Annons

"Botten är nådd, nu börjar en vandring uppåt"

Publicerad 7 december 2016

Relaterat

Svenska niondeklassare presterar bättre i matematik och läsförståelse, enligt Pisa-rapporten.
Skolvärlden har pratat med några av Sveriges mest ledande skolforskare som gett sin syn på resultatet. 

Under tisdagen presenterades en Pisa-undersökningen. Efter flera år av fallande resultat har svenska 15-åringars kunskaper förbättras. Samtidigt växer klyftorna mellan elever från socioekonomiskt starka respektive svaga hem.

Skolvärlden har pratat med några av Sveriges mest ledande forskare inom skolan för att höra hur experterna bland annat ser på trendbrottet, vad skolan bör fokusera på framöver och hur tillförlitlig mätningarna är.

Daniel Pettersson.

Daniel Pettersson, docent i pedagogik, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet.

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Det är naturligtvis glädjande. Alla mätningar som visar att svenska elever har bra kunskaper är bra.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Den har i alla fall blivit bättre på att lösa frågorna som kommer i Pisa. Det är trots allt det som tester visar. Sedan beror det på vad som är skolans uppdrag. Jag tittar på skolpolitik historiskt och det är inte givet vad skolan ska ägna sig åt. Det är någonting som skiftar över tid. Om man säger att svensk skolas uppdrag är att göra bättre i Pisa-testen – då är detta en jätteframgång. Men det finns ju många andra bilder över vad skolans elever förväntas lära sig. Tolkar man det som att det inte ska spela någon roll i vilken svensk skola man går i – då var Pisa inte speciellt lyckat.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Det är fokusering naturligtvis. Det har varit en stark fokusering på den typen utav kunskaper som testas i Pisa och Timss under dem senaste tio åren. Hade man misslyckats ännu en gång, då hade vi haft ett rejält bekymmer.

Hur tillförlitlig är mätningen?
– Jag skulle vilja påstå att dem här internationella kunskapstesterna är crème de la crème vad det gäller statistiska beräkningar och tillförlitlighet. Det som har svårt att nå fram i debatten är huruvida man mäter rätt saker. Den diskussioner lyser nästan helt med sin frånvaro.

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
– Det är inte riktigt min roll att svara på. Men det som Pisa-mätningarna sätter fingret på, som är bekymmersamt och som svensk skolpolitik behöver ta tag i handlar naturligtvis om den ökade segregeringen. Det är absolut den viktigaste framtidsfrågan.

Magnus Henrekson.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Nu pratar vi bara om Pisa, men jag tycker att Timss är minst lika viktigt. Båda pekar på att botten är nådd och att det nu förhoppningsvis börjar en vandring uppåt som ska pågå en tid. Vi får inte slå oss till ro, Sverige måste komma vidare i utvecklingen.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Det finns säkert en liten effekt av att det är ett enormt fokus på Pisa-resultaten. Den nya läroplanen med tydligare kunskapsmål, fler betygssteg och att man börjar med betyg redan i sexan spelar ändå roll för hela atmosfären kring skolutbildningen. Så alla faktorerna i samverkan har gjort det bättre.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Jag tror det beror på de tre sakerna med ny läroplan, fler betygssteg och betyg redan i sexan. Att det inte blev riktigt allvar förrän i åttan tidigare var förskräckligt för de som hade släpat efter och nu fick för lite tid på sig att ta igen det de missat.

Hur tillförlitlig är mätningen?
– Det som är synd med mätningen är att man inte har gjort det på samma sätt. Det är papper och penna fram till den förra undersökningen och nu så görs det på dator. Det har visat sig då att vissa länder förstärks av det och andra länder som har presterat bra med papper och penna får en försämring. Att det inte görs på samma sätt försvagar jämförelsen. 

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
– Pisa mäter egentligen inte faktakunskaper, utan det är grundkompetenser i räknekunnighet och läskunnighet. Det man mäter är färdigheter. Och färdigheter kan man inte få utan att eleverna lägger mer tid och kraft på att öva upp färdigheterna, det har man inte riktigt insett tidigare. Man har trott att bara man har roligt så blir det bra. Men mer tid behöver läggas på att elever lär sig läsa bra och faktiskt absorberar innehållet i en text.

Anneli Myrvold.

Anneli Dyrvold, forskare och har skrivit avhandlingen "Svårt att läsa eller svårt att lösa? Aspekter av svårighet i relation till naturligt språk och andra semiotiska resurser i matematikuppgifter".

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Naturligtvis är det positivt och väntat med tanke på Timss-resultatet. Jag har dessutom varit lite involverad i utvärderingen av Matematiklyftet och sett hur den satsningen har fungerat. Jag hade förväntat mig att det skulle ge resultat. Jag är inte förvånad men samtidigt väldigt glad förstås.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Det är väldigt generell fråga med många aspekter. Men jag tror att den svenska skolan har i flera olika faktorer blivit bättre. Sedan generellt finns det säkert faktorer som har blivit sämre också. Men det är ju tydligt i Pisa-mätningen att resultaten är bättre.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Jag tror att det beror på att det har uppmärksammats att vi behöver utveckla skolan. Man har faktiskt också gjort satsningar på flera olika håll. Både vad det gäller lärarnas tid till undervisning och lärarnas förutsättningar att genomföra bra undervisning, där ett exempel är ambitioner att minska den tid lärare lägger på administration. Men även fortbildningssatsningar, som de här olika lyften, som visar att man verkligen har satsat på skolan. Sedan är det viktigt att det i allmänheten och i media har det uppmärksammats. Det har blivit en medvetenhet om att det måste göras någonting, bara det tror jag har påverkat mycket.

Hur tillförlitlig är mätningen?
–  Rent statiskt så är det tillförlitligt. Men sedan är frågan vad det mäter. Det har jag sett till exempel i min forskning där jag har analyserat både Pisa och nationella prov och sett att det är skillnader i vad de olika proven testar, så klart eftersom de är utformade på olika sätt. Bilder till exempel har en annan roll i PISA än i nationella prov, något som kan vara utmanande för elever i den svenska skolan. Pisa säger någonting. Timss något annat. Så tillförlitlig är det, men man måste tolka det med försiktighet och reflekterande.

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
–  Vi behöver fortsätta utveckla allt ifrån lärarutbildningar och verksamheterna på skolorna till forskning inom pedagogik och ämnesdidaktik. Vi kommer att behöva fortsätta ta ett gemensamt krafttag. Det finns jättemånga möjligheter och svårigheter. Jag skulle akta mig väldigt mycket för att peka på en sak som vi måste utveckla utan jag ser det som att vi måste fortsätta utveckla hela kedjan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Så lägger regeringen vinsttak för friskolor

Vinster i välfärden

Regeringen och Vänsterpartiet lägger fram ett lagförslag om 7 procents vinsttak för friskolor. Alliansen och Sverigedemokraterna vill stoppa det. Lärarnas Riksförbund ställer sig positivt.
– Förslaget får ett B i betyg, säger Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund.

Annons
Annons

Känslan av svek gör att jag jobbar när jag vabbar

Debatt

Läraren Karin Herlitz vabbar för sin sjuke son – och förlorar mer i inkomst än sin man som inte är lärare. ”Systemet borde ses över så att det inte landar i att vår ansvarskänsla för våra elever gör att vi arbetar gratis”, skriver hon.

Kommentera
Annons

Debatt i riksdagen om de avstängda Academedia-lärarna

Academedia

Academedias kritiserade behandling av två lärare blev på torsdagen föremål för riksdagsdebatt.
– Det är jätteviktigt att det togs upp i riksdagen, säger Magnus Ekblom, en av de berörda lärarna.

Jurist ska utreda diskriminering vid NP

Diskriminering

Elever med funktionsnedsättning förbjuds att använda hjälpmedel vid nationella prov. Nu vill en jurist pröva i domstol om det är förenligt med lagen.

Skolverket välkomnar rättslig prövning

Nationella prov

Jurister vill pröva i domstol om Skolverket bryter mot lagen genom att inte tillåta hjälpmedel för elever med funktionsnedsättningar under nationella proven.
– Bra att det blir klarhet i frågan, säger Anders Boman, enhetschef för nationella prov på Skolverket.

Annons
Annons
Annons

Läsexperterna: Så ska Sverige fortsätta vara bäst i klassen

Läsförmåga

Svenska elever var bäst i klassen och är åter på väg mot toppskiktet vad gäller läsförmåga internationellt. Men vad ligger bakom det nya resultatet och ska vi vara nöjda med det? 
Skolvärlden har pratat med fyra framstående profiler inom läsförståelse.

Skola fick kungligt pris på Idrottsgalan

Hälsa

Gerestaskolan fick ta emot ett pris med kunglig glans på Idrottsgalan 2018. Härnösandsskolan blev ”Årets peppare” och hyllades för deras arbete med pulshöjande aktiviteter.

Forskare: Samma bråk på låg- och högstadiet

Matematik

Det innehåll eleverna möter i bråkundervisningen är väldig snarlikt varandra – oavsett om eleverna går på lågstadiet eller högstadiet. Den slutsatsen drar Caroline Nagy i sin licentiatuppsats.
– Det kan leda till att elevernas förståelse inte utvecklas, säger hon.

Ovanligt grepp för att rekrytera syv

Syv

Konkurrensen om att anställa studie- och yrkesvägledare är stenhård just nu. Marknaden har lett till att regionerna måste hitta på kreativa lösningar för att finna anställda. I Göteborgs stad är det syvarna själva som ska vägleda potentiella kollegor.

Våld i skolan: Lärare borde omfattas av Blåljusutredningen

Våld mot lärare

En undersökning bland LR-medlemmar i Malmö vittnar om hur lärare utsätts för slag, sparkar och kränkts verbalt. Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén vill se skärpta straff mot de som hotar och utövar våld mot lärare.

Skolinspektionen bekräftar: Högpresterande elever glöms bort

Undervisning

Skolinspektionen ska undersöka hur skolan klarar att stötta högpresterande elever i undervisningen – en grupp som ibland glöms bort menar Skolinspektionens Helén Ängmo.

Specialpedagogen Anna: Jag jobbar för eleven

Specialpedagogik

Jobbet som specialpedagog innebär täta kontakter med kollegor, elevhälsa, föräldrar, BUP och socialtjänst. Arbetet sker på flera nivåer, men med en sak i fokus:
– Jag jobbar för eleven, säger Anna Ternhag, specialpedagog vid Lillholmsskolan i Stockholm.

SPSM: Börja med specialpedagogik i rätt ände

NPF

Specialpedagogiska insatser börjar ofta i fel ände, menar Linda Petersson, rådgivare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Lärarna med dödssjuka elever

Sjukhusskolan

Uppdraget: att förebygga kunskapsluckor och att vara det normala mitt i krisen. Utmaningen: att sällan kunna planera sin undervisning.
Sjukhuslärarna undervisar svårt sjuka barn och unga i alla åldrar, i alla ämnen. Och ibland händer det allra värsta – att en elev går bort.

Hård kritik mot Karolinskas lokaler för sjukhusskolan

Ett litet rum för både undervisning och administration, där två elever med rullstol inte får plats samtidigt. Kritiken är hård mot sjukhusskolans lokaler på Nya Karolinska sjukhuset. Skolinspektionens granskning visar på bristen på anpassade lokaler. 

Pax

Pax-metoden hjälper lärarna till bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Många lärare kämpar dagligen med dålig arbetsmiljö, stress och tidsbrist. Maria Lychnell på Gärdesskolan har lyckats skapa en bättre studiero och arbetsmiljö med hjälp av den nya arbetsmetoden Pax.
– Vi har ett otroligt lugn i klassrummet och det är mindre stress för mig som lärare, säger hon.

Psykologen: ”Sjukskrivningarna hos lärare skulle minska”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har redan skapat studiero i de svenska klassrummen och en bättre arbetsmiljö för lärarna som använder modellen. Skolvärlden har pratat med Gustav Nilsson, leg. psykolog och verksamhetsledare för Pax i Sverige. 

LO: Vinstjakten kostar hundratals lärarjobb

Rapport

En ny rapport från LO beskriver vinstdrivande friskolor som ett hot mot kvalitet och mångfald.

Miljonsatsning mot psykisk ohälsa hos unga

Psykisk ohälsa

Lärarnas Riksförbund ska tillsammans andra aktörer storsatsa på en ny webbplats om psykisk ohälsa hos unga.

Lärarmanifestation mot Academedia

Facklig protest

LR Stockholm demonstrerar mot skolledningen och Academedia utanför Sjölins gymnasium.
– Att ge sig på ett skyddsombud som protesterar är som att kasta sten på blåljuspersonal, säger Ragnar Sjölander på LR Stockholm.

Studie visar: Därför kritiserar lärarna karriärtjänster

Studie

I en studie om större svenska skolförändringar uppvisas stark kritik mot förstelärarreformen.
– De tycker framförallt att systemet är orättvist och de vantrivs med det individuella och konkurrensfixerade systemet, säger Mikael R Karlsson.

Stöd till högpresterande elever granskas: ”Fantastiskt”

Undervisning

Skolinspektionen ska granska hur skolor klarar att ge utmanande undervisning till högpresterande elever.
– Kunskapen om att alla elever är olika börjar sjunka in, säger specialpedagogen Mona Liljedahl.

Enkät: Hur ser DU på Skolsverige 2017/2018?

Delta

I sex delar har Skolvärlden de senaste veckorna publicerat röster från Skolsverige som svarat på frågorna vad som var viktigast under 2017 och vad de hoppas på under 2018. 
Nu har du chansen – hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Var med och dela med dig av dina tankar och få dem publicerade på Skolvärlden.se

NPF

Efter kritiken: Modellen hjälper lärare att bli NPF-kompetenta

NPF

Skolverket har fått svidande kritik för sin specialpedagogiska satsning. Ann Lindgren, projektledare för ”Danderydsmodellen”, ställer sig bakom kritiken.
 

Svidande NPF-kritik mot Skolverket

Specialpedagogik

Skolverkets kompetenslyft inom specialpedagogik får svidande kritik av föräldrar till barn med funktionsnedsättning.
– Ge lärarna konkreta verktyg, inte moraliserande idéer om relationsskapande, säger Malin Holm på ”Barn i behov”.

Skolverket om NPF-kritiken: Lärarna är nöjda

Specialpedagogik

Skolverket svarar på kritiken från Barn i behov.
– Det är svårt att säga utifrån kritiken om de har förstått hur insatsen är uppbyggd. Vi vill gärna ha en dialog med dem, säger Helena Elwin, enhetschef på Skolverket.

Niclas: Därför är jag lärare

Jag är lärare

Läraryrket är fantastiskt på många sätt, med utmaningar och glädjeämnen.
Här berättar Niclas Sjöström i Norrköping varför han är lärare – och vad han skulle vilja förändra.

Lärare om EU-utbildningen: ”Bästa fortbildningen jag gått”

Fortbildning 

Utbildningen om EU-frågor skall öka på skolorna. Nu ska fler av landets lärare utbildas till skolambassadör för EU, med uppdraget att inspirera och stötta kollegor i arbetet med att integrera EU-kunskap i undervisningen.

Forskare: Förstelärarna har stärkt lärarkåren

Forskning

Lärarprofessionen har stärkts av karriärlärarreformen. Det menar Johan Alvehus som i ett forskningsprojekt följt upp vilka effekter reformen haft.
– Lärarprofessionen har fått större makt över frågor som rör det egna arbetet, säger han.

Nya skollagar 2018: Detta gäller

Lagändringar 2018

Nytt år innebär nya lagar. En rad förändringar rör skolans värld.
Till exempel blir de nationella proven mer styrande och det blir tydligare hur skolan ska agera när man bjuder in politiska partier.

”Ge läsningen större utrymme i klassrummet”

Debatt

”Läsningen är för viktig för att ses som enbart en läxa eller ett eget ansvar. Om vi inte har tid att läsa i klassrummet, vad har vi då tid med?”, skriver Karin Herlitz, lärare på Värmdö.

Kommentera

Här hjälper universitetet lärarna med programmering

Programmering

I Uppsala kickstartar man den snart obligatoriska programmeringen i matematiken genom ett samarbete mellan universitet och skola.
– Vi försöker möta osäkerheten många känner när det kommer till digital kompetens, säger universitetslektor Lars-Åke Nordén.

Här är de 15 mest lästa artiklarna 2017

Lista

Ingångslöner, Twitterstorm och norska forskartips. Här är listan på de 15 mest lästa artiklarna på Skolvärldens webbplats under 2017.

Stor enkät: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Enkät

Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018? Skolvärlden ställde frågorna till landets lärare, forskare, studie- och yrkesvägledare, politiker och andra personer i skolans värld.

Elever upprörs av ojämställda läroböcker

Läromedel

På Enskede skola fick eleverna gå igenom sina böcker och räkna antalet bilder av män respektive kvinnor.
– Resultaten är helt sjuka. I två historieböcker är det 59 bilder på män och fyra på kvinnor, säger förstelärare Mikael Bodin.

Hon lär eleverna svenska genom sång

SFI

Chantal Kågströms SFI-elever lär sig korrekt uttal, betoning och det svenska språkets rytm genom att sjunga.

Nationella prov

Regeringen: Antalet nationella prov halveras

Nationella prov

Nu halveras antalet nationella prov i gymnasiet – för att minska stressen för lärare och elever. LR:s ordförande Åsa Fahlén är positivt inställd till regeringens beslut.
– Vi tycker det är bra att man ser över mängden prov, säger hon. 

Läraren: Fel beslut att halvera antalet nationella prov

Debatt

Regeringen har beslutat att halvera antalet nationella prov på gymnasiet nästa år. Läraren Emma Köster tycker att det är ett kliv i fel riktning om man vill stärka likvärdigheten och att eleverna får rätt betyg.

Kommentera

13 stunder: Du vet att du är lärare när…

Lärare

Höstterminen var fylld av stunder som framkallade känslor av alla de slag. Känner du igen dig själv i de här?

TVÅLÄRARSYSTEM

Nytt tvålärarsystem höjer arbetsmiljön

Tvålärarsystem

På Mimerskolan undervisar man med två lärare i varje klassrum och med mindre undervisningsgrupper. Tvålärarsystemets effektivitet syns i elevresultaten samtidigt som lärarnas arbetsmiljö har blivit betydligt bättre.

Rektorn: Så gynnas lärarna av vårt tvålärarsystem

Tvålärarsystemet på Mimerskolan har lett till strålande elevresultat och bättre arbetsmiljö. Skolledaren Johan Edelsvärd tycker att det är en satsning som ligger rätt i tiden.

Miljonsatsning ska ge fler behöriga elever

Gymnasiet

I Uppsala kommun satsar man miljoner för att fler elever ska få gymnasiebehörighet. Pengarna ska främst gå till skolor som i dag har de svagaste resultaten.

Digitala betygssystemen har blivit en tidstjuv

Dokumentation

Digitala verktyg är tänkta att hjälpa läraren. Men så här i betygssättningstider upplever många lärare att det är precis tvärt om.
– Vi har redan tidstjuvar så det räcker. Vi behöver inte fler, menar SO-läraren Mikael Bruér.
– Dokumentation är ett oreglerat område, säger Skolverkets undervisningsråd Pernilla Lundgren.

Nu ska lärarnas arbetsmiljö bli bättre

Avtal

Nu går lärarfacken in i avtalsförhandling med SKL om hur man ska lösa skolans utmaningar och förbättra arbetssituationen. Åsa Fahlén är kritisk till SKL:s yrkande om vad de vill med svensk skola.

Lärarbristen

”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Kris

Lärarbristen växer, enligt nya siffror. Det gäller att rädda den situationen utan att samtidigt sänka yrkets status igen, resonerar LR:s Ingrid Pihl.
– Att skapa undantag kring legitimation är jättefarligt, säger hon.”Sänk inte kraven för att mota lärarbristen”

Statistik: Ämnena där flest lärare fattas

Nya siffror

Så spås lärarbristen se ut fram till och med år 2031.

Skolverkets nya siffror: 77 000 lärare saknas om fem år

Lärarbristen

De kommande fem åren måste skolor och förskolor rekrytera 77 000 heltidstjänster – drygt lika många som det totala antalet lärare i den kommunala grundskolan idag.
– Det är inte möjligt, och det är en insikt som man måste ta till sig, säger Fredrik Svensson på UKÄ.

Så ska lärare bli bättre på inkluderande undervisning

Forskning

Många lärare är positiva till inkluderande undervisning, men anser att det är ett svårt uppdrag att genomföra. Det visar en färsk avhandling på Malmö högskola.

Alliansen: ”Välfärden står på spel”

Debatt

Alliansen i Stockholms stad kräver en utredning av konsekvenserna gällande vinstförbud i välfärden – någonting som enligt dem har avfärdats av Socialdemokraterna.

Kommentera

Hård press på lärare i svenska som andraspråk

Lärarbrist

Det går fler utlandsfödda elever i svenska skolan än tidigare, och nya siffror från SCB visar dessutom att en större andel av dem läser svenska som andraspråk än för 10 år sedan.
– Vi har en gigantisk brist på lärare i ämnet, säger Anna Kaya vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Academedia

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons