Annons
Läraren Mia Johansson anpassar undervisningen med lunchvila och mikropauser för att Felicia Björkman ska orka med skolan.. Foto: Sofia Sabel

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Publicerad 1 december 2017

Fakta

Här kan du läsa mer

Stöd till lärare

  • ”Rätt till stöd i skolan” är ett material som Barncancerfonden tagit fram och som vänder sig till skolpersonal och familj. Materialet finns kostnadsfritt att beställa på barncancerfonden.se.

Specialpedagogens tips

  • Ett bra samarbete med föräldrarna är A och O. De kan guida genom barnets behov. Konsultsjuksköterskan vet vad skolpersonal behöver tänka på och kunna. Det krävs en förståelse utöver det pedagogiska. Genom Barncancerfonden kan du få tips på bra litteratur och hemsidor.

Det här är barncancer

  • Varje år drabbas drygt 300 barn av cancer. Behandlingen varierar mellan ett halvår och två och ett halvt år. I dag räknar läkarna med att 80 procent av barnen överlever.
  • Hjärntumörer är den näst vanligaste diagnosen, efter leukemier. Behandlingen är hård och riskerar att lämna spår, särskilt för barn som drabbats av hjärntumör, eftersom både cytostatika och strålbehandling riskerar att skada viktiga strukturer i hjärnan.
  • Läs mer på barncancerfonden.se

Utbildningar för familj och lärare

  • Ågrenska stiftelsen ligger i Göteborgs skärgård, och erbjuder vistelser för personer med ovanliga diagnoser, deras närstående men också skolpersonal i de fall det handlar om barn och ungdomar. Vid en vistelse för hjärntumör samlas medicinsk personal, neuro-psykologer, pedagogiska experter och konsultsjuksköterska. Vistelserna arrangeras två gånger per år, en för gruppen barn upp till 13 år och en för barn och ungdomar äldre än 13.
  • Läs mer på Agrenska.se

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men genom utbildning, att testa sig fram – och att hela tiden involvera föräldrarna – har hon hittat vägar som fungerar.

Felicia Björkman är åtta år gammal. Som fyraåring drabbades hon av en hjärntumör. Sjukdom och operation ledde till att hon stundtals lider av hjärntrötthet.

– Det känns som om man har huvudvärk och det brukar oftast gå över om jag gör något lugnt, säger Felicia.

– Du pysslar eller ser filmer som du redan sett hundra gånger, saker som inte är så ansträngande, säger mamma Christina Björkman.

På fönstret i klassrummet häckar en flock småfåglar. De är tillverkade av plastpärlor. En av domherrarna är Felicias.

– De gjorde vi när vi arbetade med svenska småfåglar i vintras, säger Mia Johansson, lärare på Almekärrsskolan i Lerum.

Här går Felicia och hennes klasskompisar. På ytterdörren varnar en lapp för löss. Det är ett vanligt klassrum, men med ovanliga arbetsmetoder.

Hjärntrötthet kan beskrivas som en hårddiskkrasch. Den är djup och går inte att sova bort och det tar tid innan den går över.

Barn som behandlats för hjärntumör riskerar att drabbas av hjärntrötthet, minnesproblem, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem. Det beror på att hjärnan skadas av sjukdom och behandling. Problemen riskerar att bli värre över tid. Hjärntrötthet kan även uppstå efter andra typer av hjärnskador.

För Felicia har det blivit bättre sedan läraren Mia Johansson och resurspersonen Pernilla Broman bestämde sig för att testa lunchvila med hela klassen. Efter att de har ätit ligger alla elever på var sin madrass i 20 minuter.

– Och så spelar de nån pianomusik. Men innan vi hade mattor fick vi ligga på bänken, förklarar Felicia.

– Vilostunden har vi arbetat fram tillsammans med föräldrarna, i dialog. Det handlar om vad som passar för Felicia, och vi har reviderat och provat nytt för att hon ska orka hela dagen. Vi har också haft en dialog med en konsultsjuksköterska på Östra barnsjukhuset, säger Mia Johansson.

Konsultsjuksköterskan är länken mellan sjukhuset och barnets friska värld, till exempel skolan. Tjänsten finansieras av Barncancerfonden, och till konsultsjuk-sköterskan kan skolpersonal vända sig med frågor. Om föräldrarna till det cancerdrabbade barnet vill, kommer konsultsjuksköterskan också och informerar ute i klassen.

Victor, Felicia, Johannes och Christina Björkman tillsammans på skolan.

I Mia Johanssons klassrum har Felicias föräldrar en viktig roll. De har regelbunden kontakt och möts i samverkansmöten tillsammans med skolpersonalen. Mia Johansson ringer Felicias mamma och pappa när Felicia är tröttare än vanligt, eller ett nytt mönster plötsligt dyker upp.

– Ett tips till andra pedagoger är att vara lyhörd mot föräldrarna. De har mycket kunskap om sitt barn som vi inte har. Dela med er av vad ni ser i skolan och möt varandra på vägen. Oftast får vi ett svar av föräldrarna, eller så rådgör vi hur vi ska lägga upp dagen för att hon ska orka, säger Mia Johansson.

I klassrummet tittar resurspersonen Pernilla Broman till Felicia med jämna mellanrum, så att hon inte blir övertrött. Då tar det längre tid att ta igen sig. Att vara flera vuxna i klassrummet underlättar och på så sätt kan läraren koncentrera sig mest på undervisningen. Felicia och hennes klasskompisar arbetar också med mikropauser. 

När Barncancerfonden gjorde en undersökning bland sina medlemmar 2015, visade det sig att hälften av medlemmarna tycker att skolan fungerar bra under vård-tiden. Två tredjedelar är nöjda med skolan efteråt, medan en fjärdedel av föräldrarna till cancerdrabbade barn inte tyckte att skolan fungerar för dem. 

Både för familjen Björkman och för lärarna på Felicias skola, gjorde utbildningen på Ågrenska stiftelsen i Göteborg en stor skillnad. Lärarna testar sig fram för att hitta sätt för att Felicia ska lära sig det hon ska, och att orka.

Det vi gör här fungerar gynnsamt på alla eleverna.

Lärarna som arbetar närmast Felicia, specialpedagogen Caroline Björkman och Felicias familj var där tillsammans för att få lära sig mer om hur hjärntumörer kan påverka barnens mående och inlärning.

Specialpedagogen Caroline Björkman.– Det var otroligt givande. Man får ett helhetsperspektiv över vad Felicia och hennes familj varit med om. Samtidigt har vi fått kunskap och ett kontaktnät, så vi vet vart vi ska vända oss när vi har fler frågor, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

– Och vi har lyssnat på samma saker, säger Felicias mamma.

På Ågrenska fick lärarna bland annat veta hur viktigt det är att anpassa dagen så att Felicia ska orka. Men alla i klassen drar nytta av mikropauser och lunchvila.

– Det vi gör här fungerar gynnsamt på alla eleverna, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

För Felicia handlar det ofta om att sålla bort övningar för att få fram det viktigaste, för att försöka undvika utmattningen som uppstår när hon blir hjärntrött. Den tar tid att återhämta sig från.

– På Ågrenska fick vi lära oss att det inte är hur långa dagarna är som spelar roll, utan hur man lägger upp dem, säger mamma Christina. 

– Mycket handlar om att skapa strukturer och rutiner, att det är förutsägbart så att man inte skapar oro inför vad som kommer härnäst, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

Ågrenska är ett nationellt kunskapscentrum där barn, unga och vuxna med ovanliga diagnoser får en mötesplats tillsammans med sina familjer och olika proffs. Familjen Björkman fick nys om Ågrenska genom sjuksköterskan vid hemsjukhuset i Borås. 

När jag frågade läkarna om skola och sådana saker, så viftade de bort det.

Under de familjeveckor som kunskapscentrumet arrangerar tillsammans med Barncancerfonden, ges både matnyttiga föreläsningar och tid att prata med andra i samma situation. 

– Det var roligt att vara där. Jag gillade linbanan bäst, säger Felicia.

– Vi hade inte ens hört ordet hjärntrötthet tidigare, men allt de sa där stämde in på Felicia. Det borde vi kanske ha fått information om vid utskrivningen. Så länge det är livshotande fungerar vården bra. Men när jag frågade läkarna om skola och sådana saker, så viftade de bort det. Men det är de efterföljande grejerna man måste informeras om, säger pappa Johannes Björkman.

På Ågrenska stiftelsen kan skolpersonal få kunskap om ovanliga sjukdomar.

Felicia själv har tröttnat på frågor och fotografering, och skuttar ut på skolgården i regnet.

– Men det är ett pussel att få ihop allt så att Felicia inte går för långa dagar, säger mamma Christina.

Nu är tanken att det blir längre dagar för Felicia, tiden på fritids blir längre. Familjen är lite orolig.

– Det är en utmaning, med större barngrupper och högre ljudvolym, konstaterar pappa Johannes.

– Vi ses i morgon Felicia, säger läraren Mia Johansson, innan den rosa jackan försvunnit ut genom dörren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Annons
Annons
Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

Annons

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons