Annons

Så mycket betalas ut i lärarlönelyftet hos dig

Publicerad 31 maj 2016

Nu är det klart hur mycket pengar från lärarlönelyftet som varje kommun och fristående huvudman får.
Enligt regeringen är satsningen på höjda lärarlöner permanent – men det är upp till huvudmännen att avgöra om löneökningarna gäller tillsvidare eller bara en begränsad tid.

Fakta

Fakta

Det här är lärarlönelyftet

  • Lärarlönelyftet är en statlig satsning för att skolhuvudmän ska kunna ge en löneökning till särskilt kvalificerade lärare, förskollärare och fritidspedagoger. Medlen för Lärarlönelyftet är totalt cirka 3 miljarder kronor årligen, vilket räcker till löneökning för ungefär 60 000 lärare i Sverige.
  • Bidraget är till för att ge en löneökning till lärare, förskollärare och fritidspedagoger som är särskilt kvalificerade för den undervisning som de bedriver. Den anställdes arbetsuppgifter ska till största del bestå av undervisning, uppgifter som hör till undervisning eller andra uppgifter av pedagogisk natur. Den genomsnittliga löneökningen för alla lärare som ingår i satsningen hos en huvudman ska vara mellan 2 500 kr och 3 500 kr per månad och lärare, och ges utöver den ordinarie lönerevisionen.
  • De som får ta del av bidraget ska vara legitimerade lärare som arbetar i förskoleklass, grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skolformer, samt fritidshem, legitimerade förskollärare som arbetar i förskola eller förskoleklass, eller fritidspedagoger eller motsvarande, med relevant högskoleutbildning, som arbetar i fritidshem.
  • Med legitimerad lärare jämställs också vissa lärare som anges i skollagens andra kapitel, till exempel icke legitimerade tillsvidareanställda yrkeslärare och modersmålslärare i de aktuella skolformerna. Läs mer i förordningen (2016:100). Lärarlönelyftet omfattar inte nyanställning av personalkategorierna ovan.

Relaterat

Regeringen har avsatt tre miljarder kronor till lärarlönelyftet för läsåret 2016/17, vilket väntas ge 60 000 lärare högre lön. Skolverket har nu fördelat pengarna utifrån hur många elever en kommun eller en fristående huvudman har. Det innebär att stora Stockholms kommun får nära 188 miljoner kronor, medan små kommuner som Bjurholm och Överkalix får 550 000 kronor.

– Vi kommer nogsamt att följa upp att de här pengarna verkligen går till löneökningar till lärarna, säger Joakim Feldt, avdelningschef på Skolverket.

Enligt den rödgröna regeringen är lärarlönelyftet en permanent satsning som ska ge de berörda lärarna en långsiktig löneökning, utöver ordinarie lönerevision. Statsbidraget betalas dock ut för ett år i taget och det finns inget i regelverket som säger att lönepåslaget ska vara permanent.

– Det är regeringen som har beslutat om regelverket. Det här ska vara en långsiktigt, permanent satsning men det är upp till kommunen eller den fristående skolan att besluta om löneökningen ska vara permanent, säger Joakim Feldt.

Det finns kritik till exempel mot att en del förstelärartjänster är tidsbegränsade.

– Det är samma logik här, att det är upp till kommunen eller den fristående skolan om löneökningen ska vara permanent eller av mer tillfällig karaktär. Men satsningen är långsiktig och permanent – det är syftet med det här statsbidraget.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén anser att det är problematiskt om huvudmännen inte följer intentionerna och gör löneökningarna permanenta.

– Om man inte permanterar dem missar man helt syftet, som är att öka läraryrkets attraktionskraft. Vi har sett på alldeles för många håll att man inte permanentat karriärtjänsterna och det ställer till det, säger hon.

Vilka lärare som omfattas av lärarlönelyftet avgörs lokalt. För att komma i fråga ska en lärare ha uppfyllt minst ett av följande fyra kriterier:

  • Att ha tagit särskilt ansvar för att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande i former som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
  • Att med stöd av formell utbildning på avancerad nivå utöver lärarexamen eller förskollärarexamen ha förbättrat undervisningens innehåll, metoder och arbetssätt.
  • Att ha tagit särskilt ansvar för att stödja lärar- eller förskollärarstudenter och kollegor som är nya i yrket eller ha tagit särskilt ansvar för att utveckla ämnen eller ämnesövergripande områden.
  • Att ha tagit särskilt ansvar för särskilt komplicerade undervisningssituationer.

Den genomsnittliga löneökningen ska vara 2500-3500 kronor. Hur tvingande är det?

– Det är helt tvingande. Den genomsnittliga löneökningen hos en kommun eller på en fristående skola ska vara mellan 2500 och 3500 kronor, så det är viktigt att man som huvudman verkligen gör en bra analys och tänker till så att löneökningarna användas på ett bra sätt, säger Joakim Feldt.

Men en del lärare kan alltså få mer pengar än så och en del mindre?

– Ja, så kan det vara.

Åsa Fahlén beklagar att inte samtliga lärare omfattas av lärarlönelyftet och säger att hon gärna sett att satsningen kommit alla lärare till del.

– Nu är det viktigt att huvudmännen inte sitter och kommer på egna kriterier, utan att de förhåller sig till de statliga riktlinjer som finns. Vi vill att särskilt att erfarenhet ska löna sig.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Annons
Annons

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera
Annons
Annons

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons