Annons
Bildläraren Malin Jönsson Foto: Nicke Johansson
Musikläraren Harald Drejare Foto: Nicke Johansson
Slöjdläraren Leif Blomqvist Foto: Nicke Johansson
Bild 1/3

Så löser estetlärarna bristen på kollegor

Publicerad 20 november 2015

Fakta

Tre estetlärare

Bildläraren Malin Jönsson

Ålder: 44 år. 
Lärare i: Högstadielärare i bild. 
Blogg: bildsal117.wordpress.com. Twitter: @bildmalin och @bildamnet (tillsammans med Jane Sjögren, Lina Hydrell och Cecilia Lundquist). Torsdagar 20–21 har de #bildchatt. 
Varför bild: ”Kombination av två saker. Jag har alltid ritat och målat och gått i konstskola, samtidigt som jag alltid velat bli lärare.”

Musikläraren Harald Drejare

Ålder: 26 år. 
Lärare i: Högstadielärare i musik. 
Varför musik: ”Musiken kom först. Sedan testade jag att undervisa och upptäckte att det var roligt.”

Slöjdläraren Leif Blomqvist

Ålder: 44 år. 
Lärare i: Högstadielärare i slöjd.
Blogg: slojdlararen.wordpress.com. 
Twitter: @leifhblomqvist. 
Varför slöjd: ”Min farfar var slöjdare. Det var i hans snickarbod det började. Långt senare blev jag lärare.”

Lärare i estetiska ämnen är ofta ensamma i sitt ämne på skolan och riskerar att stå utanför kollegialt lärande och ämnesutveckling.
Skolvärlden har träffat lärare i bild, slöjd och musik och pratat om bristen på kollegor, om att ha ämneskonferens på Twitter och sociala medier som utvidgat kollegium.

På högstadieskolan Sandgärdskolan i Sandared har lärarna i estetiska ämnen var sitt fast klassrum: bildsalen, slöjdsalen och musikrummet. Det är deras domän och dit kommer varje klass en gång i veckan eller ännu mer sällan. I en tid när samverkan och kollegialt lärande är på allas läppar kämpar många estetlärare fortfarande på i ensamhet.

Hur är det vara ensam på skolan i era ämnen?

Malin: Det kan vara svårt att hävda sitt eget ämne gentemot kollegorna. Det blir att man tänker att det får jag lösa själv, att det inte är någon annan som är intresserad. Jag har oftast varit ensam bildlärare på de skolor jag arbetat på. Men där vi har varit två har jag känt en annan trygghet. Det ger mycket att samarbeta med någon som förstår ens situation. Vi bild-, musik- och slöjdlärare har andra förutsättningar som är svårt att jämföra med övriga lärares situation. Det handlar om hur man bygger upp sitt ledarskap i klassrummet, vad det finns för struktur i en bildsal och så vidare.

Harald: Jag är nyutbildad och då är det svårt. Jag har ingen att bolla specifika musikfrågor med, som till exempel hur förmågorna i mitt ämne ska bedömas. Jag brukar ringa mina studiekamrater och det finns bra sidor och grupper på internet, men det hade gått mycket snabbare om jag kunde haffa en kollega i fikarummet.

Leif: Vi slöjdlärare är ju oftast två, en i mjukare material och en i hårdare. Det är en fördel eftersom det är lättare att bolla idéer och för att man kan stötta varandra i bedömnings-situationer. På min förra skola hade vi slöjd-salarna vägg i vägg. Efter lektionerna träffades vi i mitten och utvärderade tillsammans. Det fungerade väldigt bra.

Malin: När det är ämneskonferenser märks det tydligt. Medan alla andra går iväg på möten sitter jag ensam. Jag har löst det genom att använda den tiden till att blogga. Det blir en sorts ämneskonferens där jag redovisar vad jag har kommit fram till och vad jag vill utveckla. Bloggande handlar inte om att visa upp att jag är bäst, utan att få till en kommunikation där också andra delar med sig.

Hur använder ni sociala medier som ett utvidgat kollegium?

Malin: Facebook har blivit en plattform för lärare. Det kommer upp nya grupper hela tiden, jag har själv skapat flera. I dem får jag mycket inspiration från andra lärare, och det är fantastiskt att känna stödet och peppen när man själv delar med sig av något eller ställer en fråga. Men även om det är många som öppnar upp sig alltmer på nätet är det svårt att diskutera djupare frågor som till exempel
ledarskap och hur man löser konflikter.

Leif: Vi har också en grupp på Facebook med ett par tusen medlemmar. Där går det att få feedback. Men i bedömningssituationer är sociala medier inte lika bra. Det går att diskutera hur man tänker kring kunskapskrav, men när det handlar om specifika elever behöver man prata med någon i verkligheten.

Harald: Jag använder det inte så mycket. Kanske borde jag bli bättre på det.

Hur når man en djupare nivå i diskussionerna?

Malin: Allt man skriver på internet har en mottagare. Det måste vara ett forum där jag litar på mottagarna och vet att de förstår vad jag skriver om. Det som ofta sker i praktiken är att enskilda personer startar privata chattar, och på så sätt kommer vidare i diskussionen och blir vänner.

Hur använder ni Twitter?

Malin: Vi är några som har öppnat ett särskilt konto för bildlärare. Vi turas om att köra bildchatt en gång i veckan. Det blir som en ämneskonferens. Det är öppet för alla. Vi har också startat en hashtag utifrån Skolverkets nationella utvärdering av slöjd, bild och musik. Den heter #nubild2015. Vi har formulerat frågeställningar utifrån Skolverkets utvärdering. Jag tänker att man med hjälp av dem och rapporten kan göra en skattning av sig själv och se vad just jag behöver utveckla. Under hashtagen vill vi fylla på med positiva exempel på hur vi kan komma vidare i vårt ämne.

I Skolverkets utvärdering framkommer det bland annat att estetlärarna får för lite kompetensutveckling, har stora undervisningsgrupper och för få undervisningstimmar för att nå kunskapsmålen. Känner ni igen er i det?

Malin: Ja, tyvärr. Men att förutsättningarna är dåliga har vi hört förr. Frågan är hur vi ska kunna ta nästa steg och utvecklas. Det är det som är tanken med hashtagen vi har skapat.

Får ni kompetensutveckling?

Leif: Vi har fått igenom vad vi kallar ”slöjdlyftet” i Borås. Rektorerna är också med på det och har släppt loss tid. Det innebär att alla slöjdlärare i Borås, vi är ett femtiotal, träffas flera gånger per termin och diskuterar ämnesspecifika saker kring bedömning, kursplan och liknande. Just nu använder vi ett kompetensutvecklingsmaterial från Skolverket.

Harald: Vi har också gemensamma träffar, men det är väldigt dålig uppslutning. Av ett trettiotal musiklärare inom grund- och kulturskolan kom bara fem personer på förra träffen. Nästa gång ska vi diskutera bedömning i årskurs 6. Det är inte relevant för mig. Nästnästa träff blir efter jul. Jag skulle önska att det var bättre uppslutning och att det var mer högstadielärare som delar min arbetssituation.

Malin: Även bildlärarna träffas regelbundet. Sedan har vår skola sina egna satsningar som vi blir inbjudna till. Jag har till exempel tagit del av lässatsningen. Den var mycket bra och har stärkt mig i hur jag kan använda ämnesbegrepp i undervisningen. Det är ett tecken på hur skolan har förändrats. För ett tiotal år sedan hade vi inte blivit inbjudna, och jag hade antagligen inte heller tyckt att det var intressant.

Samarbetar ni med andra lärare på skolan?

Harald: Jag har ett samarbete med idrott och hälsa. Vi gör dans- och träningsmusik som de sedan använder på idrotten. När de har gjort det tidigare på skolan har eleverna fått en bättre förståelse för rytm och rörelse.

Malin: Svårigheten är att vi bara har en lektion i veckan medan andra ämnen har flera lektionstillfällen. Det gör att våra ämnen ofta blir det där som ska pigga upp i slutet av ett tema. Men nu har jag och två SO-lärare ett samarbete kring MIK, medie- och informationskunnighet, som löper hela året. Jag håller på med bildanalys, reklamanalys och ska arbeta med IKT-verktyget Imovie.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons