Annons
Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Isak Skogstad: ”Halvera antalet lärarutbildningar”

Publicerad 17 augusti 2016

Fakta

Så många lärarstudenter vill sluta

UKÄ:s utredare har på Skolvärldens uppdrag analyserat avhoppen från lärarutbildningarna – grund- och ämneslärare – vid Sveriges största lärosäten.
I undersökningen ingår alla lärarutbildningar som hade fler än 100 nybörjare hösten 2012. Resultaten är preliminära.

Gymnastik- och idrottshögskolan

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 24% 
  • Osäkert 37% 
  • Mycket trolig kvarvaro 39%

Göteborgs universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 21% 
  • Osäkert 10%  
  • Mycket trolig kvarvaro 69%

Högskolan i Borås

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Högskolan Kristianstad

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 19% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Jönköping University

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 71%

Karlstads universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 40% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 46%

Linköpings universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 20%  
  • Osäkert 6% 
  • Mycket trolig kvarvaro 74%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 59%

Linnéuniversitetet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 18% 
  • Osäkert 7% 
  • Mycket trolig kvarvaro 76%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Lunds universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 4% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Malmö högskola

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Stockholms universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 23%  
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 35% 
  • Osäkert 17% 
  • Mycket trolig kvarvaro 48%

Umeå universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 16% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Uppsala universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 26% 
  • Osäkert 8% 
  • Mycket trolig kvarvaro 66%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 60%

Örebro universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 67%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 20% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Inriktningar totalt

Grundlärarexamen, F–3 

  • Mycket troligt avhopp 19%
  • Osäkert 9%
  • Mycket trolig kvarvaro 72%

Grundlärarexamen, 4–6

  • Mycket troligt avhopp 27% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 64%

Ämneslärarexamen, 7–9

  • Mycket troligt avhopp 38% 
  • Osäkert 15% 
  • Mycket trolig kvarvaro 47%

Ämneslärarexamen, Gymnasiet

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 58%

Relaterat

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Trots att det inte är länge sedan lärarutbildningen gjordes om, är det fortfarande en stor del av lärarstudenterna som slutar innan det är dags för examen. Av till exempel männen på ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9 är andelen över 40 procent, enligt en undersökning av Universitetskanslerämbetet.

Bland kvinnliga studenter är andelen avhoppare inte lika hög, men ändå alldeles för stor.

Isak Skogstad menar att en av orsakerna till att lärarutbildningarna kantas av stora avhopp är läraryrkets låga attraktivitet bland studenter. En annan orsak är utbildningens stora kvalitetsbrister, något som många studenter upptäcker först när de påbörjat den.

I somras meddelade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) till och med att Örebro universitet inte längre får utfärda speciallärarexamen, med specialisering mot språk, skriv- och läsutveckling på grund av bristande kvalitet.

– Det stora antalet avhopp är en katastrof. Det nuvarande systemet fungerar helt enkelt inte, säger Isak Skogstad.

Vad bör göras?

– Det finns inga genvägar. Läraryrkets attraktivitet måste höjas. Då kommer fler att kämpa sig igenom utbildningen och komma ut i läraryrket. Det innebär bland annat högre löner, inte minst bättre löneutveckling, och bättre arbetsmiljö. De som söker sig till läraryrket gör det för att de vill undervisa och vill jobba med det. Men läraryrket är inget kall. Det är ett yrke och då måste man få rätt förutsättningar för att man ska trivas och känna att man kan göra ett gott arbete.

– Sedan behöver kvaliteten i lärarutbildningarna höjas ordentligt och för att klara det behöver antalet lärosäten som bedriver lärarutbildning minska. I Sverige har vi under lång tid byggt ut lärarutbildningen in absurdum. Kvantitet har prioriterats framför kvalitet. På 1980-talet gick det i snitt tio sökande per plats till lärarutbildningarna. I dag är det genomsnittliga antalet förstahands-sökande per antagen till ämneslärarutbildningen drygt en. Många kommer in utan att ha lärarutbildningen som förstahandsval.

Hur många lärarutbildningar bör läggas ner?

– I dag bedrivs lärarutbildning vid 28 lärosäten. I exempelvis Finland är antalet åtta. Man kan på sikt halvera antalet i Sverige utan att det leder till regionala problem gällande kompetensförsörjning.

Leder inte färre platser med lärarutbildning till att färre söker till sig till utbildningen?

– Nej. Kan vi höja kvaliteten kommer fler att söka sig till lärarutbildningarna. Och även om antalet lärosäten minskas kommer det att finnas en bra geografisk spridning.

Isak Skogstad säger att lärarutbildningen blivit alltför akademisk. Läraryrkets praktiska kärna, konsten att undervisa, har hamnat i bakgrunden.

– Det behövs en tydligare koppling till klassrumspraktiken. Metodiken och de praktiska inslagen i utbildningen behöver stärkas för att studenterna ska få de verktyg de behöver när de kommer ut på arbetsplatserna. Mindre teori om lärande och mer praktik om hur man lär ut, helt enkelt. 

På 1970-talet hade en genomsnittlig lärarstudent 24 timmar undervisning i veckan. I dag får en stor del av lärarstudenterna mindre än nio timmar lärarledd undervisningstid i veckan, enligt en studie av TCO. 

– Lärarutbildningen ska vara en heltidsutbildning som ska inkludera både lärarledd undervisningstid och självstudier. Jag tycker att en rimlig nivå är 20 timmar lärarledd undervisning per vecka, säger Isak Skogstad.

– Studenter som får gott om lärarledd tid på sin utbildning är dessutom mer nöjda med den och stannar kvar i större utsträckning än andra.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons