränkande?

Peyman: I vår värld är det ingen gråzon. Kallar man någon bögjävel eller säger ”håll käften” i korridoren så är det på riktigt. Men däremot kan det för föräldrar vara en gråzon vad deras barn gör och då måste vi ta den konflikten och informera vad skolan står för.

Gulla: Gråzoner undviks när vi talar med varandra och inte om varandra. Om man gör det så blir det heller ingen gråzon.

Fler reflektioner om detta?

Pira: Det kan verka som om det här är något negativt. Men för två år sedan tog jag min lärarexamen och var det något jag fruktade för så var det att hamna på en skola där man tolererade oordning och inte tog trygghet på allvar. Därför är det positivt att hamna i fokus för det här, så fler börjar diskutera det. Jag tror det är bra för hela bygden.

Peyman: Ta exemplet med en elev som säger rasistiska saker. Vi tar ett ordentligt samtal, förklarar hur fel det är, eleven förstår och är ångerfull men går sedan hem och får höra att skolan är pk och att det bara är att strunta i det som sagts. Hur lätt är det då? Det är också en del av Periscope-debatten. Vi har inte mandat att ta tag i frågan i hemmet. Jag önskar att det funnits en instans i samhället som kunde hjälpa oss med det.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Annons
Annons

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Annons
Annons

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons