Annons
Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Isak Skogstad: ”Halvera antalet lärarutbildningar”

Publicerad 17 augusti 2016

Fakta

Så många lärarstudenter vill sluta

UKÄ:s utredare har på Skolvärldens uppdrag analyserat avhoppen från lärarutbildningarna – grund- och ämneslärare – vid Sveriges största lärosäten.
I undersökningen ingår alla lärarutbildningar som hade fler än 100 nybörjare hösten 2012. Resultaten är preliminära.

Gymnastik- och idrottshögskolan

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 24% 
  • Osäkert 37% 
  • Mycket trolig kvarvaro 39%

Göteborgs universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 21% 
  • Osäkert 10%  
  • Mycket trolig kvarvaro 69%

Högskolan i Borås

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Högskolan Kristianstad

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 19% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Jönköping University

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 71%

Karlstads universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 40% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 46%

Linköpings universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 20%  
  • Osäkert 6% 
  • Mycket trolig kvarvaro 74%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 59%

Linnéuniversitetet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 18% 
  • Osäkert 7% 
  • Mycket trolig kvarvaro 76%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Lunds universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 4% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Malmö högskola

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Stockholms universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 23%  
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 35% 
  • Osäkert 17% 
  • Mycket trolig kvarvaro 48%

Umeå universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 16% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Uppsala universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 26% 
  • Osäkert 8% 
  • Mycket trolig kvarvaro 66%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 60%

Örebro universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 67%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 20% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Inriktningar totalt

Grundlärarexamen, F–3 

  • Mycket troligt avhopp 19%
  • Osäkert 9%
  • Mycket trolig kvarvaro 72%

Grundlärarexamen, 4–6

  • Mycket troligt avhopp 27% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 64%

Ämneslärarexamen, 7–9

  • Mycket troligt avhopp 38% 
  • Osäkert 15% 
  • Mycket trolig kvarvaro 47%

Ämneslärarexamen, Gymnasiet

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 58%

Relaterat

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Trots att det inte är länge sedan lärarutbildningen gjordes om, är det fortfarande en stor del av lärarstudenterna som slutar innan det är dags för examen. Av till exempel männen på ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9 är andelen över 40 procent, enligt en undersökning av Universitetskanslerämbetet.

Bland kvinnliga studenter är andelen avhoppare inte lika hög, men ändå alldeles för stor.

Isak Skogstad menar att en av orsakerna till att lärarutbildningarna kantas av stora avhopp är läraryrkets låga attraktivitet bland studenter. En annan orsak är utbildningens stora kvalitetsbrister, något som många studenter upptäcker först när de påbörjat den.

I somras meddelade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) till och med att Örebro universitet inte längre får utfärda speciallärarexamen, med specialisering mot språk, skriv- och läsutveckling på grund av bristande kvalitet.

– Det stora antalet avhopp är en katastrof. Det nuvarande systemet fungerar helt enkelt inte, säger Isak Skogstad.

Vad bör göras?

– Det finns inga genvägar. Läraryrkets attraktivitet måste höjas. Då kommer fler att kämpa sig igenom utbildningen och komma ut i läraryrket. Det innebär bland annat högre löner, inte minst bättre löneutveckling, och bättre arbetsmiljö. De som söker sig till läraryrket gör det för att de vill undervisa och vill jobba med det. Men läraryrket är inget kall. Det är ett yrke och då måste man få rätt förutsättningar för att man ska trivas och känna att man kan göra ett gott arbete.

– Sedan behöver kvaliteten i lärarutbildningarna höjas ordentligt och för att klara det behöver antalet lärosäten som bedriver lärarutbildning minska. I Sverige har vi under lång tid byggt ut lärarutbildningen in absurdum. Kvantitet har prioriterats framför kvalitet. På 1980-talet gick det i snitt tio sökande per plats till lärarutbildningarna. I dag är det genomsnittliga antalet förstahands-sökande per antagen till ämneslärarutbildningen drygt en. Många kommer in utan att ha lärarutbildningen som förstahandsval.

Hur många lärarutbildningar bör läggas ner?

– I dag bedrivs lärarutbildning vid 28 lärosäten. I exempelvis Finland är antalet åtta. Man kan på sikt halvera antalet i Sverige utan att det leder till regionala problem gällande kompetensförsörjning.

Leder inte färre platser med lärarutbildning till att färre söker till sig till utbildningen?

– Nej. Kan vi höja kvaliteten kommer fler att söka sig till lärarutbildningarna. Och även om antalet lärosäten minskas kommer det att finnas en bra geografisk spridning.

Isak Skogstad säger att lärarutbildningen blivit alltför akademisk. Läraryrkets praktiska kärna, konsten att undervisa, har hamnat i bakgrunden.

– Det behövs en tydligare koppling till klassrumspraktiken. Metodiken och de praktiska inslagen i utbildningen behöver stärkas för att studenterna ska få de verktyg de behöver när de kommer ut på arbetsplatserna. Mindre teori om lärande och mer praktik om hur man lär ut, helt enkelt. 

På 1970-talet hade en genomsnittlig lärarstudent 24 timmar undervisning i veckan. I dag får en stor del av lärarstudenterna mindre än nio timmar lärarledd undervisningstid i veckan, enligt en studie av TCO. 

– Lärarutbildningen ska vara en heltidsutbildning som ska inkludera både lärarledd undervisningstid och självstudier. Jag tycker att en rimlig nivå är 20 timmar lärarledd undervisning per vecka, säger Isak Skogstad.

– Studenter som får gott om lärarledd tid på sin utbildning är dessutom mer nöjda med den och stannar kvar i större utsträckning än andra.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Annons
Annons
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Annons
Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.