Annons

Så reagerar partierna på Skolkommissionens förslag

Publicerad 20 april 2017

Relaterat

”Besvikelse”, ”dåliga förslag” och ”fel väg att gå”.
Det var inte bara glädjerop när Skolkommissionen presenterade sitt slutbetänkande för regeringen. Skolvärlden har pratat med riksdagspartierna – så här reagerar man på förslagen.

Camilla Waltersson Grönvall (M), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Vi står utan många konkreta förslag som hade kunnat möta utmaningarna vi har. Hela mandatperioden har man mött alla våra frågor och förslag med att vifta undan det genom att säga: ”regeringens svar på detta kommer i Skolkommissionen”. Det känns som att det blev en stor besvikelse. Det fanns höga förväntningar på den här presentationen i dag, och jag konstaterar att det blev väldigt lite konkret – med väldigt många nya utredningar. Det hade behövts skarpare förslag. Jag är besviken.

– Det vi är riktigt negativa till är det här med lottningen. Det tycker vi är ett riktigt dåligt förslag. Att elever ska bli lotteribollar i ett skollotteri, det tycker vi är fel väg att gå. Åtta av tio svenskar tycker att det här skolvalet är jätteviktigt och att man kan göra det på ett aktivt sätt.

Lena Hallengren (S), ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

– Dels vill jag understryka att det är ett gediget material verkligen. Det som jag spontant tänker kring detta är likvärdighetsfrågan är jätteviktig. Här är fördelningssystemet och fördelning av resurser helt avgörande. De förslagen som där läggs ser jag positivt på. Sedan handlar det om att fortsätta vända kunskapsresultaten.

– Vi politiker behöver inte tycka helt lika, men ett gediget arbete har nu lagts ner och jag tycker att vi ska respektera det och inte vara förhastiga i våra slutsatser. Jag är i grunden väldigt positivt till att man har försökt ta det här helhetsgreppet. Jag tror att det är väldigt viktigt att politiken på riktigt förstår att det mest skadliga för skolan är när vi fokuserar på saker som kanske inte är de mest visäntliga.

– Jag tror att det är möjligt (att visa en samsyn över partigränserna) utan att vi säger ja till allting. Alla får fundera över hur viktiga är frågorna att ta strid för och vad kan man faktiskt backa på. Det här ger oss en bra grund om vi tar den på allvar.

Stefan Jakobsson (SD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Skolkommissionen har gjort en väl genomförd nulägesanalys, och har lyckats ganska bra med sätta fingret på problemen som präglar det svenska skolsystemet. Som många tidigare rapporter vi sett är det dock tydligt att man inte vågar göra en ordentlig åtgärdsplan med konkreta åtgärder. Man har visserligen gjort ett försök, men inte fullt ut."

– Ett exempel där Skolkommissionen landat fel är att de vill tvinga alla till ett aktivt skolval, och att närhetsprincipen tas bort. Man vill även ta bort köerna, och vill istället att eleverna ska lottas in på skolorna. Som det familjeparti vi är menar vi att förslaget är fullkomligt vansinnigt. Att skötsamma flerbarnsfamiljer skall drabbas negativt till fördel för de som inte brytt sig om sina barns skolgång är inte rimligt. De flerbarnsfamiljer som inte vill hämta sina barn på olika skolor, och som vill att barnen skall kunna gå hem från skolan själva, vet numera vilket parti de skall lägga sin röst på"

Ulrika Carlsson (C), ledamot i riksdagens utbildningsutskott.

– Vi välkomnar att skolkommissionen slår fast att det fria skolvalet är här för att stanna men oroas samtidigt av förslag på begränsningar.  Exempelvis, det om lotteri är inget vi stödjer. Ett lotteri borde aldrig få avgöra vilken skola du ska gå på. Det sätter det fria skolvalet ur spel och höjer inte heller kvalitén i den svenska skolan. Jag vill istället vända tillbaka diskussionen till att handla om kvalitet och valfrihet för de allra mest utsatta.

– Skolkommissionen bekräftar även alliansens politik om både tidiga insatser och mer undervisningstid. Vi har länge arbetat för tidiga uppföljningar, tioårig grundskola samt fler timmar i matematik och idrott. Vi hoppas nu att regeringen äntligen lyssnar.

– Jag delar uppfattningen att resurser ska gå dit de behövs allra mest. Skolor med tuffa förutsättningar och svaga resultat ska få mer resurser. Det är samtidigt mycket viktigt med tydliga krav på förändringsarbete, att elevers kunskapsutveckling ska vara i fokus och att elever ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Daniel Riazat (V), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Jag är positivt överraskad över delar av förslagen. Bland annat över att man synliggör problematiken kring likvärdighet som finns ute på våra skolor just nu. Och att staten ska ta ett större ansvar bland annat när det gäller resurser. Samtidigt tycker jag att man kunde ha gått ett steg längre och föreslagit en långsiktig plan kring att staten ska ta över huvudmannaskapet för den svenska skolan.

– Det som jag också regerade negativt på var förslaget kring det som man kallar för aktivt skolval, men som ska heta obligatoriskt skolval. Egentligen blir det en förlängning av dagens system vilket forskningen också tydligt har sagt skapar mer segregation och mer problem. Jag skulle hellre vilja se ett system där vi sänder en vision om att alla skolor ska vara bra.

– Vi kan ha samsyn kring vissa delar av de här förslagen. Sedan finns det vissa saker, som bland annat skolvalet, där vi från Vänsterpartiets sida inte kan gå med på att ha till exempel det obligatoriska skolvalet. Det handlar inte bara om det ideologiska, utan självklart även om att vi har belägg för det genom forskning att sådana här skolvalsystem inte leder till att öka likvärdigheten.

Annika Eclund (KD), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

­– Bra att skolkommissionen, liksom Kristdemokraterna värnar likvärdigheten i skolan. Dock är inte skolvalet problemet – det är snarare möjligheten att till exempel ta sig från utanförskapsområden. Bra att skolkommissionen, liksom Kristdemokraterna, vill göra skolvalet obligatoriskt.

– Extraresurser till skolan måste staten kunna styra dit de behövs mest. Kommunerna måste se till att nyanlända fördelas på olika skolor.

– Lottning till populära skolor löser inte skolans problem. Vi måste istället se till att alla skolor blir bra. Alla elever måste ges möjlighet att lära sig samma sak, till exempel genom en återinförd timplan.

Christer Nylander (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott.

­– Svensk skola skulle behöva konkreta förslag för att vi ska fortsätta lyfta kunskapsresultaten och skolans status, men tyvärr blev det få konkreta förslag och snarare en katalog över vilka utredningar som borde tillsättas. Att införa lottning är vi helt emot. Jag konstaterar att det finns en skarp kritik mot hur kommunerna sköter skolan, därför är det synd att man inte drar slutsatsen att staten bör ta över huvudmannaskapet.

 

 

Elisabet Knutsson (MP), ledamot av riksdagens utbildningsutskott.

– Skolkommissionen har gjort ett bra jobb och kommit med många positiva förslag. Ett av våra vallöften var att ta fram den här typen av bred utredning och det är glädjande att så många experter på området kunnat delta. Bland annat är det positivt att utredningen bekräftat behovet av en jämlik och likvärdig skola. Nu ska den ut på remiss och det ska bli intressant att se alla nya tankar och aspekter som remissinstanserna kommer med.

– För skolans skull är det viktigt att vi politiska partier hittar en gemensam väg. Vi behöver arbetar brett tillsammans och söka en samsyn. Skolan kan inte byta inriktning för varje regering, det krävs kontinuitet och kvalitet för elevernas skull. Nu gäller det att vi konstruktivt diskuterar de förslag som presenterats.

…och så här reagerar skolministrarna på den tidiga kritiken från de andra partierna.

Anna Ekström:

– Vi har ju tyvärr vant oss i Sverige vid att agera väldigt konfliktinriktat så fort det handlar om skolpolitik. Där hoppas jag att skolkommissionens betänkande kan bidra till att vi får en diskussion som mer handlar om hur vi kan samla oss för att stötta skolans verksamhet och utvecklingsarbete. Det är vad skolan behöver, säger hon.

Helene Hellmark Knutsson:

– Vi behöver lära av de länder där man har lyckats vända resultaten och skolutvecklingen. De har präglats av politisk enighet och samsyn. Samtidigt finns det mycket som vi har samsyn kring. Vi står ju i princip bakom den lärarutbildningsreform som den förra regeringen genomförde, det gäller att vi får en långsiktighet. På samma sätt vårdar vi deras karriärtjänster och det finns en bred enighet i riksdagen för lärarlönelyftet. Så det finns stora områden där vi har samsyn, säger hon.

Men det faktum att oppositionen sågar skolkommissionen nu på morgonen?

– Det är klart att det inte är det som är önskvärt för skolans aktörer, tror jag. Det som är önskvärt är ju att få långsiktighet, säger Helene Hellmark Knutsson.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Föräldrarna: Skolan brister i stöd till barn med NPF

Elevhälsa

8 av 10 föräldrar till barn med NPF svarar i en ny undersökning att barnen inte får det stöd de behöver i skolan.
– Våra medlemmar larmar om att det går åt fel håll, säger Anki Sandberg, ordförande Riksförbundet Attention.

Annons
Annons

Ministern om nya OECD-rapporten: ”Positivt”

Rapport

En ny OECD-rapport visar att regeringens åtgärder i skolan har börjat ge resultat. Men mycket finns kvar att uträtta för lärarna, menar minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons

Två timmar mentorskap i veckan för nya lärare

Ny i yrket

Alla nya lärare i Mjölby kommun erbjuds ett gediget introduktionsprogram med två timmars avsatt tid för mentorskap varje vecka.

”Elever måste ta ansvar för studieron”

Ordning & reda

Skriv in i läroplanerna att elever ska visa respekt för sina lärare. Det förslår Skolkommissionen.
– Elever har ett ansvar att uppträda respektfullt mot lärare och för att anstränga sig för att skapa en god skolmiljö, säger Skolkommissionens yngsta ledamot Erik Blom.

Annons
Annons

Stora skillnader i lärarbrist mellan länen

Ojämlikt

Lärarbristen är fortsatt hög. Men de regionala skillnaderna är stora.
– Huvudmännen gör väldigt olika insatser, säger Sara Svanlund, Lärarnas Riksförbund.

Annons

Kommuner kritiseras: För dåliga på att locka lärare

Rapport

Kommunerna behöver bli bättre på att locka till sig behöriga och erfarna lärare på skolor med stora behov. Det visar en ny rapport av Skolinspektionen.

Miljardsatsning ska göra skolan mer jämlik

Utsatta skolor

Regeringen vill satsa ytterligare 1,5 miljarder för att göra skolan mer jämlik. Pengarna är tänkta att främst gå till utsatta skolor.
– Detta är någonting vi verkligen behöver, säger Eva Norman Persson, grundskolelärare i Malmö.

Så stöttar du särskilt begåvade elever

Webb-tv

Särskilt begåvade elever har hög inlärningsförmåga och mår bra av utmaningar men det är inte ovanligt att de har svårt att klara skolan, för att de vill passa in eller för att de tappat lusten att lära.
– Sverige är ett u-land när det gäller att stötta de här eleverna, säger läraren och specialpedagogen Mona Liljedahl.

”Valfriheten ger lärarna makt”

Debatt

”Valfrihetsreformen rör inte bara elever och föräldrar. Också lärare har fått en kraftigt ökad valfrihet – och makt”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

Kommentera

Kritik mot programmering på matten

Digitalisering

Programmeringens intåg på matematiklektionerna kommer göra att eleverna lär sig mindre matte, befarar Mattecentrums generalsekreterare Karolina Lisslö.
– Eleverna behöver mer mattetid, inte mindre, menar hon.

Formativ bedömning positivt för elever – men svårt för lärare

Ny forskning visar att formativ bedömning påverkar elevernas lärande positivt. Men arbetssättet är desto mer komplicerat för lärarna.
– Det är väldigt komplext att genomföra formativ bedömning, säger Charlotta Vingsle som ligger bakom studien.

 

Nationella prov

”Nationella proven håller inte internationell standard”

Debatt

De exempeltexter till nationella proven som lärare använder sig av för att bedöma elevernas skriftliga förmåga i engelska håller inte den nivå som Skolverket säger att den ska göra. Det menar lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz som på olika sätt har granskat nivåerna. 

Kommentera

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Nationella prov

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

”Detta grundar sig i ett systemfel”

Nationella prov

Debatten om att de nationella proven inte håller internationell standard har fått stort medhåll bland många av landets lärare.
Svante Tideman, vice ordförande för LR, kräver en förändring.
– Uppenbarligen är det inte är tillräckligt bra. Det här håller inte, säger han.

Mer än var tionde skola bryter mot NP-reglerna

Fusk

De allra flesta skolor hanterar de nationella proven på rätt sätt, visar Skolinspektionens oanmälda granskning.
Men på 15 procent av skolorna förekommer brister i hanteringen.

Kravet: Satsa en miljard på NPF-lyft

Satsa på en nationell utbildning för lärare och annan skolpersonal om elever med neuropsykiatriska funktionsvariationer.
Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden kräver, tillsammans med en rad andra organisationer, att regeringen avsätter en NPF-miljard i höstens budget.

Regeringen föreslår obligatorisk prao

SYV

Regeringen vill återinföra obligatorisk prao i årskurs 8 och 9.
– Det kan bli bra men det gäller att se till att det blir en kvalitativ prao, säger vägledaren Lena Hartvigsson.

Tre av fyra elever i farozonen saknade särskilt stöd

Särskilt stöd

Underkända betyg i sexan följer ofta med till nian, visar en analys som Skolverket gjort. Men trots det är det långt ifrån alla elever som fått särskilt stöd.
– Förvånansvärt, då följer man inte skollagen, säger Wern Palmius, rådgivare på SPSM. 

”Omöjligt att smörja lärare”

Mutor

Diskussionen om mutor går i skolavslutningstider medan elever delar ut glasskålar och delikatesskorgar till sina lärare.
– Det behöver inte vara olagligt för att vara olämpligt, säger Natali Phalén, generalsekreterare på Institutet mot mutor.

Hur kan vi vända på utvecklingen för lärarprofessionen?

Blogg

Menar man allvar med professionerna i skolan måste man våga släppa taget och ge dem reellt inflytande över kvaliteten i sin yrkesutövning, över vad som krävs för att bli lärare, lärarutbildningarna och fortbildningsstrukturer. Det skriver Per Kornhall i sin blogg.

M-förslaget: Filialer till populära skolor

Politik

Satsa på filialer till eftertraktade skolor i socioekonomiskt missgynnade förorter, för att locka elever från hela staden. Det föreslår Moderaterna i Stockholm.

­

Utredaren: Inför legitimation för yrkeslärare

Behörighet

Lärare i yrkesämnen ska omfattas av legitimationskravet. Det föreslår regeringens utredare Björn Åstrand.
Modersmålslärare ska däremot även fortsättningsvis vara undantagna kravet.

Avslutning i kyrkan ämne för forskning

Forskning

Varje år dyker den upp som en objuden gäst: debatten om skolavslutningar i kyrkan.
Nu vill forskaren Viktor Aldrin ersätta åsikterna i ämnet med fakta – om åsikterna.

Utredaren: Skolan måste bli mer flexibel

Nyanlända

Mer lovskola, nationellt bedömningsstöd och inga fler F. Det är några av förslagen i utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser.
– Positivt överlag men det finns risker, säger Josefin Nilsson vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Bra resultat när elever får lära elever

Metod

Läraren Amra Dzindo jobbar aktivt med lärosättet ”Barn lär barn”.
En metod som utgår från att elever i år 6 lär elever i lägre årskurser, och det har visat sig ge goda resultat.
– När eleverna förklarar för varandra förstår de själva bättre, säger hon.

”Ha ett riktigt skönt sommarlov, alla geniala och galna lärare”

Debatt

”Nu träder Sveriges lärare snart in i en välförtjänt viloperiod för att återhämta sig och jag vill önska alla kollegor runt om i landet en lång och glad sommar. Kom tillbaka starka och rustade inför höstterminen till världens viktigaste yrke så vi kan fortsätta att forma framtiden”, skriver läraren Jonas Nilsson.

Kommentera

Två av tre syvare saknar stöd från sin rektor

Syv

Två av tre studie- och yrkesvägledare saknar stöd från sin rektor.
En undersökning som Lärarnas Riksförbund har gjort visar att yrkesgruppens uppdrag är spretigt och att det prioriteras lågt av arbetsgivarna.

Snabbspår för nyanlända lärare

Hinder på vägen i snabbspåret

Nyanlända

Genom snabbspåret för nyanlända lärare tar deltagarna ett första steg mot ett jobb som lärare i sitt nya land.
Men återstoden av vägen kan se väldigt olika ut – en del har målet inom räckhåll, för andra är vägen betydligt längre.
På Stockholms univer­sitet gör man det man kan för att lotsa de nyanlända lärarna hela vägen mot målet.

Språket placerar deltagarna i ”tomrummet”

Nyanlända

Många är nöjda med snabbspåret, säger Gunilla Oredsson Blomberg, samordnare för snabbspåret vid Stockholms universitet.
– Men syftet med satsningen är att få fler legitimerade lärare. Om bara några få når hela vägen fram kan man inte säga att satsningen varit lyckad.
Nu försöker man fylla ”tomrummet” som uppstått efter kursen.

Prisregn över Skolvärlden

Inom loppet av två veckor har Skolvärlden fått ta emot två prestigefyllda priser för sitt innehåll.
– Det är jättekul att våra artiklar och vårt arbete uppskattas. Det gör att vår ambition att skapa ännu bättre innehåll för svenska lärare och syvare fortsätter att växa, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Minimalt intresse för betyg i fjärde klass

Betyg

Endast tolv skolor har anmält intresse till att testa betyg i fyran. Betygsforskaren Alli Klapp är inte förvånad.
– Det behövs snarare fler utbildade lärare och fler specialpedagoger, inte mer betyg, säger hon.

Han tar över SPSM

Särskilt stöd

Fredrik Malmberg presenteras idag som ny generaldirektör för Specialpedagogiska skolmyndigheten.
– Ungefär hälften av landets skolor är otillräckliga när det kommer till särskilt stöd, säger han.

Lärarna vädjar om böcker på Facebook

Läromedel

Pengarna till läromedel räckte inte på skolan. Då gick lärarna ut på Facebook och vädjade bland kollegor att skänka böcker till dem.
– Vi har fått många reaktioner. Väldigt många känner igen sig, säger läraren Marie Persson.

Skolan med 25 elever och 25 olika lösningar

Särskilt stöd

På Pusselbitens skola har man lyckats skräddarsy verksamheten efter varje elevs behov.
– Vi kan tänka lite utanför boxen, säger Navid Ghannad, skolans ordförande.

UKÄ: Därför hoppar fler av utbildningen

Lärarutbildningen

Sverige behöver fler lärare. Men med fler platser på lärarutbildningen följer lägre betygsnivå på de antagna, och fler avhopp, enligt UKÄ:s nya årsrapport.

Här blir lärarna starkare med gemensam fortbildning

Ämnesfortbildning

För sällan eller kanske inte alls. En majoritet av lärarna får för lite ämnesfortbildning. I nordvästra Skåne går några kommuner mot strömmen – och arrangerar gemensamma studiedagar. 

”Ge lärare samma villkor att sätta rättvisa betyg”

"Snällbetyg"

Relationen mellan NP-resultat och betyg fortsätter väcka debatt. Gymnasieläraren Anna-Catherine Ernehall menar att innan man kan diskutera rättvisa och likvärdiga betyg måste man se till att lärare ges likvärdiga förutsättningar för arbetet med de nationella proven.

Heltidsmentorer frigör lärare: Fått nytändning

Arbetsmiljö

På Enskede gårds gymnasium i Stockholm får lärarna vara lärare, tack vare införandet av separata mentorer.
– Jag hinner ägna mig åt mina ämnen och mina elevers kunskapsutveckling, säger läraren Anna Graan.

Ha koll på lagen – och slipp oron för att bli anmäld

Våga vara lärare

Med bättre koll på juridiken slipper lärare onödig oro. Maria Refors Legge utbildar studenter på lärarutbildningen och tycker att alla lärare borde kunna lagen bättre – för sin egen skull.

”De som kommer hit sent har det tuffast”

Nyanlända elever

Resultatgapet mellan inrikes och utrikes födda elever har ökat drastiskt sedan 2008. En orsak är att de invandrade eleverna är äldre.
– Jag tror att vi måste våga prioritera och fundera på om vi använder tiden på bästa sätt, säger Ebba Östlin som utreder åtgärder för elever som kommit sent till Sverige.

Striden om de religiösa friskolorna

Religiösa friskolor

I Sverige finns det 7 000 grund- och gymnasieskolor. Drygt 70 av dem är religiösa. Det är om dem skoldebatten nu är som hetast.

”Svenska modellen är ovanlig i Europa”

Religiösa skolor

I bland annat Finland och Tyskland väljer föräldrarna religionsämne till sina barn utifrån sin egen religionstillhörighet.
– Det finns en gemensam läroplan som gäller för alla. Men den färgas av respektive bekännelse, säger universitetslektor Viktor Aldrin vid Högskolan i Borås.

Lärares löneutveckling över snittet för 2017

Lärarlöner

Lärarnas löneutveckling de senaste tre månaderna ligger högre än snittökningen i landet.
– Den statliga insatsen är bra, men det krävs mer av de som i dagsläget är huvudmän, säger LR:s Åsa Fahlén.

Fyra krav som gör lärmiljön bättre

Lärmiljöer

Den typiska skolbyggnaden motarbetar skolans målsättningar, enligt arkitekten Anna Törnquist, som jobbat med lärmiljöer sedan 70-talet.

Fler nyanlända byter skola för att lära sig bättre svenska

Nyanlända

Byt skola och lär dig svenska bättre och fortare.
Så resonerar flera nyanlända elever i Blekinge som väljer skola utifrån var de tror att de har bäst chans att lära sig språket.

Så hjälper du elever med talrädsla

Talrädsla

Ta det i små, små steg under trygga förhållanden, ge eleverna konkreta verktyg och träna lyssnarna. Det är några saker du kan göra för att hjälpa talrädda elever, säger läraren Daniel Sundin. 
En sak ska du absolut inte göra: Låta eleven slippa undan.

Bästa läraren: Man kan inte tävla i lärarskap

Lärarpris

Mellanstadieläraren Joakim Björkman började lärarutbildningen som fyrtioåring – nu är han bäst i Sverige, eller kanske hela världen. I alla fall om Skolvärlden får tro 4A som nominerade honom till Lilla Aktuellts pris ”Min lärare” 2017. 

Så ska elever lära sig att granska källor

Källkritik

Det är glest med skolmaterial som fokuserar på funktionell källkritik.
Därför har ett nytt projekt satts igång för att ta fram nya hjälpmedel och möta det ökade behovet.                      

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons