Annons
Läraren Mia Johansson anpassar undervisningen med lunchvila och mikropauser för att Felicia Björkman ska orka med skolan.. Foto: Sofia Sabel

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Publicerad 1 december 2017

Fakta

Här kan du läsa mer

Stöd till lärare

  • ”Rätt till stöd i skolan” är ett material som Barncancerfonden tagit fram och som vänder sig till skolpersonal och familj. Materialet finns kostnadsfritt att beställa på barncancerfonden.se.

Specialpedagogens tips

  • Ett bra samarbete med föräldrarna är A och O. De kan guida genom barnets behov. Konsultsjuksköterskan vet vad skolpersonal behöver tänka på och kunna. Det krävs en förståelse utöver det pedagogiska. Genom Barncancerfonden kan du få tips på bra litteratur och hemsidor.

Det här är barncancer

  • Varje år drabbas drygt 300 barn av cancer. Behandlingen varierar mellan ett halvår och två och ett halvt år. I dag räknar läkarna med att 80 procent av barnen överlever.
  • Hjärntumörer är den näst vanligaste diagnosen, efter leukemier. Behandlingen är hård och riskerar att lämna spår, särskilt för barn som drabbats av hjärntumör, eftersom både cytostatika och strålbehandling riskerar att skada viktiga strukturer i hjärnan.
  • Läs mer på barncancerfonden.se

Utbildningar för familj och lärare

  • Ågrenska stiftelsen ligger i Göteborgs skärgård, och erbjuder vistelser för personer med ovanliga diagnoser, deras närstående men också skolpersonal i de fall det handlar om barn och ungdomar. Vid en vistelse för hjärntumör samlas medicinsk personal, neuro-psykologer, pedagogiska experter och konsultsjuksköterska. Vistelserna arrangeras två gånger per år, en för gruppen barn upp till 13 år och en för barn och ungdomar äldre än 13.
  • Läs mer på Agrenska.se

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men genom utbildning, att testa sig fram – och att hela tiden involvera föräldrarna – har hon hittat vägar som fungerar.

Felicia Björkman är åtta år gammal. Som fyraåring drabbades hon av en hjärntumör. Sjukdom och operation ledde till att hon stundtals lider av hjärntrötthet.

– Det känns som om man har huvudvärk och det brukar oftast gå över om jag gör något lugnt, säger Felicia.

– Du pysslar eller ser filmer som du redan sett hundra gånger, saker som inte är så ansträngande, säger mamma Christina Björkman.

På fönstret i klassrummet häckar en flock småfåglar. De är tillverkade av plastpärlor. En av domherrarna är Felicias.

– De gjorde vi när vi arbetade med svenska småfåglar i vintras, säger Mia Johansson, lärare på Almekärrsskolan i Lerum.

Här går Felicia och hennes klasskompisar. På ytterdörren varnar en lapp för löss. Det är ett vanligt klassrum, men med ovanliga arbetsmetoder.

Hjärntrötthet kan beskrivas som en hårddiskkrasch. Den är djup och går inte att sova bort och det tar tid innan den går över.

Barn som behandlats för hjärntumör riskerar att drabbas av hjärntrötthet, minnesproblem, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem. Det beror på att hjärnan skadas av sjukdom och behandling. Problemen riskerar att bli värre över tid. Hjärntrötthet kan även uppstå efter andra typer av hjärnskador.

För Felicia har det blivit bättre sedan läraren Mia Johansson och resurspersonen Pernilla Broman bestämde sig för att testa lunchvila med hela klassen. Efter att de har ätit ligger alla elever på var sin madrass i 20 minuter.

– Och så spelar de nån pianomusik. Men innan vi hade mattor fick vi ligga på bänken, förklarar Felicia.

– Vilostunden har vi arbetat fram tillsammans med föräldrarna, i dialog. Det handlar om vad som passar för Felicia, och vi har reviderat och provat nytt för att hon ska orka hela dagen. Vi har också haft en dialog med en konsultsjuksköterska på Östra barnsjukhuset, säger Mia Johansson.

Konsultsjuksköterskan är länken mellan sjukhuset och barnets friska värld, till exempel skolan. Tjänsten finansieras av Barncancerfonden, och till konsultsjuk-sköterskan kan skolpersonal vända sig med frågor. Om föräldrarna till det cancerdrabbade barnet vill, kommer konsultsjuksköterskan också och informerar ute i klassen.

Victor, Felicia, Johannes och Christina Björkman tillsammans på skolan.

I Mia Johanssons klassrum har Felicias föräldrar en viktig roll. De har regelbunden kontakt och möts i samverkansmöten tillsammans med skolpersonalen. Mia Johansson ringer Felicias mamma och pappa när Felicia är tröttare än vanligt, eller ett nytt mönster plötsligt dyker upp.

– Ett tips till andra pedagoger är att vara lyhörd mot föräldrarna. De har mycket kunskap om sitt barn som vi inte har. Dela med er av vad ni ser i skolan och möt varandra på vägen. Oftast får vi ett svar av föräldrarna, eller så rådgör vi hur vi ska lägga upp dagen för att hon ska orka, säger Mia Johansson.

I klassrummet tittar resurspersonen Pernilla Broman till Felicia med jämna mellanrum, så att hon inte blir övertrött. Då tar det längre tid att ta igen sig. Att vara flera vuxna i klassrummet underlättar och på så sätt kan läraren koncentrera sig mest på undervisningen. Felicia och hennes klasskompisar arbetar också med mikropauser. 

När Barncancerfonden gjorde en undersökning bland sina medlemmar 2015, visade det sig att hälften av medlemmarna tycker att skolan fungerar bra under vård-tiden. Två tredjedelar är nöjda med skolan efteråt, medan en fjärdedel av föräldrarna till cancerdrabbade barn inte tyckte att skolan fungerar för dem. 

Både för familjen Björkman och för lärarna på Felicias skola, gjorde utbildningen på Ågrenska stiftelsen i Göteborg en stor skillnad. Lärarna testar sig fram för att hitta sätt för att Felicia ska lära sig det hon ska, och att orka.

Det vi gör här fungerar gynnsamt på alla eleverna.

Lärarna som arbetar närmast Felicia, specialpedagogen Caroline Björkman och Felicias familj var där tillsammans för att få lära sig mer om hur hjärntumörer kan påverka barnens mående och inlärning.

Specialpedagogen Caroline Björkman.– Det var otroligt givande. Man får ett helhetsperspektiv över vad Felicia och hennes familj varit med om. Samtidigt har vi fått kunskap och ett kontaktnät, så vi vet vart vi ska vända oss när vi har fler frågor, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

– Och vi har lyssnat på samma saker, säger Felicias mamma.

På Ågrenska fick lärarna bland annat veta hur viktigt det är att anpassa dagen så att Felicia ska orka. Men alla i klassen drar nytta av mikropauser och lunchvila.

– Det vi gör här fungerar gynnsamt på alla eleverna, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

För Felicia handlar det ofta om att sålla bort övningar för att få fram det viktigaste, för att försöka undvika utmattningen som uppstår när hon blir hjärntrött. Den tar tid att återhämta sig från.

– På Ågrenska fick vi lära oss att det inte är hur långa dagarna är som spelar roll, utan hur man lägger upp dem, säger mamma Christina. 

– Mycket handlar om att skapa strukturer och rutiner, att det är förutsägbart så att man inte skapar oro inför vad som kommer härnäst, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

Ågrenska är ett nationellt kunskapscentrum där barn, unga och vuxna med ovanliga diagnoser får en mötesplats tillsammans med sina familjer och olika proffs. Familjen Björkman fick nys om Ågrenska genom sjuksköterskan vid hemsjukhuset i Borås. 

När jag frågade läkarna om skola och sådana saker, så viftade de bort det.

Under de familjeveckor som kunskapscentrumet arrangerar tillsammans med Barncancerfonden, ges både matnyttiga föreläsningar och tid att prata med andra i samma situation. 

– Det var roligt att vara där. Jag gillade linbanan bäst, säger Felicia.

– Vi hade inte ens hört ordet hjärntrötthet tidigare, men allt de sa där stämde in på Felicia. Det borde vi kanske ha fått information om vid utskrivningen. Så länge det är livshotande fungerar vården bra. Men när jag frågade läkarna om skola och sådana saker, så viftade de bort det. Men det är de efterföljande grejerna man måste informeras om, säger pappa Johannes Björkman.

På Ågrenska stiftelsen kan skolpersonal få kunskap om ovanliga sjukdomar.

Felicia själv har tröttnat på frågor och fotografering, och skuttar ut på skolgården i regnet.

– Men det är ett pussel att få ihop allt så att Felicia inte går för långa dagar, säger mamma Christina.

Nu är tanken att det blir längre dagar för Felicia, tiden på fritids blir längre. Familjen är lite orolig.

– Det är en utmaning, med större barngrupper och högre ljudvolym, konstaterar pappa Johannes.

– Vi ses i morgon Felicia, säger läraren Mia Johansson, innan den rosa jackan försvunnit ut genom dörren. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Annons

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Annons

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons