Så löser de konflikter med föräldrar

När en rektor i fjol berättade i Dagens Nyheter att hon fick 100–150 mejl om dagen, lejonparten från föräldrar, satte det igång en diskussion om hur mycket tid som är rimligt att lägga på att svara på mejl och telefonsamtal från elevernas vårdnadshavare. Vad har föräldrar egentligen för fog att tycka till rörande skolan och sitt barns lärande?

Någon tydlig gräns för det finns inte, menar Emma Edeslätt och Camilla Lewandowski, som är nya i yrket, och Ninna Kristiansen, som undervisat i 20 år. Men en lärare förväntas i dag hela tiden vara beredd att förklara och motivera varför undervisningen går till på ett visst sätt, varför läxor ges eller inte ges och varför en elev fått ett visst betyg.

Att kunna hänvisa till styrdokumenten och uppställda kunskapskrav är bra och tas nästan alltid väl emot av föräldrarna, menar trion.

– Jag brukar också ta varje tillfälle i akt att utbilda föräldrarna om skolan, som när jag hade ett föräldramöte om ”Läsfixarna” för att visa hur vi jobbar med läsning. Vi tror ibland att föräldrarna, bara för att de har gått i skolan, vet vad vi förväntar oss, säger Ninna Kristiansen.

Hur gör ni för att bygga en bra relation med elevernas föräldrar?

Emma Edeslätt: Tidig kontakt. Jag tog över en klass i kris, där den förra läraren gått in i väggen, redan innan jag var färdigexaminerad. Jag bjöd in till ett föräldramöte direkt och sa att jag förstod att de undrade vad som skulle hända. Jag bad dem ställa frågor och förklarade att jag själv är förälder och att jag förstod deras oro. Föräldrarna blev nöjda och trygga och har senare sagt att det gjorde att de direkt kände att de fick förtroende för mig. 

Ninna kristiansen: När du jobbar in en ny grupp elever, så tillkommer också en ny grupp föräldrar. Ha tydliga förväntningar på dem kring vad de kan hjälpa till med, men berätta om det med ödmjukhet. Jag har haft konkreta punkter i ett ”förväntansdokument” för föräldrar av och till, men upplever att det ofta är de som redan är engagerade som tar till sig det. Du når inte alla med ett sådant dokument. 

Emma: Några föräldrar knappt ser och hör man. De är nöjda, litar på det vi gör och att det funkar bra. När det handlar om de barn som man har mycket negativ kontakt med föräldrarna om, där det är svårigheter och problem, är det viktigt att också kontakta föräldrarna när det händer bra saker. 

Hur mycket smittar föräldrarnas inställning till skolan och olika ämnen av sig på barnen?

Ninna: Säg inte som förälder att du alltid hade svårt för matte eller liknande! Det förmedlar en syn på kunskap att det bara går att lära sig till en viss gräns.

Camilla Lewandowski: Vi brukar ha en punkt på föräldramötena om att föräldrar ska ta saker direkt med oss. Hur de pratar om skolan smittar av sig på barnen. Prata positivt om skolan – eller inte alls.

Vad finns det som föräldrarna inte gör eller inte ställer upp på som kan bli jobbigt för er?

Emma: Vi jobbar läxfritt, men vi förväntar oss att barnen läser hemma 20–30 minuter om dagen, fem dagar i veckan, ihop med föräldrarna och samtalar om texten med dem. Man märker på utvecklingssamtalen när det inte händer. 

Ninna: Det är svårt att veta hur vi ska nå ut till varje förälder. Vi är duktiga på att informera, men kanske inte på rätt sätt för just den föräldern.

Camilla: Där måste vi vara tydliga med vad vi erbjuder och hur föräldrar kan ta del av informationen. Det går inte att anpassa allt efter olika föräldrar, det blir ohållbart och skapar problem för oss.

Har föräldrar blivit mer ”på”?

Ninna: Jag har funderat på att det ofta framställs i negativa ordalag att föräldrar är ”på”. Jag skulle vilja tona ner detta att det är svårt med föräldrar – det är oerhört få det är så med. Det finns en del som är mer intresserade och inte nöjer sig med ”så har vi alltid gjort”. Jag måste formulera ett varför också.

Emma: Det handlar mycket om transparens. Jag har en bekant som varit lärare länge och hon säger att föräldrar tidigare frågade – nu ifrågasätter de. Kanske har man i skolan inte varit van vid att behöva ha den transparensen, medan vi som kommit in i yrket nu känner att vi måste vara öppna och tydliga. Vi måste kunna visa vad vi gör och förklara att det grundar sig i läroplanen.

Ninna: Vi kan hjälpa till att höja statusen på yrket genom att visa att vi arbetar genomtänkt.

Camilla: Att kunna hänvisa till forskningsunderlag väger tungt och brukar göra att föräldrar nöjer sig. Då vet de varför vi gör saker på ett visst sätt.

Har ni behövt ta stöd av rektor i någon situation som involverar föräldrar?

Emma: Ja, när jag bara hade jobbat i två veckor. Det var två barn som började bråka och föräldrarna gick in i konflikten och skulle polisanmäla varandra. Jag ringde min rektor och sa att han måste hjälpa till. Han kallade in båda föräldraparen och vi satt i möte med dem två timmar senare.

Löste det sig? 

Emma: Det tog en stund – vi hade ett tufft men bra samtal om svåra ämnen som rasism och fanatism. Men att ta det samtalet två veckor efter att ha tagit examen… Jag var helt förstörd efteråt av anspänningen, men det var väldigt skönt att rektorn tog tag i det. Jag följde upp det efteråt med föräldrarna. Det blev sedan de föräldrar som haft mest respekt för mig – jag vann deras förtroende direkt. Man måste våga ta tag i en sådan situation.

Hur mycket tid lägger ni på föräldrakontakter?

Emma: Slår jag ut det på ett genomsnitt är det kanske en timme i veckan med mejl, telefonsamtal, blogg och annat. När det är utvecklingssamtal är det så klart mycket mer.

Camilla: Jag har förmånen att jobba i en lärartät miljö och vi har en otrolig tid att ge föräldrarna. De har vant sig vid att vi kan prata en ganska lång stund om saker, så för mig har det än så länge inte varit ett problem. Utmaningen blir väl när vi inte längre har samma tid.

Hur mycket svarar ni på mejl och telefonsamtal på kvällar?

Camilla: Vi har ju förtroendetid, så visst händer det att jag läser mejl på kvällarna, men jag tycker inte att föräldrarna förväntar sig snabba svar. Tvärtom blir de ofta förvånade om jag svarar redan samma dag.

Emma: Jag brukar försöka att inte svara på lördagar och söndagar, men är det elever som sitter med skoluppgifter och kanske mejlar eller lämnar en kommentar på bloggen – då ger jag feedback så fort jag ser det.