Annons
Bildläraren Malin Jönsson Foto: Nicke Johansson
Musikläraren Harald Drejare Foto: Nicke Johansson
Slöjdläraren Leif Blomqvist Foto: Nicke Johansson
Bild 1/3

Så löser estetlärarna bristen på kollegor

Publicerad 20 november 2015

Fakta

Tre estetlärare

Bildläraren Malin Jönsson

Ålder: 44 år. 
Lärare i: Högstadielärare i bild. 
Blogg: bildsal117.wordpress.com. Twitter: @bildmalin och @bildamnet (tillsammans med Jane Sjögren, Lina Hydrell och Cecilia Lundquist). Torsdagar 20–21 har de #bildchatt. 
Varför bild: ”Kombination av två saker. Jag har alltid ritat och målat och gått i konstskola, samtidigt som jag alltid velat bli lärare.”

Musikläraren Harald Drejare

Ålder: 26 år. 
Lärare i: Högstadielärare i musik. 
Varför musik: ”Musiken kom först. Sedan testade jag att undervisa och upptäckte att det var roligt.”

Slöjdläraren Leif Blomqvist

Ålder: 44 år. 
Lärare i: Högstadielärare i slöjd.
Blogg: slojdlararen.wordpress.com. 
Twitter: @leifhblomqvist. 
Varför slöjd: ”Min farfar var slöjdare. Det var i hans snickarbod det började. Långt senare blev jag lärare.”

Lärare i estetiska ämnen är ofta ensamma i sitt ämne på skolan och riskerar att stå utanför kollegialt lärande och ämnesutveckling.
Skolvärlden har träffat lärare i bild, slöjd och musik och pratat om bristen på kollegor, om att ha ämneskonferens på Twitter och sociala medier som utvidgat kollegium.

På högstadieskolan Sandgärdskolan i Sandared har lärarna i estetiska ämnen var sitt fast klassrum: bildsalen, slöjdsalen och musikrummet. Det är deras domän och dit kommer varje klass en gång i veckan eller ännu mer sällan. I en tid när samverkan och kollegialt lärande är på allas läppar kämpar många estetlärare fortfarande på i ensamhet.

Hur är det vara ensam på skolan i era ämnen?

Malin: Det kan vara svårt att hävda sitt eget ämne gentemot kollegorna. Det blir att man tänker att det får jag lösa själv, att det inte är någon annan som är intresserad. Jag har oftast varit ensam bildlärare på de skolor jag arbetat på. Men där vi har varit två har jag känt en annan trygghet. Det ger mycket att samarbeta med någon som förstår ens situation. Vi bild-, musik- och slöjdlärare har andra förutsättningar som är svårt att jämföra med övriga lärares situation. Det handlar om hur man bygger upp sitt ledarskap i klassrummet, vad det finns för struktur i en bildsal och så vidare.

Harald: Jag är nyutbildad och då är det svårt. Jag har ingen att bolla specifika musikfrågor med, som till exempel hur förmågorna i mitt ämne ska bedömas. Jag brukar ringa mina studiekamrater och det finns bra sidor och grupper på internet, men det hade gått mycket snabbare om jag kunde haffa en kollega i fikarummet.

Leif: Vi slöjdlärare är ju oftast två, en i mjukare material och en i hårdare. Det är en fördel eftersom det är lättare att bolla idéer och för att man kan stötta varandra i bedömnings-situationer. På min förra skola hade vi slöjd-salarna vägg i vägg. Efter lektionerna träffades vi i mitten och utvärderade tillsammans. Det fungerade väldigt bra.

Malin: När det är ämneskonferenser märks det tydligt. Medan alla andra går iväg på möten sitter jag ensam. Jag har löst det genom att använda den tiden till att blogga. Det blir en sorts ämneskonferens där jag redovisar vad jag har kommit fram till och vad jag vill utveckla. Bloggande handlar inte om att visa upp att jag är bäst, utan att få till en kommunikation där också andra delar med sig.

Hur använder ni sociala medier som ett utvidgat kollegium?

Malin: Facebook har blivit en plattform för lärare. Det kommer upp nya grupper hela tiden, jag har själv skapat flera. I dem får jag mycket inspiration från andra lärare, och det är fantastiskt att känna stödet och peppen när man själv delar med sig av något eller ställer en fråga. Men även om det är många som öppnar upp sig alltmer på nätet är det svårt att diskutera djupare frågor som till exempel
ledarskap och hur man löser konflikter.

Leif: Vi har också en grupp på Facebook med ett par tusen medlemmar. Där går det att få feedback. Men i bedömningssituationer är sociala medier inte lika bra. Det går att diskutera hur man tänker kring kunskapskrav, men när det handlar om specifika elever behöver man prata med någon i verkligheten.

Harald: Jag använder det inte så mycket. Kanske borde jag bli bättre på det.

Hur når man en djupare nivå i diskussionerna?

Malin: Allt man skriver på internet har en mottagare. Det måste vara ett forum där jag litar på mottagarna och vet att de förstår vad jag skriver om. Det som ofta sker i praktiken är att enskilda personer startar privata chattar, och på så sätt kommer vidare i diskussionen och blir vänner.

Hur använder ni Twitter?

Malin: Vi är några som har öppnat ett särskilt konto för bildlärare. Vi turas om att köra bildchatt en gång i veckan. Det blir som en ämneskonferens. Det är öppet för alla. Vi har också startat en hashtag utifrån Skolverkets nationella utvärdering av slöjd, bild och musik. Den heter #nubild2015. Vi har formulerat frågeställningar utifrån Skolverkets utvärdering. Jag tänker att man med hjälp av dem och rapporten kan göra en skattning av sig själv och se vad just jag behöver utveckla. Under hashtagen vill vi fylla på med positiva exempel på hur vi kan komma vidare i vårt ämne.

I Skolverkets utvärdering framkommer det bland annat att estetlärarna får för lite kompetensutveckling, har stora undervisningsgrupper och för få undervisningstimmar för att nå kunskapsmålen. Känner ni igen er i det?

Malin: Ja, tyvärr. Men att förutsättningarna är dåliga har vi hört förr. Frågan är hur vi ska kunna ta nästa steg och utvecklas. Det är det som är tanken med hashtagen vi har skapat.

Får ni kompetensutveckling?

Leif: Vi har fått igenom vad vi kallar ”slöjdlyftet” i Borås. Rektorerna är också med på det och har släppt loss tid. Det innebär att alla slöjdlärare i Borås, vi är ett femtiotal, träffas flera gånger per termin och diskuterar ämnesspecifika saker kring bedömning, kursplan och liknande. Just nu använder vi ett kompetensutvecklingsmaterial från Skolverket.

Harald: Vi har också gemensamma träffar, men det är väldigt dålig uppslutning. Av ett trettiotal musiklärare inom grund- och kulturskolan kom bara fem personer på förra träffen. Nästa gång ska vi diskutera bedömning i årskurs 6. Det är inte relevant för mig. Nästnästa träff blir efter jul. Jag skulle önska att det var bättre uppslutning och att det var mer högstadielärare som delar min arbetssituation.

Malin: Även bildlärarna träffas regelbundet. Sedan har vår skola sina egna satsningar som vi blir inbjudna till. Jag har till exempel tagit del av lässatsningen. Den var mycket bra och har stärkt mig i hur jag kan använda ämnesbegrepp i undervisningen. Det är ett tecken på hur skolan har förändrats. För ett tiotal år sedan hade vi inte blivit inbjudna, och jag hade antagligen inte heller tyckt att det var intressant.

Samarbetar ni med andra lärare på skolan?

Harald: Jag har ett samarbete med idrott och hälsa. Vi gör dans- och träningsmusik som de sedan använder på idrotten. När de har gjort det tidigare på skolan har eleverna fått en bättre förståelse för rytm och rörelse.

Malin: Svårigheten är att vi bara har en lektion i veckan medan andra ämnen har flera lektionstillfällen. Det gör att våra ämnen ofta blir det där som ska pigga upp i slutet av ett tema. Men nu har jag och två SO-lärare ett samarbete kring MIK, medie- och informationskunnighet, som löper hela året. Jag håller på med bildanalys, reklamanalys och ska arbeta med IKT-verktyget Imovie.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

Annons
Annons
Annons

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera
Annons
Annons

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Annons
Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons