Annons

Så reagerar partierna på Skolkommissionens förslag

Publicerad 20 april 2017

Relaterat

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”.
Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen. Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Camilla Waltersson Grönvall (M), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Vi står utan många konkreta förslag som hade kunnat möta utmaningarna vi har. Hela mandatperioden har man mött alla våra frågor och förslag med att vifta undan det genom att säga: ”regeringens svar på detta kommer i Skolkommissionen”. Det känns som att det blev en stor besvikelse. Det fanns höga förväntningar på den här presentationen i dag, och jag konstaterar att det blev väldigt lite konkret – med väldigt många nya utredningar. Det hade behövts skarpare förslag. Jag är besviken.

– Det vi är riktigt negativa till är det här med lottningen. Det tycker vi är ett riktigt dåligt förslag. Att elever ska bli lotteribollar i ett skollotteri, det tycker vi är fel väg att gå. Åtta av tio svenskar tycker att det här skolvalet är jätteviktigt och att man kan göra det på ett aktivt sätt.

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

– Dels vill jag understryka att det är ett gediget material verkligen. Det som jag spontant tänker kring detta är likvärdighetsfrågan är jätteviktig. Här är fördelningssystemet och fördelning av resurser helt avgörande. De förslagen som där läggs ser jag positivt på. Sedan handlar det om att fortsätta vända kunskapsresultaten.

– Vi politiker behöver inte tycka helt lika, men ett gediget arbete har nu lagts ner och jag tycker att vi ska respektera det och inte vara förhastiga i våra slutsatser. Jag är i grunden väldigt positivt till att man har försökt ta det här helhetsgreppet. Jag tror att det är väldigt viktigt att politiken på riktigt förstår att det mest skadliga för skolan är när vi fokuserar på saker som kanske inte är de mest visäntliga.

– Jag tror att det är möjligt (att visa en samsyn över partigränserna) utan att vi säger ja till allting. Alla får fundera över hur viktiga är frågorna att ta strid för och vad kan man faktiskt backa på. Det här ger oss en bra grund om vi tar den på allvar.

Stefan Jakobsson (SD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Skolkommissionen har gjort en väl genomförd nulägesanalys, och har lyckats ganska bra med sätta fingret på problemen som präglar det svenska skolsystemet. Som många tidigare rapporter vi sett är det dock tydligt att man inte vågar göra en ordentlig åtgärdsplan med konkreta åtgärder. Man har visserligen gjort ett försök, men inte fullt ut."

– Ett exempel där Skolkommissionen landat fel är att de vill tvinga alla till ett aktivt skolval, och att närhetsprincipen tas bort. Man vill även ta bort köerna, och vill istället att eleverna ska lottas in på skolorna. Som det familjeparti vi är menar vi att förslaget är fullkomligt vansinnigt. Att skötsamma flerbarnsfamiljer skall drabbas negativt till fördel för de som inte brytt sig om sina barns skolgång är inte rimligt. De flerbarnsfamiljer som inte vill hämta sina barn på olika skolor, och som vill att barnen skall kunna gå hem från skolan själva, vet numera vilket parti de skall lägga sin röst på"

Ulrika Carlsson (C), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

– Vi välkomnar att skolkommissionen slår fast att det fria skolvalet är här för att stanna men oroas samtidigt av förslag på begränsningar.  Exempelvis, det om lotteri är inget vi stödjer. Ett lotteri borde aldrig få avgöra vilken skola du ska gå på. Det sätter det fria skolvalet ur spel och höjer inte heller kvalitén i den svenska skolan. Jag vill istället vända tillbaka diskussionen till att handla om kvalitet och valfrihet för de allra mest utsatta.

– Skolkommissionen bekräftar även alliansens politik om både tidiga insatser och mer undervisningstid. Vi har länge arbetat för tidiga uppföljningar, tioårig grundskola samt fler timmar i matematik och idrott. Vi hoppas nu att regeringen äntligen lyssnar.

– Jag delar uppfattningen att resurser ska gå dit de behövs allra mest. Skolor med tuffa förutsättningar och svaga resultat ska få mer resurser. Det är samtidigt mycket viktigt med tydliga krav på förändringsarbete, att elevers kunskapsutveckling ska vara i fokus och att elever ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Daniel Riazat (V), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Jag är positivt överraskad över delar av förslagen. Bland annat över att man synliggör problematiken kring likvärdighet som finns ute på våra skolor just nu. Och att staten ska ta ett större ansvar bland annat när det gäller resurser. Samtidigt tycker jag att man kunde ha gått ett steg längre och föreslagit en långsiktig plan kring att staten ska ta över huvudmannaskapet för den svenska skolan.

– Det som jag också regerade negativt på var förslaget kring det som man kallar för aktivt skolval, men som ska heta obligatoriskt skolval. Egentligen blir det en förlängning av dagens system vilket forskningen också tydligt har sagt skapar mer segregation och mer problem. Jag skulle hellre vilja se ett system där vi sänder en vision om att alla skolor ska vara bra.

– Vi kan ha samsyn kring vissa delar av de här förslagen. Sedan finns det vissa saker, som bland annat skolvalet, där vi från Vänsterpartiets sida inte kan gå med på att ha till exempel det obligatoriska skolvalet. Det handlar inte bara om det ideologiska, utan självklart även om att vi har belägg för det genom forskning att sådana här skolvalsystem inte leder till att öka likvärdigheten.

Annika Eclund (KD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

­– Bra att skolkommissionen, liksom Kristdemokraterna värnar likvärdigheten i skolan. Dock är inte skolvalet problemet – det är snarare möjligheten att till exempel ta sig från utanförskapsområden. Bra att skolkommissionen, liksom Kristdemokraterna, vill göra skolvalet obligatoriskt.

– Extraresurser till skolan måste staten kunna styra dit de behövs mest. Kommunerna måste se till att nyanlända fördelas på olika skolor.

– Lottning till populära skolor löser inte skolans problem. Vi måste istället se till att alla skolor blir bra. Alla elever måste ges möjlighet att lära sig samma sak, till exempel genom en återinförd timplan.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

­– Svensk skola skulle behöva konkreta förslag för att vi ska fortsätta lyfta kunskapsresultaten och skolans status, men tyvärr blev det få konkreta förslag och snarare en katalog över vilka utredningar som borde tillsättas. Att införa lottning är vi helt emot. Jag konstaterar att det finns en skarp kritik mot hur kommunerna sköter skolan, därför är det synd att man inte drar slutsatsen att staten bör ta över huvudmannaskapet.

 

 

Elisabet Knutsson (MP), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Skolkommissionen har gjort ett bra jobb och kommit med många positiva förslag. Ett av våra vallöften var att ta fram den här typen av bred utredning och det är glädjande att så många experter på området kunnat delta. Bland annat är det positivt att utredningen bekräftat behovet av en jämlik och likvärdig skola. Nu ska den ut på remiss och det ska bli intressant att se alla nya tankar och aspekter som remissinstanserna kommer med.

– För skolans skull är det viktigt att vi politiska partier hittar en gemensam väg. Vi behöver arbetar brett tillsammans och söka en samsyn. Skolan kan inte byta inriktning för varje regering, det krävs kontinuitet och kvalitet för elevernas skull. Nu gäller det att vi konstruktivt diskuterar de förslag som presenterats.

…och så här reagerar skolministrarna på den tidiga kritiken från de andra partierna.

Anna Ekström:

– Vi har ju tyvärr vant oss i Sverige vid att agera väldigt konfliktinriktat så fort det handlar om skolpolitik. Där hoppas jag att skolkommissionens betänkande kan bidra till att vi får en diskussion som mer handlar om hur vi kan samla oss för att stötta skolans verksamhet och utvecklingsarbete. Det är vad skolan behöver, säger hon.

Helene Hellmark Knutsson:

– Vi behöver lära av de länder där man har lyckats vända resultaten och skolutvecklingen. De har präglats av politisk enighet och samsyn. Samtidigt finns det mycket som vi har samsyn kring. Vi står ju i princip bakom den lärarutbildningsreform som den förra regeringen genomförde, det gäller att vi får en långsiktighet. På samma sätt vårdar vi deras karriärtjänster och det finns en bred enighet i riksdagen för lärarlönelyftet. Så det finns stora områden där vi har samsyn, säger hon.

Men det faktum att oppositionen sågar skolkommissionen nu på morgonen?

– Det är klart att det inte är det som är önskvärt för skolans aktörer, tror jag. Det som är önskvärt är ju att få långsiktighet, säger Helene Hellmark Knutsson.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Ny hjärnforskning hjälper lärare i undervisningen

Hjärnforskning

Nya resultat från hjärnforskare kan hjälpa lärare att utveckla undervisningen – och bidra till en likvärdig skola. Men det är långt mellan laboratorium och klassrum.

Annons
Annons

Tunga instanser kritiserar läsa-skriva-räkna-garantin

Tidiga insatser

”Räcker inte till”, ”kunskapen saknas”, ”ännu ett papper utan konsekvenser”. Det är några av omdömena från instanser som Hjärnfonden och LR om regeringens förslag på åtgärdsgaranti.

Annons

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons