Annons
Läraren Sara Bruun, Pernilla Lundgren på Skolverket och Wern Palmius på SPSM reder ut ”pysparagrafen”.

Så pyser du rätt

Publicerad 29 maj 2018

Fakta

Så säger Skolverket

Här kan du läsa vad Skolverket säger om undantagsbestämmelsen.

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.
– Den första frågan måste vara: Hur kan vi hjälpa eleven? säger Pernilla Lundgren, undervisningsråd på Skolverket.

Sommarlovet är inom räckhåll. Kanske är betygen redan satta och betygskatalogen underskriven, eller så sker det snart, under de närmaste veckorna. 

Då kan det också vara tillfälle för lärare att fundera över om man har någon elev som är aktuell för undantagsbestämmelsen. På ”Skolverketprosa” är det en bestämmelse som säger att lärare har möjlighet att bortse från ”enstaka delar” av kunskaps-kraven vid betygssättningen om det finns särskilda skäl. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur.

Det låter väl enkelt? Nja, att ”Hur fungerar pysparagrafen” är en vanlig fråga till Skolverket visar att det inte är så enkelt. Även Specialpedagogiska skolmyndigheten får många frågor om den så kallade ”pys-paragrafen” när betygssättningen närmar sig.

– Gå in på ett forum på sociala medier, där betyg diskuteras, någon gång i maj eller december, och du ser att undantagsbestämmelsen diskuteras hela tiden, säger Sara Bruun, lärare i engelska på Ringsjöskolan i Höör. 

I december 2016 skrev Sara Bruun ett blogginlägg om att användandet av undantagsbestämmelsen kört rejält i diket. Så här, ett och ett halvt år senare, är inlägget lika aktuellt som då, menar Sara Bruun: 

– Det jag oftast stöter på är att man tror att man kan pysa hela förmågor, som att skriva. Nu är jag språklärare och fastnar förstås för det som gäller mig, men jag stöter ofta på saker som ”eleven vill inte skriva, så jag pyser det”. Men det är inte korrekt, man kan inte pysa bort läsning. Det blir den lätta vägen till ett E, men det är inte okej. 

En orsak till att det blir fel, menar hon, är att många bara gissar. 

– Man går inte till källan och läser vad det faktiskt står. Det kan också vara så att det på skolan finns en stark och tongivande lärare, speciallärare eller rektor som säger: ”så här är det”. Vad gör du då? Det är faktiskt inte alldeles enkelt att gå emot även om du anser något annat.

I botten ligger också ett tryck på att få alla elever godkända, menar Sara Bruun. Rektor trycker på för att det ska bli så, och även elever, föräldrar och specialpedagoger trycker på och som lärare måste du vara oerhört säker på din sak om du vill sätta F på en elev, säger hon och tillägger att där blir undantagsbestämmelsen ett påtryckningsmedel. 

– Jag skulle säga att det är vanligt. Påtryckningen ”du kan ju alltid pysa” kan komma från rektor men även föräldrar och elever kan säga det. På ett sätt är det inte så konstigt, det blir den enkla vägen för alla inblandade. Sätter jag ett godkänt betyg blir alla glada, säger Sara Bruun. 

Det ska handla om ett direkt hinder.

En av de skolmyndigheter som får frågor om undantagsbestämmelsen är Skolverket. Undervisningsrådet Pernilla Lundgren säger att det är viktigt att man förstår syftet med bestämmelsen. 

– Jag förstår att lärare kanske inte läser propositionen till skollagen men gör man det så är det ganska tydligt. Syftet med undantagsbestämmelsen är att skapa lika förutsättningar för elever som annars inte haft möjlighet att nå ett visst betyg, säger Pernilla Lundgren.

Bestämmelsen är bara aktuell vid betygsättning och man får enbart bortse från enstaka delar av kunskapskraven. Och det gäller inte bara kunskapskravet E.

– Det understryks också att det ska handla om ett direkt hinder, det ska alltså vara omöjligt för eleven att nå kravet, oavsett i vilka former och i vilken omfattning särskilt stöd ges. Man skriver också att tanken är att bestämmelsen ska användas restriktivt.

Och så betonar Pernilla Lundgren att tanken inte är att man ska starta i att fundera på om man kan tillämpa undantagsbestämmelsen, utan den första frågan man ska ställa sig är: Vilket stöd behöver eleven?

– Ibland kan frågorna vi får göra en lite fundersam. Som när undantagsbestämmelsen kommer upp när det gäller talängslan och man börjar fundera redan i sjuan om man kan ”pysa” eleven i slutbetygen. En mycket viktigare fråga är, som sagt, hur kan vi hjälpa eleven.

Men det är ett bra exempel, kan talängslan någonsin bli aktuellt för undantagsbestämmelsen? 

– Vi är väldigt tydliga med att vi inte går in och gör tolkningar i tveksamma fall, det är läraren som har bäst kunskap om eleven. Det här rör sig om mycket kvalificerade bedömningar och är en professionell bedömning läraren måste göra. Alla elever är unika och det är svårt att formulera något generellt. 

Men, tillägger hon, det finns inget i kunskapskraven om att eleven måste tala inför en stor grupp eller helklass. I stället är det viktigt att tänka på lärmiljön och att hitta sätt som fungerar för eleven. 

– Hur man jobbar med stöd i undervisningen är otroligt viktigt. Står det ”eleven för resonemang” i kunskapskraven blir det så klart knepigt om läraren tänker att resonemang alltid måste vara muntliga. Det måste de inte vara. Här måste man hitta lösningar. 

När det gäller det exempel läraren Sara Bruun tar upp, att lärare ”pyser läsning”, har dock Skolverket satt ner foten för att ge viss ledning i vad som kan och inte kan utgöra ”enstaka delar” av ett kunskapskrav. 

– De delar i kraven som handlar om att skriva eller läsa i svenska eller svenska som andraspråk kan inte anses vara enstaka delar. Det är helt enkelt en för stor del. Hela elevens skriv- eller läsförmåga kan man alltså inte bortse från i undantagsbestämmelsen, säger Pernilla Lundgren. 

Hon förstår att undantagsbestämmelsen kan vara svår att tillämpa i en del tveksamma fall. Viktigt är då att samråda med kollegor och rektor.

– Och prata med elevhälsan. Titta på vad som är syftet: att möjliggöra för elever som annars inte fått betyg. Är funktionsnedsättningen ett direkt hinder för det som eleven inte kan? Handlar det om en enstaka del? Det är inte tanken att elever ska vara dömda på förhand. 

Vi får frågor om vad man får pysa från de nationella proven.

Även till Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) kommer det frågor som rör undantagsbestämmelsen. Det kan handla om vad man får pysa när elever med dyslexi ska betygsättas, hur ”att resonera” ska tolkas vid en viss funktionsnedsättning och vad det egentligen innebär att kunna läsa. 

– Sådana frågor visar att man förstått innebörden, att bestämmelsen blir aktuell vid betygsättning, förutsatt att svårigheten beror på funktionsnedsättningen etcetera, säger Wern Palmius, rådgivare på myndigheten. 

– Men sen får vi frågor som vad man får pysa från de nationella proven och då har man ju inte ens förstått vad undantagsbestämmelsen handlar om.

Och så finns det frågorna som är särskilt spännande. Som den SPSM fått om man får pysa simning i idrott, när eleven är allergisk mot klor. 

– Vårt svar är att en sådan sak kan man inte ha upptäckt vid betygsättningen. Man borde haft möjlighet att se till att det fanns ett sötvatten- eller saltvattenalternativ för att pröva simning. Skolan ska motverka funktionsnedsättningens konsekvenser och det innebär att läraren ska ta hänsyn till elevens behov under hela undervisningsprocessen: planering, genomförande, kunskapsbedömning, betygsättning, uppföljning och dokumentation, säger Wern Palmius. 

– Risken med pys-frågorna är att man helt plötsligt kommer på att ”nej, det här kommer gå åt skogen, hur ska vi rädda oss ur den här knipan?” och så tar man till pys-paragrafen. Men så ska det inte vara. 

Hur undantagsbestämmelsen används är också en konsekvens av hur duktig skolan eller den enskilde läraren är på att sätta in stöd som leder fram till att eleven når kunskapskraven, menar han. 

– Och det ser olika ut i dag. Det innebär att det man i ett klassrum löser med särskilt stöd, lyckas man inte lösa i ett annat. Och då kommer eleven i stället behöva bli pyst. Det är ett fenomen vi ser.

Men det korrekta är att eleven får stöd?

 – Ja, men eftersom undervisningen inte är likvärdig, så är det kanske trots allt mer rättssäkert att eleven har en chans att klara sig i alla fall – med hjälp av bestämmelsen –  eftersom eleven inte fick optimal undervisning. 

Något som också påverkar är hur färgad skolan är av debatten om fusk och snällbetyg, menar han. 

– Vi upplever att skolorna blir mer och mer rigida i hur de tolkar kunskapskraven. SPSM försöker tala om motsatsen – att eleverna ska uppvisa likvärdiga kunskaper. 

Wern Palmius, som jobbar med elever som saknar talförmåga och därför kommunicerar med symbol-språk, tar ”muntlig framställning” som exempel. Inte kan det vara munnens rörelser som ska betygsättas, frågar han retoriskt. 

– Det är kommunikationsförmågan, naturligtvis. Hade det varit munrörelser hade Stephen Hawkings inte blivit godkänd i engelska i årskurs 6. Det som ska bedömas måste vara om eleven kan kommunicera en tanke, reflektera, förstå andras tankar och så vidare. Verktygen för detta ska inte spela någon roll. 

Om vi ska höja lärares status måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.

Att man tar till undantagsbestämmelsen i stället för att sätta in stöd så att eleven får klara kraven på sitt unika sätt, missgynnar eleven på sikt, menar han. 

– Om man kan undervisa på ett sådant sätt att eleven, på ett likvärdigt sätt når ett likvärdigt krav utifrån sin särart, då har eleven nytta av det resten av livet eftersom de vet hur de kan det. 

– Men säger man ”du är sådan här, detta kan du aldrig göra så därför slipper du”, då går eleven från skolan med vetskapen att jag är en sån som inte kan lära mig något sånt här, säger Wern Palmius. 

Men så får vi ikoner, som Hawkings, som – mot förmodan – kan. 

– Och ta elever som senare kommer till Paralympics. Det är inte självklart att de fick godkänt betyg i idrott i skolan. Då är det någonting som är grundläggande fel. Jag tycker att vi är för rigida, man borde i stället visa eleverna en väg för hur man kan göra. 

När läraren bedömer en elevs kunskaper ska man använda all tillgänglig kunskap, menar Wern Palmius.

– Ta elever med selektiv mutism. Ska de pysas? Men de ungarna talar ju någon annanstans, om än inte i skolan. Om de nu pratar med sin mormor – varför kan inte mormor få ett mejl med ett ämne och så sätter mormor på sin mobilkamera och spelar in ett samtal och skickar till skolan?

– Eller ta den där eleven som var allergisk mot klor. Jag kan ge mig sjutton på att familjen åkte till Grekland på sommaren. Kunde inte mamma eller pappa filmat då, när eleven simmade de där metrarna?

Tillbaka till läraren Sara Bruun. 

Behövs det bättre stöd om hur undantagsbestämmelsen fungerar? 

– Nej, jag tycker faktiskt inte det. Det är bara att läsa vad det står. Och jobba kollegialt och hjälpas åt. Sen har rektor ett ansvar att utbilda sina lärare. Men varje lärare har också ett eget ansvar att ta reda på vad som gäller. Om vi ska höja lärares status, och vi vill att alla ska ha hög tilltro till oss, då måste vi visa att vi vet vad vi håller på med.   

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera
Annons
Annons

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

Annons
Valet 2018

Björklund: Många amatörer som styr skolan i kommunerna

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Annons
Annons

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera
Annons

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Kritik mot Skolverket

Tjänstemän på Skolverket anklagas för att sabotera kunskapskraven

Kritik

Dagens kritiserade kunskapskrav är resultatet av att tjänstemän på Skolverket medvetet gick emot regeringens direktiv. Det menar skoldebattörerna Per Kornhall och Isak Skogstad, som hänvisar till läckta interna dokument.

Skolverket efter kritiken: Kunskapskraven togs fram i bred dialog

Kunskapskraven

Skolverket ser över sina interna processer efter kritiken, men vänder sig samtidigt mot den.
– Det satt inga enskilda tjänstemän och kokade ihop någonting på egen hand, säger generaldirektör Peter Fredriksson till Skolvärlden.

”Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd”

Debatt

Vinstdrivande skolor väljer bort elever som behöver stöd. Det är anledningen till att vi inte ska ha vinster i välfärden, skriver Lisa Palm, utbildningspolitisk talesperson för Feministiskt Inititativ. 

Kommentera

Avtalsrörelsen: 63 000 har skrivit på upprop för lärarna

Avtalsrörelsen

Namninsamlingen till stöd för lärarnas krav har passerat målet på 50 000 underskrifter. På tisdagen lämnar lärarfacken över listan till SKL.
– Det finns ett otroligt engagemang för lärarna även utanför skolan, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Jag var dömd att misslyckas med en elevassistent

Elevassistent

Idrottsläraren Alexander Skytte: ”Elevassistent till en elev med utåtagerande beteende kan vara en av de sämsta lösningarna jag har stött på. Tro mig, jag har haft fyra olika enbart på lågstadiet”.

Läromedelsbranschen måste tänka om innan det är försent

Debatt

Läromedelsproducenterna måste förnya både koncepten och prissättningen. Det menar Rolf Ekelund, lärare och tidigare läromedelsförläggare.

Kommentera

Garantin blir verklighet: ”Bra att fånga upp eleven tidigt”

Beslut

Garantin som ska säkerställa att elever som är i behov av stöd tidigt ska få hjälp har fått gehör i riksdagen. Specialpedagogen Maria Axelsson ser positivt på beslutet.
– Det är bra att kartläggningen och analysen görs tidigt, säger hon.

20 000 lämnar skolan utan betyg: ”Ett misslyckande”

Studenten

20 000 gymnasieelever lämnar skolan med ofullständiga betyg. Ett stort misslyckande, menar Lina Hultqvist, ordförande för Sveriges Elevkårer.
– Det är en fråga som inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet.

Betyg

Professorn: Glädjebetyg vanligast på friskolor

Forskning

Fristående skolor sätter glädjebetyg i större utsträckning än kommunala, enligt en ny studie vid Stockholms universitet. Internationella engelska skolan och Kunskapsskolan pekas ut som mest generösa i betygssättningen.
– Tilliten till skolan riskerar att undergrävas, säger Gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Ministern på krigsstigen mot Björklund

Vinstjakten

Gymnasieminister Anna Ekström utmanar Jan Björklund före röstningen i riksdagen om att begränsa företagens vinster i skolan.

Efter debatten: ”Alla elever ska vara inkluderade”

Inkludering

Idén om inkludering i skolan ifrågasätts från flera håll.
Men är det så komplicerat att ge alla elever en sådan möjlighet? 
– Alla elever ska vara inkluderade och skolan ska kunna lösa det, säger Elisabeth Wallenius, ordförande för Funktionsrätt Sverige. 

”Man måste skala på kunskapskraven”

Forskning

Brist på undervisningstimmar tillsammans med en utökad kursplan gör arbetet svårt för lärare i hem- och konsumentkunskap. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

– Det gör att man måste skala på kunskapskraven, säger Johanna Prytz, lärare i ämnet. 

Granskning: Klassresan

En kvarts miljon elever underkända på 10 år

Granskning

Andelen elever som lämnar nian utan att nå upp till vare sig kunskapskrav eller gymnasiebehörighet varierar stort mellan skolor och bostadsområden, visar Skolvärldens granskning. Under de senaste tio åren har drygt en kvarts miljon lämnat grundskolan utan att ha uppnått kunskapskraven i alla ämnen.

Så segregerad är skolan i Malmö

Grafik

Först lämnar de studiemotiverade eleverna problemskolorna. Sedan lärarna.
– Det behövs radikala åtgärder för att bryta den negativa utvecklingen inom svensk skola, säger Anders Jakobsson som är professor i naturvetenskapernas didaktik vid Malmö universitet.

Så segregerad är skolan i Göteborg

Klassresan 

Under de senaste tio åren har nästan 8 000 elever gått ut grundskolan i Göteborg utan att vara behöriga att studera vidare på gymnasiet.

Så segregerad är skolan i Stockholm

Grafik

Genom höjda löner vill Stockholm kommun locka kvalificerade lärare till de mest utsatta skolorna.
– Vi testar det nu i ett par områden, säger Lena Holmdahl som är utbildningsdirektör Stockholms stad.

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Klassresan

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Lärarnas arbetsmiljö: ”En tickande bomb”

Arbetsmiljö

Arbetstiden räcker inte till för lärarna i Uppsala, visar en ny medarbetarenkät. Lärare och fack larmar för att den dåliga arbetsmiljön riskerar öka antalet långtidssjukskrivningar. 

Så pyser du rätt

Pys

Handen på hjärtat, har du koll på undantagsbestämmelsen? När det närmar sig betygssättningstid får Skolverket och andra myndigheter många frågor om hur den fungerar. Men börja inte i fel ände.

De vill få fler att leva lärarlivet

Nyexad.

Hur är det att vara nyexaminerad lärare? Skolvärlden möter de poddande lärarna Therese och Nathalie som har avverkat sina första yrkesår. 
De berättar om sina gamla farhågor och förväntningar – vilka som infriades och vilka som inte gjorde det.

”Vi behöver byta perspektiv på inkludering”

Debatt

Skolan behöver byta perspektiv från att inkludering betyder ”en och samma skola för alla” till att målet ska vara ”lärande för alla – och det kan ske på olika sätt”. Det skriver oppositionsborgarrådet i Stockholm, Lotta Edholm (L).

Kommentera

Pedagogen om bristen: Så lyckas vi bättre med speciallärarna

Speciallärare

Det är stor brist på speciallärare i Sverige och många varnar för utvecklingen. Helena Wallberg, specialpedagog och kvalitetsutvecklare, tror inte att lärarbristen är det allvarliga i dagsläget – utan varnar för att man måste enas om andra bitar i skolan först.
 

Tony undervisar med digital slöjd

Slöjd

Tony Svensson har redan kommit långt med den digitala undervisningen i slöjdämnet inför de nya kraven till hösten.

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons