Annons
Läraren Mia Johansson anpassar undervisningen med lunchvila och mikropauser för att Felicia Björkman ska orka med skolan.. Foto: Sofia Sabel

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Publicerad 1 december 2017

Fakta

Här kan du läsa mer

Stöd till lärare

  • ”Rätt till stöd i skolan” är ett material som Barncancerfonden tagit fram och som vänder sig till skolpersonal och familj. Materialet finns kostnadsfritt att beställa på barncancerfonden.se.

Specialpedagogens tips

  • Ett bra samarbete med föräldrarna är A och O. De kan guida genom barnets behov. Konsultsjuksköterskan vet vad skolpersonal behöver tänka på och kunna. Det krävs en förståelse utöver det pedagogiska. Genom Barncancerfonden kan du få tips på bra litteratur och hemsidor.

Det här är barncancer

  • Varje år drabbas drygt 300 barn av cancer. Behandlingen varierar mellan ett halvår och två och ett halvt år. I dag räknar läkarna med att 80 procent av barnen överlever.
  • Hjärntumörer är den näst vanligaste diagnosen, efter leukemier. Behandlingen är hård och riskerar att lämna spår, särskilt för barn som drabbats av hjärntumör, eftersom både cytostatika och strålbehandling riskerar att skada viktiga strukturer i hjärnan.
  • Läs mer på barncancerfonden.se

Utbildningar för familj och lärare

  • Ågrenska stiftelsen ligger i Göteborgs skärgård, och erbjuder vistelser för personer med ovanliga diagnoser, deras närstående men också skolpersonal i de fall det handlar om barn och ungdomar. Vid en vistelse för hjärntumör samlas medicinsk personal, neuro-psykologer, pedagogiska experter och konsultsjuksköterska. Vistelserna arrangeras två gånger per år, en för gruppen barn upp till 13 år och en för barn och ungdomar äldre än 13.
  • Läs mer på Agrenska.se

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men genom utbildning, att testa sig fram – och att hela tiden involvera föräldrarna – har hon hittat vägar som fungerar.

Felicia Björkman är åtta år gammal. Som fyraåring drabbades hon av en hjärntumör. Sjukdom och operation ledde till att hon stundtals lider av hjärntrötthet.

– Det känns som om man har huvudvärk och det brukar oftast gå över om jag gör något lugnt, säger Felicia.

– Du pysslar eller ser filmer som du redan sett hundra gånger, saker som inte är så ansträngande, säger mamma Christina Björkman.

På fönstret i klassrummet häckar en flock småfåglar. De är tillverkade av plastpärlor. En av domherrarna är Felicias.

– De gjorde vi när vi arbetade med svenska småfåglar i vintras, säger Mia Johansson, lärare på Almekärrsskolan i Lerum.

Här går Felicia och hennes klasskompisar. På ytterdörren varnar en lapp för löss. Det är ett vanligt klassrum, men med ovanliga arbetsmetoder.

Hjärntrötthet kan beskrivas som en hårddiskkrasch. Den är djup och går inte att sova bort och det tar tid innan den går över.

Barn som behandlats för hjärntumör riskerar att drabbas av hjärntrötthet, minnesproblem, koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem. Det beror på att hjärnan skadas av sjukdom och behandling. Problemen riskerar att bli värre över tid. Hjärntrötthet kan även uppstå efter andra typer av hjärnskador.

För Felicia har det blivit bättre sedan läraren Mia Johansson och resurspersonen Pernilla Broman bestämde sig för att testa lunchvila med hela klassen. Efter att de har ätit ligger alla elever på var sin madrass i 20 minuter.

– Och så spelar de nån pianomusik. Men innan vi hade mattor fick vi ligga på bänken, förklarar Felicia.

– Vilostunden har vi arbetat fram tillsammans med föräldrarna, i dialog. Det handlar om vad som passar för Felicia, och vi har reviderat och provat nytt för att hon ska orka hela dagen. Vi har också haft en dialog med en konsultsjuksköterska på Östra barnsjukhuset, säger Mia Johansson.

Konsultsjuksköterskan är länken mellan sjukhuset och barnets friska värld, till exempel skolan. Tjänsten finansieras av Barncancerfonden, och till konsultsjuk-sköterskan kan skolpersonal vända sig med frågor. Om föräldrarna till det cancerdrabbade barnet vill, kommer konsultsjuksköterskan också och informerar ute i klassen.

Victor, Felicia, Johannes och Christina Björkman tillsammans på skolan.

I Mia Johanssons klassrum har Felicias föräldrar en viktig roll. De har regelbunden kontakt och möts i samverkansmöten tillsammans med skolpersonalen. Mia Johansson ringer Felicias mamma och pappa när Felicia är tröttare än vanligt, eller ett nytt mönster plötsligt dyker upp.

– Ett tips till andra pedagoger är att vara lyhörd mot föräldrarna. De har mycket kunskap om sitt barn som vi inte har. Dela med er av vad ni ser i skolan och möt varandra på vägen. Oftast får vi ett svar av föräldrarna, eller så rådgör vi hur vi ska lägga upp dagen för att hon ska orka, säger Mia Johansson.

I klassrummet tittar resurspersonen Pernilla Broman till Felicia med jämna mellanrum, så att hon inte blir övertrött. Då tar det längre tid att ta igen sig. Att vara flera vuxna i klassrummet underlättar och på så sätt kan läraren koncentrera sig mest på undervisningen. Felicia och hennes klasskompisar arbetar också med mikropauser. 

När Barncancerfonden gjorde en undersökning bland sina medlemmar 2015, visade det sig att hälften av medlemmarna tycker att skolan fungerar bra under vård-tiden. Två tredjedelar är nöjda med skolan efteråt, medan en fjärdedel av föräldrarna till cancerdrabbade barn inte tyckte att skolan fungerar för dem. 

Både för familjen Björkman och för lärarna på Felicias skola, gjorde utbildningen på Ågrenska stiftelsen i Göteborg en stor skillnad. Lärarna testar sig fram för att hitta sätt för att Felicia ska lära sig det hon ska, och att orka.

Det vi gör här fungerar gynnsamt på alla eleverna.

Lärarna som arbetar närmast Felicia, specialpedagogen Caroline Björkman och Felicias familj var där tillsammans för att få lära sig mer om hur hjärntumörer kan påverka barnens mående och inlärning.

Specialpedagogen Caroline Björkman.– Det var otroligt givande. Man får ett helhetsperspektiv över vad Felicia och hennes familj varit med om. Samtidigt har vi fått kunskap och ett kontaktnät, så vi vet vart vi ska vända oss när vi har fler frågor, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

– Och vi har lyssnat på samma saker, säger Felicias mamma.

På Ågrenska fick lärarna bland annat veta hur viktigt det är att anpassa dagen så att Felicia ska orka. Men alla i klassen drar nytta av mikropauser och lunchvila.

– Det vi gör här fungerar gynnsamt på alla eleverna, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

För Felicia handlar det ofta om att sålla bort övningar för att få fram det viktigaste, för att försöka undvika utmattningen som uppstår när hon blir hjärntrött. Den tar tid att återhämta sig från.

– På Ågrenska fick vi lära oss att det inte är hur långa dagarna är som spelar roll, utan hur man lägger upp dem, säger mamma Christina. 

– Mycket handlar om att skapa strukturer och rutiner, att det är förutsägbart så att man inte skapar oro inför vad som kommer härnäst, säger specialpedagogen Caroline Björkman.

Ågrenska är ett nationellt kunskapscentrum där barn, unga och vuxna med ovanliga diagnoser får en mötesplats tillsammans med sina familjer och olika proffs. Familjen Björkman fick nys om Ågrenska genom sjuksköterskan vid hemsjukhuset i Borås. 

När jag frågade läkarna om skola och sådana saker, så viftade de bort det.

Under de familjeveckor som kunskapscentrumet arrangerar tillsammans med Barncancerfonden, ges både matnyttiga föreläsningar och tid att prata med andra i samma situation. 

– Det var roligt att vara där. Jag gillade linbanan bäst, säger Felicia.

– Vi hade inte ens hört ordet hjärntrötthet tidigare, men allt de sa där stämde in på Felicia. Det borde vi kanske ha fått information om vid utskrivningen. Så länge det är livshotande fungerar vården bra. Men när jag frågade läkarna om skola och sådana saker, så viftade de bort det. Men det är de efterföljande grejerna man måste informeras om, säger pappa Johannes Björkman.

På Ågrenska stiftelsen kan skolpersonal få kunskap om ovanliga sjukdomar.

Felicia själv har tröttnat på frågor och fotografering, och skuttar ut på skolgården i regnet.

– Men det är ett pussel att få ihop allt så att Felicia inte går för långa dagar, säger mamma Christina.

Nu är tanken att det blir längre dagar för Felicia, tiden på fritids blir längre. Familjen är lite orolig.

– Det är en utmaning, med större barngrupper och högre ljudvolym, konstaterar pappa Johannes.

– Vi ses i morgon Felicia, säger läraren Mia Johansson, innan den rosa jackan försvunnit ut genom dörren. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever har missat kunskapskraven på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Annons
Annons

Grafik: Segregerad skola i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Annons

Grafik: Segregerad skola i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.
– Det är skolsystemet som har misslyckats, inte barnen, säger Åse Hansson som är lektor i ämnes­didaktik vid Göteborgs universitet.

Grafik: Segregerad skola i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

Annons
Annons

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Annons

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons