Annons
Ninna Kristiansen, Emma Edeslätt och Camilla Lewandowski diskuterar föräldrakontakt.

Så löser de konflikter med föräldrar

Publicerad 27 januari 2016

Föräldrar ifrågasätter i stället för att, som förr, fråga. Det behöver inte bara vara negativt – men ställer stora krav på öppenhet och insyn. Det menar de tre lärare som Skolvärlden träffat och pratat föräldrakontakter med.

Fakta

Deras bästa föräldraminne

Ninna Kristiansen
Ålder: 43 år.
Gör: Lärare på Sofiehemsskolan i Umeå. Är 1–7-lärare med 20 års yrkeserfarenhet.
Bästa föräldraminne: ”En mamma berättade att hon suttit utanför klassrummet och väntat på sitt barn och lyssnat på oss. Hon blev så rörd över sättet vi samtalade i gruppen att hon började gråta.”

Emma Edeslätt
Ålder: 40 år.
Gör: F–6-lärare på Kästa skola i Huddinge. Undervisar främst i svenska och teknik. Har två år i yrket.
Bästa föräldraminne: ”Jag hade en elev som inte kunde läsa och skriva och hatade skolan och inte ville vara med i undervisningen. När hans mamma ringde och sa att han nu vill gå till skolan och tycker att det är roligt.”

Camilla Lewandowski
Ålder: 37 år.
Gör: F–6-lärare på Glömstaskolan i Huddinge. Är inne på sitt första år som lärare.
Bästa föräldraminne: ”En förälder hade svårt att släppa i från sig sitt barn och trodde inte att det skulle gå bra i förskoleklass, men hon har sedan sagt att det är det bästa som hänt dem. Hon önskar att hennes äldre barn fått samma skolstart som det yngsta.”

Relaterat

När en rektor i fjol berättade i Dagens Nyheter att hon fick 100–150 mejl om dagen, lejonparten från föräldrar, satte det igång en diskussion om hur mycket tid som är rimligt att lägga på att svara på mejl och telefonsamtal från elevernas vårdnadshavare. Vad har föräldrar egentligen för fog att tycka till rörande skolan och sitt barns lärande?

Någon tydlig gräns för det finns inte, menar Emma Edeslätt och Camilla Lewandowski, som är nya i yrket, och Ninna Kristiansen, som undervisat i 20 år. Men en lärare förväntas i dag hela tiden vara beredd att förklara och motivera varför undervisningen går till på ett visst sätt, varför läxor ges eller inte ges och varför en elev fått ett visst betyg.

Att kunna hänvisa till styrdokumenten och uppställda kunskapskrav är bra och tas nästan alltid väl emot av föräldrarna, menar trion.

– Jag brukar också ta varje tillfälle i akt att utbilda föräldrarna om skolan, som när jag hade ett föräldramöte om ”Läsfixarna” för att visa hur vi jobbar med läsning. Vi tror ibland att föräldrarna, bara för att de har gått i skolan, vet vad vi förväntar oss, säger Ninna Kristiansen.

Hur gör ni för att bygga en bra relation med elevernas föräldrar?

Emma Edeslätt: Tidig kontakt. Jag tog över en klass i kris, där den förra läraren gått in i väggen, redan innan jag var färdigexaminerad. Jag bjöd in till ett föräldramöte direkt och sa att jag förstod att de undrade vad som skulle hända. Jag bad dem ställa frågor och förklarade att jag själv är förälder och att jag förstod deras oro. Föräldrarna blev nöjda och trygga och har senare sagt att det gjorde att de direkt kände att de fick förtroende för mig. 

Ninna kristiansen: När du jobbar in en ny grupp elever, så tillkommer också en ny grupp föräldrar. Ha tydliga förväntningar på dem kring vad de kan hjälpa till med, men berätta om det med ödmjukhet. Jag har haft konkreta punkter i ett ”förväntansdokument” för föräldrar av och till, men upplever att det ofta är de som redan är engagerade som tar till sig det. Du når inte alla med ett sådant dokument. 

Emma: Några föräldrar knappt ser och hör man. De är nöjda, litar på det vi gör och att det funkar bra. När det handlar om de barn som man har mycket negativ kontakt med föräldrarna om, där det är svårigheter och problem, är det viktigt att också kontakta föräldrarna när det händer bra saker. 

Hur mycket smittar föräldrarnas inställning till skolan och olika ämnen av sig på barnen?

Ninna: Säg inte som förälder att du alltid hade svårt för matte eller liknande! Det förmedlar en syn på kunskap att det bara går att lära sig till en viss gräns.

Camilla Lewandowski: Vi brukar ha en punkt på föräldramötena om att föräldrar ska ta saker direkt med oss. Hur de pratar om skolan smittar av sig på barnen. Prata positivt om skolan – eller inte alls.

Vad finns det som föräldrarna inte gör eller inte ställer upp på som kan bli jobbigt för er?

Emma: Vi jobbar läxfritt, men vi förväntar oss att barnen läser hemma 20–30 minuter om dagen, fem dagar i veckan, ihop med föräldrarna och samtalar om texten med dem. Man märker på utvecklingssamtalen när det inte händer. 

Ninna: Det är svårt att veta hur vi ska nå ut till varje förälder. Vi är duktiga på att informera, men kanske inte på rätt sätt för just den föräldern.

Camilla: Där måste vi vara tydliga med vad vi erbjuder och hur föräldrar kan ta del av informationen. Det går inte att anpassa allt efter olika föräldrar, det blir ohållbart och skapar problem för oss.

Har föräldrar blivit mer ”på”?

Ninna: Jag har funderat på att det ofta framställs i negativa ordalag att föräldrar är ”på”. Jag skulle vilja tona ner detta att det är svårt med föräldrar – det är oerhört få det är så med. Det finns en del som är mer intresserade och inte nöjer sig med ”så har vi alltid gjort”. Jag måste formulera ett varför också.

Emma: Det handlar mycket om transparens. Jag har en bekant som varit lärare länge och hon säger att föräldrar tidigare frågade – nu ifrågasätter de. Kanske har man i skolan inte varit van vid att behöva ha den transparensen, medan vi som kommit in i yrket nu känner att vi måste vara öppna och tydliga. Vi måste kunna visa vad vi gör och förklara att det grundar sig i läroplanen.

Ninna: Vi kan hjälpa till att höja statusen på yrket genom att visa att vi arbetar genomtänkt.

Camilla: Att kunna hänvisa till forskningsunderlag väger tungt och brukar göra att föräldrar nöjer sig. Då vet de varför vi gör saker på ett visst sätt.

Har ni behövt ta stöd av rektor i någon situation som involverar föräldrar?

Emma: Ja, när jag bara hade jobbat i två veckor. Det var två barn som började bråka och föräldrarna gick in i konflikten och skulle polisanmäla varandra. Jag ringde min rektor och sa att han måste hjälpa till. Han kallade in båda föräldraparen och vi satt i möte med dem två timmar senare.

Löste det sig? 

Emma: Det tog en stund – vi hade ett tufft men bra samtal om svåra ämnen som rasism och fanatism. Men att ta det samtalet två veckor efter att ha tagit examen… Jag var helt förstörd efteråt av anspänningen, men det var väldigt skönt att rektorn tog tag i det. Jag följde upp det efteråt med föräldrarna. Det blev sedan de föräldrar som haft mest respekt för mig – jag vann deras förtroende direkt. Man måste våga ta tag i en sådan situation.

Hur mycket tid lägger ni på föräldrakontakter?

Emma: Slår jag ut det på ett genomsnitt är det kanske en timme i veckan med mejl, telefonsamtal, blogg och annat. När det är utvecklingssamtal är det så klart mycket mer.

Camilla: Jag har förmånen att jobba i en lärartät miljö och vi har en otrolig tid att ge föräldrarna. De har vant sig vid att vi kan prata en ganska lång stund om saker, så för mig har det än så länge inte varit ett problem. Utmaningen blir väl när vi inte längre har samma tid.

Hur mycket svarar ni på mejl och telefonsamtal på kvällar?

Camilla: Vi har ju förtroendetid, så visst händer det att jag läser mejl på kvällarna, men jag tycker inte att föräldrarna förväntar sig snabba svar. Tvärtom blir de ofta förvånade om jag svarar redan samma dag.

Emma: Jag brukar försöka att inte svara på lördagar och söndagar, men är det elever som sitter med skoluppgifter och kanske mejlar eller lämnar en kommentar på bloggen – då ger jag feedback så fort jag ser det.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons