Det går att minska klyftorna i skolan
Frågan om en ökad skolsegregering väckte stor debatt när Skolinspektionens och Skolverkets årsrapporter kom ut förra veckan. Men det finns goda exempel på hur man minskar klyftorna i skolan, menar Skolinspektionens Roger Niklewski, och ger en rad exempel under ett seminarium på årets Skolriksdag.
Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, ordnar i dagarna sin fjortonden Skolriksdag fylld av seminarier på temat styrning, ledarskap och resultat. Roger Niklewski gav åhörarna i föreläsningssalen under seminariet ”Segregation kräver aktion” ett smakprov ur en rapport om skolsegregationen, som Skolinspektionen släpper i slutet av maj. En viktig punkt i rapporten är det fria skolvalet.
– Tendensen finns att föräldrar med god utbildningsbakgrund väljer skolor där eleverna i stor utsträckning har samma bakgrund, vilket stärker segregationen. Samtidigt kan den minska när kommunen satsar på ett aktivt skolval, det är Nacka kommun ett bra exempel på, säger Roger Niklewski.
Eftersom den geografiska skillnaden är stor i Sverige är det svårt att göra en enhetlig bedömning av hur problemet med segregation ska lösas. Ett framgångsrecept i större städer som Helsingborg har varit att skapa bättre möjligheter till pendling, så att det blir lättare att välja en skola längre bort. På landsbygden är det ekonomiskt svårare att jobba efter den modellen.
Uppföljning och utvärdering av resursfördelningen i skolan får dystra siffror i den kommande rapporten. Den visar att 25 av 30 skolor behöver förbättra sin uppföljning. Runt 60 procent av kommunerna köper statistik över skolan, vilket gör att det blir lättare att se var resurserna behöver läggas. Det har dessutom visat sig att det ger bättre resultat att satsa resurser i de yngre skolåren.
I en efterföljande paneldiskussion med ansvariga i kommuner där segregationen minskat, exempelvis Helsingborg och Örebro, togs frågor om läxläsningens vara eller icke vara upp. En enhetlig åsikt var att läxläsning inte ska användas för att lära ut nya saker, snarare repetera det som tagits upp på lektionerna eftersom studiemotivationen skiljer sig åt ur ett socioekonomiskt perspektiv. Vikten av att använda metoder som ligger nära forskningsresultat i undervisningen diskuterades också, något som har visat sig vara framgångsrikt i Landskrona.