Annons

Så reagerar partierna på Skolkommissionens förslag

Publicerad 20 april 2017

Relaterat

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”.
Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen. Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Camilla Waltersson Grönvall (M), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Vi står utan många konkreta förslag som hade kunnat möta utmaningarna vi har. Hela mandatperioden har man mött alla våra frågor och förslag med att vifta undan det genom att säga: ”regeringens svar på detta kommer i Skolkommissionen”. Det känns som att det blev en stor besvikelse. Det fanns höga förväntningar på den här presentationen i dag, och jag konstaterar att det blev väldigt lite konkret – med väldigt många nya utredningar. Det hade behövts skarpare förslag. Jag är besviken.

– Det vi är riktigt negativa till är det här med lottningen. Det tycker vi är ett riktigt dåligt förslag. Att elever ska bli lotteribollar i ett skollotteri, det tycker vi är fel väg att gå. Åtta av tio svenskar tycker att det här skolvalet är jätteviktigt och att man kan göra det på ett aktivt sätt.

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

– Dels vill jag understryka att det är ett gediget material verkligen. Det som jag spontant tänker kring detta är likvärdighetsfrågan är jätteviktig. Här är fördelningssystemet och fördelning av resurser helt avgörande. De förslagen som där läggs ser jag positivt på. Sedan handlar det om att fortsätta vända kunskapsresultaten.

– Vi politiker behöver inte tycka helt lika, men ett gediget arbete har nu lagts ner och jag tycker att vi ska respektera det och inte vara förhastiga i våra slutsatser. Jag är i grunden väldigt positivt till att man har försökt ta det här helhetsgreppet. Jag tror att det är väldigt viktigt att politiken på riktigt förstår att det mest skadliga för skolan är när vi fokuserar på saker som kanske inte är de mest visäntliga.

– Jag tror att det är möjligt (att visa en samsyn över partigränserna) utan att vi säger ja till allting. Alla får fundera över hur viktiga är frågorna att ta strid för och vad kan man faktiskt backa på. Det här ger oss en bra grund om vi tar den på allvar.

Stefan Jakobsson (SD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Skolkommissionen har gjort en väl genomförd nulägesanalys, och har lyckats ganska bra med sätta fingret på problemen som präglar det svenska skolsystemet. Som många tidigare rapporter vi sett är det dock tydligt att man inte vågar göra en ordentlig åtgärdsplan med konkreta åtgärder. Man har visserligen gjort ett försök, men inte fullt ut."

– Ett exempel där Skolkommissionen landat fel är att de vill tvinga alla till ett aktivt skolval, och att närhetsprincipen tas bort. Man vill även ta bort köerna, och vill istället att eleverna ska lottas in på skolorna. Som det familjeparti vi är menar vi att förslaget är fullkomligt vansinnigt. Att skötsamma flerbarnsfamiljer skall drabbas negativt till fördel för de som inte brytt sig om sina barns skolgång är inte rimligt. De flerbarnsfamiljer som inte vill hämta sina barn på olika skolor, och som vill att barnen skall kunna gå hem från skolan själva, vet numera vilket parti de skall lägga sin röst på"

Ulrika Carlsson (C), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

– Vi välkomnar att skolkommissionen slår fast att det fria skolvalet är här för att stanna men oroas samtidigt av förslag på begränsningar.  Exempelvis, det om lotteri är inget vi stödjer. Ett lotteri borde aldrig få avgöra vilken skola du ska gå på. Det sätter det fria skolvalet ur spel och höjer inte heller kvalitén i den svenska skolan. Jag vill istället vända tillbaka diskussionen till att handla om kvalitet och valfrihet för de allra mest utsatta.

– Skolkommissionen bekräftar även alliansens politik om både tidiga insatser och mer undervisningstid. Vi har länge arbetat för tidiga uppföljningar, tioårig grundskola samt fler timmar i matematik och idrott. Vi hoppas nu att regeringen äntligen lyssnar.

– Jag delar uppfattningen att resurser ska gå dit de behövs allra mest. Skolor med tuffa förutsättningar och svaga resultat ska få mer resurser. Det är samtidigt mycket viktigt med tydliga krav på förändringsarbete, att elevers kunskapsutveckling ska vara i fokus och att elever ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Daniel Riazat (V), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Jag är positivt överraskad över delar av förslagen. Bland annat över att man synliggör problematiken kring likvärdighet som finns ute på våra skolor just nu. Och att staten ska ta ett större ansvar bland annat när det gäller resurser. Samtidigt tycker jag att man kunde ha gått ett steg längre och föreslagit en långsiktig plan kring att staten ska ta över huvudmannaskapet för den svenska skolan.

– Det som jag också regerade negativt på var förslaget kring det som man kallar för aktivt skolval, men som ska heta obligatoriskt skolval. Egentligen blir det en förlängning av dagens system vilket forskningen också tydligt har sagt skapar mer segregation och mer problem. Jag skulle hellre vilja se ett system där vi sänder en vision om att alla skolor ska vara bra.

– Vi kan ha samsyn kring vissa delar av de här förslagen. Sedan finns det vissa saker, som bland annat skolvalet, där vi från Vänsterpartiets sida inte kan gå med på att ha till exempel det obligatoriska skolvalet. Det handlar inte bara om det ideologiska, utan självklart även om att vi har belägg för det genom forskning att sådana här skolvalsystem inte leder till att öka likvärdigheten.

Annika Eclund (KD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

­– Bra att skolkommissionen, liksom Kristdemokraterna värnar likvärdigheten i skolan. Dock är inte skolvalet problemet – det är snarare möjligheten att till exempel ta sig från utanförskapsområden. Bra att skolkommissionen, liksom Kristdemokraterna, vill göra skolvalet obligatoriskt.

– Extraresurser till skolan måste staten kunna styra dit de behövs mest. Kommunerna måste se till att nyanlända fördelas på olika skolor.

– Lottning till populära skolor löser inte skolans problem. Vi måste istället se till att alla skolor blir bra. Alla elever måste ges möjlighet att lära sig samma sak, till exempel genom en återinförd timplan.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

­– Svensk skola skulle behöva konkreta förslag för att vi ska fortsätta lyfta kunskapsresultaten och skolans status, men tyvärr blev det få konkreta förslag och snarare en katalog över vilka utredningar som borde tillsättas. Att införa lottning är vi helt emot. Jag konstaterar att det finns en skarp kritik mot hur kommunerna sköter skolan, därför är det synd att man inte drar slutsatsen att staten bör ta över huvudmannaskapet.

 

 

Elisabet Knutsson (MP), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Skolkommissionen har gjort ett bra jobb och kommit med många positiva förslag. Ett av våra vallöften var att ta fram den här typen av bred utredning och det är glädjande att så många experter på området kunnat delta. Bland annat är det positivt att utredningen bekräftat behovet av en jämlik och likvärdig skola. Nu ska den ut på remiss och det ska bli intressant att se alla nya tankar och aspekter som remissinstanserna kommer med.

– För skolans skull är det viktigt att vi politiska partier hittar en gemensam väg. Vi behöver arbetar brett tillsammans och söka en samsyn. Skolan kan inte byta inriktning för varje regering, det krävs kontinuitet och kvalitet för elevernas skull. Nu gäller det att vi konstruktivt diskuterar de förslag som presenterats.

…och så här reagerar skolministrarna på den tidiga kritiken från de andra partierna.

Anna Ekström:

– Vi har ju tyvärr vant oss i Sverige vid att agera väldigt konfliktinriktat så fort det handlar om skolpolitik. Där hoppas jag att skolkommissionens betänkande kan bidra till att vi får en diskussion som mer handlar om hur vi kan samla oss för att stötta skolans verksamhet och utvecklingsarbete. Det är vad skolan behöver, säger hon.

Helene Hellmark Knutsson:

– Vi behöver lära av de länder där man har lyckats vända resultaten och skolutvecklingen. De har präglats av politisk enighet och samsyn. Samtidigt finns det mycket som vi har samsyn kring. Vi står ju i princip bakom den lärarutbildningsreform som den förra regeringen genomförde, det gäller att vi får en långsiktighet. På samma sätt vårdar vi deras karriärtjänster och det finns en bred enighet i riksdagen för lärarlönelyftet. Så det finns stora områden där vi har samsyn, säger hon.

Men det faktum att oppositionen sågar skolkommissionen nu på morgonen?

– Det är klart att det inte är det som är önskvärt för skolans aktörer, tror jag. Det som är önskvärt är ju att få långsiktighet, säger Helene Hellmark Knutsson.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Annons
Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons
Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Annons

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons