robin_smith-framtid

Robotlärarna är kanske inte så långt borta.

Rapport

Så kan framtidens skola fungera

Framtidens skola präglas av digitalisering, entreprenörskap och neurovetenskap, enligt analysföretaget Kairos Future. Men på vilket sätt beror på de val vi gör nu.
– Det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå, säger läraren Robin Smith.

Kandidater för framtidens skola

Skilda världar: låg individanpassning, fokus autonomi
Fokus ligger på att skapa konkurrenskraft i en allt tuffare globaliserad värld, utan möjlighet att anpassa utbildningen efter de enskilda eleverna.  Det är stor skillnad mellan olika skolor, skolvalet blir ännu viktigare.

Napoleon 2.0: låg individanpassning, fokus tillhörighet
Skolan är främst ett medel för att skapa tillhörighet i samhället, och ingen elev ska hamna på efterkälken. Klasslärarna är mer intresserade av barn och unga än sitt ämne. Lärarrollen är social, från förskolan hela vägen upp i gymnasiet.

Skola för livet: hög individanpassning, fokus tillhörighet
Nya pedagogiska och digitala metoder skapar oanade möjligheter att individanpassa undervisningen. Elever mäts inte längre efter samma måttstock
utan har egna mål, möjligheter och individualiserade läroplaner. Läraren har nu blivit mer inspiratör och coach, understödd av många digitala läromedel och helt digitala assistenter.

Karriärgurun: hög individanpassning, fokus autonomi
Skolan har utvecklats mot en individualiserad karriärplan. Det är svårt att få med alla elever. På vissa skolor är en egen robotlärare självklart. En handfull lärare har dessutom blivit kändisar vars lektioner ses av så gott som varenda elev inom ämnet.

Dessa framtidsscenarier beskrivs mer utförligt i rapporten Skolan 2031.
Läs den på Kairos Futures webbplats.

Med rapporten Skola 2031 pekar Kairos Future på trender inom skolan och målar upp tänkbara scenarion för hur skolan kommer att se ut om 14 år.

Bland trenderna syns att lärarkåren de senaste fem åren har blivit bättre på att använda digitala verktyg för att effektivisera och förbättra undervisningen, snarare än att använda dem till något som mest liknar fri lek. Samtidigt säger 7 av 10 lärare i undersökningen att de vill lära sig mer om digitalisering av skolan.

Lärarna är enligt undersökningen också intresserade av neurovetenskap, och vilka konsekvenser nya rön kan få för undervisningen.

Robin Smith är lärare i engelska och svenska på Viktor Rydbergs gymnasium i Stockholm, och han känner igen den bilden.

– På min skola jobbar vi ganska medvetet med att hänga med i den forskningen. Det som kan vara svårt är att inte dras med för mycket i sina egna slutsatser. Fler lärare borde få möjlighet att bedriva forskning i samband med undervisningen. Först då kan vi börja se vad som fungerar och inte, säger han.

Med blicken på framtiden ger rapporten förslag på tänkbara scenarier för skolan år 2031. Skillnaden mellan dem är hur individanpassad skolan är och huruvida den fokuserar på att bygga konkurrenskraftiga individer eller gemenskap och trygghet för alla.

Individanpassningen beskrivs som tätt sammankopplad med digitaliseringen av skolan, något som Robin Smith är kritisk till. Han anser också att de båda sakerna tenderar att sammanblandas i debatten i stort.

– Den ultimata individanpassningen är ju att läraren har tid och möjlighet att vägleda varje elev. Men här handlar det mycket om en form av automatiserad individanpassning. Jag känner att en stark drivkraft bakom individualisering genom digitalisering är de ekonomiska incitamenten. Det gör mig oroad när jag tänker på en framtid där elevens behov av att bli sedd och bekräftad får stå till sidan för någon instrumentell undervisning som är mer baserad på algoritmer, säger han.

Oavsett hur skolan ser ut om 14 år så kommer det vara resultatet av de vägval som görs nu, på systemnivå.

– Det är klart att det är ett ansvar som måste tas på en övergripande nivå. Ska man exempelvis forska fram metoder så är ju det ingenting en enskild lärare kan göra oberoende av andra. För att det ska bli framgångsrikt och få genomslag behövs en samordning på så stor skala att inte heller kommunerna räcker till. Därför behövs en ny nivå i styrningen av skolan, säger Robin Smith.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm