Nu är det klart hur mycket pengar från lärarlönelyftet som varje kommun och fristående huvudman får.
Enligt regeringen är satsningen på höjda lärarlöner permanent – men det är upp till huvudmännen att avgöra om löneökningarna gäller tillsvidare eller bara en begränsad tid.
Regeringen har avsatt tre miljarder kronor till lärarlönelyftet för läsåret 2016/17, vilket väntas ge 60 000 lärare högre lön. Skolverket har nu fördelat pengarna utifrån hur många elever en kommun eller en fristående huvudman har. Det innebär att stora Stockholms kommun får nära 188 miljoner kronor, medan små kommuner som Bjurholm och Överkalix får 550 000 kronor.
– Vi kommer nogsamt att följa upp att de här pengarna verkligen går till löneökningar till lärarna, säger Joakim Feldt, avdelningschef på Skolverket.
Enligt den rödgröna regeringen är lärarlönelyftet en permanent satsning som ska ge de berörda lärarna en långsiktig löneökning, utöver ordinarie lönerevision. Statsbidraget betalas dock ut för ett år i taget och det finns inget i regelverket som säger att lönepåslaget ska vara permanent.
– Det är regeringen som har beslutat om regelverket. Det här ska vara en långsiktigt, permanent satsning men det är upp till kommunen eller den fristående skolan att besluta om löneökningen ska vara permanent, säger Joakim Feldt.
Det finns kritik till exempel mot att en del förstelärartjänster är tidsbegränsade.
– Det är samma logik här, att det är upp till kommunen eller den fristående skolan om löneökningen ska vara permanent eller av mer tillfällig karaktär. Men satsningen är långsiktig och permanent – det är syftet med det här statsbidraget.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén anser att det är problematiskt om huvudmännen inte följer intentionerna och gör löneökningarna permanenta.
– Om man inte permanterar dem missar man helt syftet, som är att öka läraryrkets attraktionskraft. Vi har sett på alldeles för många håll att man inte permanentat karriärtjänsterna och det ställer till det, säger hon.
Vilka lärare som omfattas av lärarlönelyftet avgörs lokalt. För att komma i fråga ska en lärare ha uppfyllt minst ett av följande fyra kriterier:
Den genomsnittliga löneökningen ska vara 2500-3500 kronor. Hur tvingande är det?
– Det är helt tvingande. Den genomsnittliga löneökningen hos en kommun eller på en fristående skola ska vara mellan 2500 och 3500 kronor, så det är viktigt att man som huvudman verkligen gör en bra analys och tänker till så att löneökningarna användas på ett bra sätt, säger Joakim Feldt.
Men en del lärare kan alltså få mer pengar än så och en del mindre?
– Ja, så kan det vara.
Åsa Fahlén beklagar att inte samtliga lärare omfattas av lärarlönelyftet och säger att hon gärna sett att satsningen kommit alla lärare till del.
– Nu är det viktigt att huvudmännen inte sitter och kommer på egna kriterier, utan att de förhåller sig till de statliga riktlinjer som finns. Vi vill att särskilt att erfarenhet ska löna sig.