Annons
Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Isak Skogstad: ”Halvera antalet lärarutbildningar”

Publicerad 17 augusti 2016

Fakta

Så många lärarstudenter vill sluta

UKÄ:s utredare har på Skolvärldens uppdrag analyserat avhoppen från lärarutbildningarna – grund- och ämneslärare – vid Sveriges största lärosäten.
I undersökningen ingår alla lärarutbildningar som hade fler än 100 nybörjare hösten 2012. Resultaten är preliminära.

Gymnastik- och idrottshögskolan

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 24% 
  • Osäkert 37% 
  • Mycket trolig kvarvaro 39%

Göteborgs universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 21% 
  • Osäkert 10%  
  • Mycket trolig kvarvaro 69%

Högskolan i Borås

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Högskolan Kristianstad

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 19% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 70%

Jönköping University

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 20% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 71%

Karlstads universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 40% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 46%

Linköpings universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 20%  
  • Osäkert 6% 
  • Mycket trolig kvarvaro 74%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 59%

Linnéuniversitetet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 18% 
  • Osäkert 7% 
  • Mycket trolig kvarvaro 76%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 30% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Lunds universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 4% 
  • Mycket trolig kvarvaro 61%

Malmö högskola

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 34% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Stockholms universitet

Grundlärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 23%  
  • Osäkert 9% 
  • Mycket trolig kvarvaro 68%

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 35% 
  • Osäkert 17% 
  • Mycket trolig kvarvaro 48%

Umeå universitet

Ämneslärarexamen

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 16% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Uppsala universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 26% 
  • Osäkert 8% 
  • Mycket trolig kvarvaro 66%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 60%

Örebro universitet

Grundlärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 22% 
  • Osäkert 11% 
  • Mycket trolig kvarvaro 67%

Ämneslärarexamen 

  • Mycket troligt avhopp 25% 
  • Osäkert 20% 
  • Mycket trolig kvarvaro 55%

Inriktningar totalt

Grundlärarexamen, F–3 

  • Mycket troligt avhopp 19%
  • Osäkert 9%
  • Mycket trolig kvarvaro 72%

Grundlärarexamen, 4–6

  • Mycket troligt avhopp 27% 
  • Osäkert 10% 
  • Mycket trolig kvarvaro 64%

Ämneslärarexamen, 7–9

  • Mycket troligt avhopp 38% 
  • Osäkert 15% 
  • Mycket trolig kvarvaro 47%

Ämneslärarexamen, Gymnasiet

  • Mycket troligt avhopp 29% 
  • Osäkert 14% 
  • Mycket trolig kvarvaro 58%

Relaterat

Trots växande lärarbrist, stigande löner och mer eller mindre jobbgaranti, väljer många lärarstuderande att avsluta utbildningen i förtid.
– Kvaliteten på lärarutbildningarna måste höjas ordentligt, men då kan vi inte ha lärarutbildningar i varje buske, säger Isak Skogstad, ordförande för Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Trots att det inte är länge sedan lärarutbildningen gjordes om, är det fortfarande en stor del av lärarstudenterna som slutar innan det är dags för examen. Av till exempel männen på ämneslärarutbildningen med inriktning mot årskurs 7–9 är andelen över 40 procent, enligt en undersökning av Universitetskanslerämbetet.

Bland kvinnliga studenter är andelen avhoppare inte lika hög, men ändå alldeles för stor.

Isak Skogstad menar att en av orsakerna till att lärarutbildningarna kantas av stora avhopp är läraryrkets låga attraktivitet bland studenter. En annan orsak är utbildningens stora kvalitetsbrister, något som många studenter upptäcker först när de påbörjat den.

I somras meddelade Universitetskanslerämbetet (UKÄ) till och med att Örebro universitet inte längre får utfärda speciallärarexamen, med specialisering mot språk, skriv- och läsutveckling på grund av bristande kvalitet.

– Det stora antalet avhopp är en katastrof. Det nuvarande systemet fungerar helt enkelt inte, säger Isak Skogstad.

Vad bör göras?

– Det finns inga genvägar. Läraryrkets attraktivitet måste höjas. Då kommer fler att kämpa sig igenom utbildningen och komma ut i läraryrket. Det innebär bland annat högre löner, inte minst bättre löneutveckling, och bättre arbetsmiljö. De som söker sig till läraryrket gör det för att de vill undervisa och vill jobba med det. Men läraryrket är inget kall. Det är ett yrke och då måste man få rätt förutsättningar för att man ska trivas och känna att man kan göra ett gott arbete.

– Sedan behöver kvaliteten i lärarutbildningarna höjas ordentligt och för att klara det behöver antalet lärosäten som bedriver lärarutbildning minska. I Sverige har vi under lång tid byggt ut lärarutbildningen in absurdum. Kvantitet har prioriterats framför kvalitet. På 1980-talet gick det i snitt tio sökande per plats till lärarutbildningarna. I dag är det genomsnittliga antalet förstahands-sökande per antagen till ämneslärarutbildningen drygt en. Många kommer in utan att ha lärarutbildningen som förstahandsval.

Hur många lärarutbildningar bör läggas ner?

– I dag bedrivs lärarutbildning vid 28 lärosäten. I exempelvis Finland är antalet åtta. Man kan på sikt halvera antalet i Sverige utan att det leder till regionala problem gällande kompetensförsörjning.

Leder inte färre platser med lärarutbildning till att färre söker till sig till utbildningen?

– Nej. Kan vi höja kvaliteten kommer fler att söka sig till lärarutbildningarna. Och även om antalet lärosäten minskas kommer det att finnas en bra geografisk spridning.

Isak Skogstad säger att lärarutbildningen blivit alltför akademisk. Läraryrkets praktiska kärna, konsten att undervisa, har hamnat i bakgrunden.

– Det behövs en tydligare koppling till klassrumspraktiken. Metodiken och de praktiska inslagen i utbildningen behöver stärkas för att studenterna ska få de verktyg de behöver när de kommer ut på arbetsplatserna. Mindre teori om lärande och mer praktik om hur man lär ut, helt enkelt. 

På 1970-talet hade en genomsnittlig lärarstudent 24 timmar undervisning i veckan. I dag får en stor del av lärarstudenterna mindre än nio timmar lärarledd undervisningstid i veckan, enligt en studie av TCO. 

– Lärarutbildningen ska vara en heltidsutbildning som ska inkludera både lärarledd undervisningstid och självstudier. Jag tycker att en rimlig nivå är 20 timmar lärarledd undervisning per vecka, säger Isak Skogstad.

– Studenter som får gott om lärarledd tid på sin utbildning är dessutom mer nöjda med den och stannar kvar i större utsträckning än andra.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

"Prata om din lön med kollegorna"

Lön

När Skolvärlden skrev om nybakade ämnesläraren Lina Westerlund duggade kommentarerna på vår Facebooksida. Anledningen: Lina lyfter 39 000 kronor i ingångslön.
– Jag tror att de missunnsamma är oerhört få, säger Karin Johansson, som jobbar på samma skola som Lina.

Annons
Annons

Moralisk stress för lärare som undervisar utvisningshotade

Stress

Moralisk stress är väl utforskad – inom vårdyrken. Samtidigt löper lärare lika stor risk att bli överbelastade på grund av sina samveten.
– Det är fullt stresspåslag ibland. Jag ligger och räknar in dem på kvällen, säger Pia Kjellsson som undervisar utvisningshotade afghanska elever i svenska.

Annons
Våga vara lärare

Var femte lärare tvekar att ingripa vid bråk

Våga vara lärare

Var femte lärare har tvekat att ingripa vid bråk på skolan av rädsla för att själv bli anmäld. Nästan fyra av tio lärare har hotats att anmälas av en elev eller förälder. 
Det visar en undersökning som Skolvärlden gjort bland Sveriges lärare.

Anmälde läraren: ”Har stärkts av det som hände”

Våga vara lärare

När han skällde ut en elev som var oförskämd blev han anklagad för att ha kränkt eleven och anmäld till Skolinspektionen.
– Som lärare har man två val när något händer – antingen att titta bort eller att gripa in. För mig har det aldrig varit ett alternativ att titta bort, säger Mikael Bruér.

Annons
Annons

Fridolin: ”Lärare måste känna att de kan ingripa”

Våga vara lärare

Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) oroas över att många lärare är rädda för att ingripa vid konflikter i skolan.
– Lärare måste både kunna och känna att de kan ingripa, säger han till Skolvärlden. 

Annons

Så blev lärare anmälda

Våga vara lärare

En lärare anmäldes för att hen sagt att en elev var dålig förlorare. En annan för att ha haft för bråttom i undervisningen. Här är exempel på anmälningar mot lärare till Skolinspektionen.

Enkät – så svarar politikerna om lärarnas ställning

Våga vara lärare

Skolvärlden frågade tio personer inom skolans värld om lärarnas ställning. Här är deras svar.

Forskning: Faktorerna som utmärker framgångsrika skolor

Samförstånd, stabilitet och tydlighet – det är några av faktorerna som utmärker framgångsrika skolor. Det visar ny forskning vid Göteborgs universitet.
– Det går att lära jättemycket av de här skolorna, men det är omöjligt att kopiera dem, säger forskaren Maria Jarl som ligger bakom studien.

Ämnesnätverk gav lärarna ett lyft

Kollegialt lärande

Gemensamma lärarkonferenser och stärkta roller till förstelärarna. Så har Karlstad kommun ökat både status och engagemang åt hela kommunens lärarkår. 

Skolvärlden granskar

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Interaktiv karta: Så mycket tjänar lärarna – län för län

Karta

Så mycket tjänar grundskollärarna runt om i landet – från norr till söder. Män tjänar mer i nästan hela landet – men inte riktigt.

Lina fick 39 000 kr i ingångslön

Lön

Lina Westerlund gick från lärarutbildningen till jobbet som ämneslärare i Huddinge – och fick 39 000 kronor i ingångslön.
De som rekommenderade lönen var hennes kollegor som utgick från vad de själva tycker att lärare borde tjäna.

Försvarar lönesatsningen efter massiv kritik

Lärarsatsning

Den nystartade lärarsatsningen för studenter i Dalaregionen har fått mycket kritik. Nu svarar initiativtagarna:
– Vi tycker att de har missat en del av poängen.

SVA-läraren: Se över arbetssätten för nyanlända elever

Nyanlända

Skolor och kommuner måste förbättra sina arbetssätt så att nyanlända elevers uppbyggda kunskaper och erfarenheter tas tillvara bättre. Det visar Skolinspektionens granskning.

Skolvärlden granskar

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 
– Det fanns ingen annan lämplig att utse, säger Alexander Tornberg som är rektor och förstelärare på Laboraskolan i Hylte kommun.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Överens: ”Så här ska det inte gå till”

Förstelärare

Efter Skolvärldens granskning av förstelärarnas löner är både regering och opposition överens. Det behövs ett tydligare statligt ansvar i styrningen.
– Det är inte så här det ska gå till, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för forskning och högre utbildning.

Skolkommissionen

Åsa Fahlén: Lägg bort det politiska käbblet

Skolkommissionen 

En miniminivå för hur mycket kommunerna ska satsa på skolan och en resursfördelning utifrån elevernas bakgrund. Det är två av de förslag som Skolkommissionen presenterar.
–  Nu önskar jag verkligen att man lägger bort det partipolitiska käbblet och fokuserar på vad svenska skola behöver, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så reagerar partierna på förslagen

Skolkommissionen

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”. Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen.
Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Anna Ekström: Det här är viktigt för lärarna

Skolkommissionen

Tydliga karriärsteg för lärare och levande styrdokument är två av förslagen i Skolkommissionens slutbetänkande.

Läraren Sara Bruun: ”Samling för skolan är vad som behövs”

Skolkommissionen

Den hastiga kritiken från oppositionen och fajten mellan partierna retar upp många av lärarna, menar Sara Bruun.
– Måste man ställa sig i skyttegravarna innan förslaget är presenterat? säger hon.

”Skolkommissionen underkänner lärarutbildningen”

Skolkommissionen

Skolkommissionen vill stärka lärarutbildningarna och inrätta en statlig instans för professionsutveckling. Skoljournalisten Cecilia Garme läser det som ett underkännande.

Jag har fått hopp om en likvärdig skola

Skolkommissionen

Därför fylls Per Kornhall av hopp för svensk skola efter Skolkommissionens förslag.

Moment 22: Lärarbristen får färre att söka Lärarlyftet

Lärarlyftet

Behörighetsbristen till trots har färre lärare sökt till Lärarlyftet i år jämfört med förra året.
En förklaring: Det är svårt för rektorer att avvara de legitimerade lärare man har.

”Öka lärarnas befogenheter”

Ordning

Var sjätte svensk femtonåring känner sig mobbad i skolan, och var femte känner sig ensam, visar en ny rapport från Skolverket. Sämst mår de elever som kommer från socioekonomiskt utsatta hem.

Ny ”drömgräns” för Skolvärlden

Sociala medier

Skolvärlden fortsätter att växa så det knakar, på webben och på sociala medier. Nu har vi passerat en ny drömgräns.

Ny jobbmodell ska locka lärare till gymnasiesärskola

Lärarbrist

Malmö stad har skapat en ny jobbmodell för att locka fler lärare till gymnasiesärskolan.
– Vi erbjuder anställningar på Valdemarsro gymnasium med möjligheten att läsa in speciallärarkompetensen parallellt, säger Emma Lind, HR-konsult i Malmö stad.

Så mötte skolan eleverna efter terrordådet

Terrorism

Lärare och elever har återvänt till skolan efter terrorattacken.
På Adolf Fredriks musikklasser, som ligger nära Drottninggatan där dådet skedde, ska man nu försöka återgå till skolvardagen.

”Viktigt att lyssna in vad eleverna vet”

Elevhälsa

Hur agerar man som lärare efter omskakande händelser som helgens misstänkta terrordåd i Stockholm?
– Det är viktigt att lyssna in vad eleverna vet och funderar kring, säger högstadieläraren Ingrid Pihl i Piteå.

Skolinspektionen granskar undervisningstiden

Lärarbrist

När lärare är borta sätts sällan vikarier in. Nu ska Skolinspektionen granska om eleverna på gymnasiet får den undervisningstid de har rätt till.
– Det skulle innebära en stor kvalitetshöjning om de får det, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Lönesatsningen är ett hån – även mot oss lärarstudenter”

Lön

”Gör gärna utbildningen mer flexibel, men kompensera då även de lärare som redan står med skyhöga lån, och för guds skull, slå inte i en sista spik i kistan vad gäller lärarlönerna och framtiden i vårt yrke”, skriver lärarstudenten Pernilla Nordman.

Kommentera

Mer pengar till utsatta skolor och introduktionsprogram

Vårbudgeten

Regeringen skjuter till totalt 650 extra miljoner till skolan i årets vårbudget.
– Det är en svag budget för skolan som regeringen presenterar idag, säger Christer Nylander (L).

Så väcker du elevernas nyfikenhet

Lärare och forskare vid Högskolan i Gävle har tagit fram en bok med tips för att göra naturvetenskap, matematik och teknik mer intressant för eleverna.
– Ett knep är att låta eleverna få mer tid att tänka men också att prata långsamt, säger Mikael Björling, lektor i kemi vid Högskolan och en av författarna till boken.

Nya siffror: Våldet i skolan ökar

Våld

Många lärare har blivit utsatta för hot och våld under senaste året, visar en undersökning som Lärarnas Riksförbund i Malmö har gjort.

Så kan framtidens skola fungera

Rapport

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

500 miljoner kronor till utsatta skolor

Utbildningspolitik

Nu stärker regeringen budgeten med 500 miljoner kronor, pengar som ska gå till skolor med låga resultat.
Syfte – att skapa större jämlikhet i skolan.

Lärarstudenterna fuskar mest på universitetet

Lärarutbildning

Studenterna som utbildar sig till lärare är de som fuskar mest på Stockholms universitet.

 

Religiösa friskolor

”Konfessionella inslag hör inte hemma i skolan”

S-kongressen

Ett förslag om att helt förbjuda konfessionella inslag i religiösa friskolor blev resultatet efter den socialdemokratiska partikongressens fjärde dag. 

”Orättvist att dra alla religiösa skolor över en kam”

Religiösa friskolor

"Det är orättvist att dra alla konfessionella skolor över en kam" Det menar Anna Svensson, lärare på en kristen friskola i Göteborg.

4 av 10 gymnasielärare anser att förkunskaperna försämrats

Gymnasiereform

Nästan varannan gymnasielärare menar att gymnasiet ämnesplaner håller för hög nivå i förhållande till elevernas förkunskaper. Och fyra av tio lärare upplever att elevernas förkunskaper försämrats.
Det visar Skolverkets uppföljning av gymnasiereformen.

David Didaus svar i debatten om k-ordet

Skolutveckling

En artikel där Skolvärlden använde k-ordet har debatterats på Twitter. Så vad menar brittiske skolutvecklaren David Didau med ”fully guided instruction” egentligen?

Ledarskapsutbildning lyfter Malmös lärare

Fortbildning

Med hjälp av bland annat lärarcoachning har Malmö lyft sina utsatta skolor, som dömdes ut under en inspektion 2011.
– Jag växte som lärare och fick självförtroende i min undervisning, säger Ana Bogunic, lärare i svenska och engelska.

”Byt fokus vid betygsättning”

Betygssättning

Det viktiga när det är dags för betygssättning är vad eleverna kan – inte vad de gjort, men tyvärr finns det en kultur i skolan av att tänka tvärtom.
Det menar gymnasieläraren och specialpedagogen Helena Wallberg.

Skolverket skärper reglerna för nationella prov

Tuffare krav

Efter fusket med de nationella proven stramar Skolverket upp reglerna kring hur proven ska hanteras.
Bland annat ger man en stark rekommendation till skolorna om att påbörja delproven senast klockan 9 på provdagen.

”Ett hån mot oss legitimerade lärare”

Debatt

Gymnasieläraren Marcus Henriksson är irriterad på "lönesatsningen" för studenter i Dalarna: ”Varför skall man prioritera och betala de som inte är lärare, i stället för att höja lönerna och förbättra arbetsvillkoren för oss som redan är legitimerade lärare och som verkligen brinner för vårt yrke?

Kommentera

Sofia ger lärare inspiration i undervisningen

NO-biennalen

Sofia Winerdal, föreläsare med förflutet som lärare, vill inspirera andra pedagoger i teknik och programmering. Under NO-biennalen i Umeå lärde hon ut hur man i undervisningen kan programmera en interaktiv poster med periodiska systemet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons