Annons
Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.
Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Isak Skogstad: ”Halvera antalet lärarutbildningar”

Publicerad 17 augusti 2016

Fakta

Så många lärarstudenter vill sluta

UKÄ:s utredare har på Skolvärldens uppdrag analyserat avhoppen från lärarutbildningarna – grund- och ämneslärare – vid Sveriges största lärosäten.
I undersökningen ingår alla lärarutbildningar som hade fler än 100 nybörjare hösten 2012. Resultaten är preliminära.

Gymnastik- och idrottshögskolan

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 24% 
  • Osäkert 37% 
  • Mycket trolig kvarvaro 39%

Göteborgs universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 21% 
  • Osäkert 10%  
  • Mycket trolig kvarvaro 69%

Högskolan i Borås

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Högskolan Kristianstad

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 19% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Jönköping University

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 71%

Karlstads universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 40% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 46%

Linköpings universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 20%  
  • Osäkert 6% 
  • Mycket trolig kvarvaro 74%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 59%

Linnéuniversitetet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 18% 
  • Osäkert 7% 
  • Mycket trolig kvarvaro 76%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Lunds universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 4% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Malmö högskola

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Stockholms universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 23%  
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 35% 
  • Osäkert 17% 
  • Mycket trolig kvarvaro 48%

Umeå universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 16% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Uppsala universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 26% 
  • Osäkert 8% 
  • Mycket trolig kvarvaro 66%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 60%

Örebro universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 67%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 20% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Inriktningar totalt

Grundlärarexamen, F–3 

  • Mycket troligt avhopp 19%
  • Osäkert 9%
  • Mycket trolig kvarvaro 72%

Grundlärarexamen, 4–6

  • Mycket troligt avhopp 27% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 64%

Ämneslärarexamen, 7–9

  • Mycket troligt avhopp 38% 
  • Osäkert 15% 
  • Mycket trolig kvarvaro 47%

Ämneslärarexamen, Gymnasiet

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 58%

Relaterat

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Trots att det inte är länge sedan lärarutbildningen gjordes om, är det fortfarande en stor del av lärarstudenterna som slutar innan det är dags för examen. Av till exempel männen på ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9 är andelen över 40 procent, enligt en undersökning av Universitetskanslerämbetet.

Bland kvinnliga studenter är andelen avhoppare inte lika hög, men ändå alldeles för stor.

Isak Skogstad menar att en av orsakerna till att lärarutbildningarna kantas av stora avhopp är läraryrkets låga attraktivitet bland studenter. En annan orsak är utbildningens stora kvalitetsbrister, något som många studenter upptäcker först när de påbörjat den.

I somras meddelade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) till och med att Örebro universitet inte längre får utfärda speciallärarexamen, med specialisering mot språk, skriv- och läsutveckling på grund av bristande kvalitet.

– Det stora antalet avhopp är en katastrof. Det nuvarande systemet fungerar helt enkelt inte, säger Isak Skogstad.

Vad bör göras?

– Det finns inga genvägar. Läraryrkets attraktivitet måste höjas. Då kommer fler att kämpa sig igenom utbildningen och komma ut i läraryrket. Det innebär bland annat högre löner, inte minst bättre löneutveckling, och bättre arbetsmiljö. De som söker sig till läraryrket gör det för att de vill undervisa och vill jobba med det. Men läraryrket är inget kall. Det är ett yrke och då måste man få rätt förutsättningar för att man ska trivas och känna att man kan göra ett gott arbete.

– Sedan behöver kvaliteten i lärarutbildningarna höjas ordentligt och för att klara det behöver antalet lärosäten som bedriver lärarutbildning minska. I Sverige har vi under lång tid byggt ut lärarutbildningen in absurdum. Kvantitet har prioriterats framför kvalitet. På 1980-talet gick det i snitt tio sökande per plats till lärarutbildningarna. I dag är det genomsnittliga antalet förstahands-sökande per antagen till ämneslärarutbildningen drygt en. Många kommer in utan att ha lärarutbildningen som förstahandsval.

Hur många lärarutbildningar bör läggas ner?

– I dag bedrivs lärarutbildning vid 28 lärosäten. I exempelvis Finland är antalet åtta. Man kan på sikt halvera antalet i Sverige utan att det leder till regionala problem gällande kompetensförsörjning.

Leder inte färre platser med lärarutbildning till att färre söker till sig till utbildningen?

– Nej. Kan vi höja kvaliteten kommer fler att söka sig till lärarutbildningarna. Och även om antalet lärosäten minskas kommer det att finnas en bra geografisk spridning.

Isak Skogstad säger att lärarutbildningen blivit alltför akademisk. Läraryrkets praktiska kärna, konsten att undervisa, har hamnat i bakgrunden.

– Det behövs en tydligare koppling till klassrumspraktiken. Metodiken och de praktiska inslagen i utbildningen behöver stärkas för att studenterna ska få de verktyg de behöver när de kommer ut på arbetsplatserna. Mindre teori om lärande och mer praktik om hur man lär ut, helt enkelt. 

På 1970-talet hade en genomsnittlig lärarstudent 24 timmar undervisning i veckan. I dag får en stor del av lärarstudenterna mindre än nio timmar lärarledd undervisningstid i veckan, enligt en studie av TCO. 

– Lärarutbildningen ska vara en heltidsutbildning som ska inkludera både lärarledd undervisningstid och självstudier. Jag tycker att en rimlig nivå är 20 timmar lärarledd undervisning per vecka, säger Isak Skogstad.

– Studenter som får gott om lärarledd tid på sin utbildning är dessutom mer nöjda med den och stannar kvar i större utsträckning än andra.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

”Ge ensamkommande barn rätten att gå klart i sin skola”

Debatt

Bäst hade varit om alla ensamkommande barn och ungdomar kunde få synas som Ibrahim syntes i tv i lördags. Så kommer det inte att bli, men våra medlemmar ser dem varje dag och säger: ”om ni kunde se vad vi ser, då skulle ni se en massa andra som Ibrahim”, skriver Åsa Fahlén och Heike Erkers i en gemensam debattartikel.

Kommentera
Annons
Annons
Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Experten: Staten måste återta fullt ansvar för skolan

Ny rapport

Den statliga kommittén ESO riktar kritik mot New Public Management och drar slutsatsen att skolan bör återförstatligas, i en ny rapport om offentlig styrning.

Annons
Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Förslag: Enklare porta våldsamma elever

Studiero

Alliansen vill skärpa skollagen så att våldsamma elever snabbt ska kunna stängas av.
– Det är jätteviktigt att offret skyddas vid övergrepp, säger Svante Tideman, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Ministerns kritik mot lokalt lönearbete

Lärarlönelyftet

Det är dags för omgång två av Lärarlönelyftet. Nu riktar Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kritik mot lärarfacken och kommunerna för bristande transparens i det lokala lönearbetet.

Annons
Annons
Plugga till lärare – och få betalt

Plugga till lärare – och få betalt

Lärarsatsning

Huvudmännen i Dalaregionen ska pröva ett nytt sätt att rekrytera lärare tillsammans med Högskolan Dalarna. Blivande lärare ska kunna plugga och jobba samtidigt och få lön från huvudmännen.
– Vi måste ta vårt ansvar för lärarrekryteringen, säger Inga-Lena Spansk, grundskolechef i Mora.

Annons
Nivån för låg på språkintroduktion

Nivån för låg på språkintroduktion

Nyanlända

Skolpersonal fokuserar på vad elever på språkintroduktion saknar, i stället för att utveckla deras befintliga kunskaper. Därför tar det lång tid för elever att komma vidare, enligt en ny granskning.
– Mer pengar finns inte. Lärare behöver bättre förutsättningar i stället, säger Anna Kaya, vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Våga vara lärare
Ta tillbaka makten i klassrummet

Ta tillbaka makten i klassrummet

Våga vara lärare

Under de senaste decennierna har lärarnas ställning kontinuerligt försvagats. I dag är det många lärare som känner sig starkt ifrågasatta som yrkespersoner trots att de bara försöker göra sitt jobb.

”Lärarna har redan de verktyg  som behövs”

”Lärarna har redan de verktyg som behövs”

Kommentar

Lärare har ett omfattande tillsynsansvar över sina elever, men också en skyldighet att ingripa mot elever som uppträder stökigt.
– Ibland kan det vara svårt att förena de båda uppgifterna, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck.

Tretton ordningsfrågor

Tretton ordningsfrågor

Lista

Vad får och måste lärare göra för att stoppa ett slagsmål mellan elever? LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut vad som gäller.

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.

Annons
Annons
Annons