Annons

"Botten är nådd, nu börjar en vandring uppåt"

Publicerad 7 december 2016

Relaterat

Svenska niondeklassare presterar bättre i matematik och läsförståelse, enligt Pisa-rapporten.
Skolvärlden har pratat med några av Sveriges mest ledande skolforskare som gett sin syn på resultatet. 

Under tisdagen presenterades en Pisa-undersökningen. Efter flera år av fallande resultat har svenska 15-åringars kunskaper förbättras. Samtidigt växer klyftorna mellan elever från socioekonomiskt starka respektive svaga hem.

Skolvärlden har pratat med några av Sveriges mest ledande forskare inom skolan för att höra hur experterna bland annat ser på trendbrottet, vad skolan bör fokusera på framöver och hur tillförlitlig mätningarna är.

Daniel Pettersson.

Daniel Pettersson, docent i pedagogik, Högskolan i Gävle och Uppsala universitet.

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Det är naturligtvis glädjande. Alla mätningar som visar att svenska elever har bra kunskaper är bra.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Den har i alla fall blivit bättre på att lösa frågorna som kommer i Pisa. Det är trots allt det som tester visar. Sedan beror det på vad som är skolans uppdrag. Jag tittar på skolpolitik historiskt och det är inte givet vad skolan ska ägna sig åt. Det är någonting som skiftar över tid. Om man säger att svensk skolas uppdrag är att göra bättre i Pisa-testen – då är detta en jätteframgång. Men det finns ju många andra bilder över vad skolans elever förväntas lära sig. Tolkar man det som att det inte ska spela någon roll i vilken svensk skola man går i – då var Pisa inte speciellt lyckat.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Det är fokusering naturligtvis. Det har varit en stark fokusering på den typen utav kunskaper som testas i Pisa och Timss under dem senaste tio åren. Hade man misslyckats ännu en gång, då hade vi haft ett rejält bekymmer.

Hur tillförlitlig är mätningen?
– Jag skulle vilja påstå att dem här internationella kunskapstesterna är crème de la crème vad det gäller statistiska beräkningar och tillförlitlighet. Det som har svårt att nå fram i debatten är huruvida man mäter rätt saker. Den diskussioner lyser nästan helt med sin frånvaro.

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
– Det är inte riktigt min roll att svara på. Men det som Pisa-mätningarna sätter fingret på, som är bekymmersamt och som svensk skolpolitik behöver ta tag i handlar naturligtvis om den ökade segregeringen. Det är absolut den viktigaste framtidsfrågan.

Magnus Henrekson.

Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för Näringslivsforskning.

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Nu pratar vi bara om Pisa, men jag tycker att Timss är minst lika viktigt. Båda pekar på att botten är nådd och att det nu förhoppningsvis börjar en vandring uppåt som ska pågå en tid. Vi får inte slå oss till ro, Sverige måste komma vidare i utvecklingen.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Det finns säkert en liten effekt av att det är ett enormt fokus på Pisa-resultaten. Den nya läroplanen med tydligare kunskapsmål, fler betygssteg och att man börjar med betyg redan i sexan spelar ändå roll för hela atmosfären kring skolutbildningen. Så alla faktorerna i samverkan har gjort det bättre.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Jag tror det beror på de tre sakerna med ny läroplan, fler betygssteg och betyg redan i sexan. Att det inte blev riktigt allvar förrän i åttan tidigare var förskräckligt för de som hade släpat efter och nu fick för lite tid på sig att ta igen det de missat.

Hur tillförlitlig är mätningen?
– Det som är synd med mätningen är att man inte har gjort det på samma sätt. Det är papper och penna fram till den förra undersökningen och nu så görs det på dator. Det har visat sig då att vissa länder förstärks av det och andra länder som har presterat bra med papper och penna får en försämring. Att det inte görs på samma sätt försvagar jämförelsen. 

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
– Pisa mäter egentligen inte faktakunskaper, utan det är grundkompetenser i räknekunnighet och läskunnighet. Det man mäter är färdigheter. Och färdigheter kan man inte få utan att eleverna lägger mer tid och kraft på att öva upp färdigheterna, det har man inte riktigt insett tidigare. Man har trott att bara man har roligt så blir det bra. Men mer tid behöver läggas på att elever lär sig läsa bra och faktiskt absorberar innehållet i en text.

Anneli Myrvold.

Anneli Dyrvold, forskare och har skrivit avhandlingen "Svårt att läsa eller svårt att lösa? Aspekter av svårighet i relation till naturligt språk och andra semiotiska resurser i matematikuppgifter".

Hur ser du på Pisa-resultatet?
– Naturligtvis är det positivt och väntat med tanke på Timss-resultatet. Jag har dessutom varit lite involverad i utvärderingen av Matematiklyftet och sett hur den satsningen har fungerat. Jag hade förväntat mig att det skulle ge resultat. Jag är inte förvånad men samtidigt väldigt glad förstås.

Har den svenska skolan verkligen blivit bättre?
– Det är väldigt generell fråga med många aspekter. Men jag tror att den svenska skolan har i flera olika faktorer blivit bättre. Sedan generellt finns det säkert faktorer som har blivit sämre också. Men det är ju tydligt i Pisa-mätningen att resultaten är bättre.

Vad tror du trendbrottet beror på?
– Jag tror att det beror på att det har uppmärksammats att vi behöver utveckla skolan. Man har faktiskt också gjort satsningar på flera olika håll. Både vad det gäller lärarnas tid till undervisning och lärarnas förutsättningar att genomföra bra undervisning, där ett exempel är ambitioner att minska den tid lärare lägger på administration. Men även fortbildningssatsningar, som de här olika lyften, som visar att man verkligen har satsat på skolan. Sedan är det viktigt att det i allmänheten och i media har det uppmärksammats. Det har blivit en medvetenhet om att det måste göras någonting, bara det tror jag har påverkat mycket.

Hur tillförlitlig är mätningen?
–  Rent statiskt så är det tillförlitligt. Men sedan är frågan vad det mäter. Det har jag sett till exempel i min forskning där jag har analyserat både Pisa och nationella prov och sett att det är skillnader i vad de olika proven testar, så klart eftersom de är utformade på olika sätt. Bilder till exempel har en annan roll i PISA än i nationella prov, något som kan vara utmanande för elever i den svenska skolan. Pisa säger någonting. Timss något annat. Så tillförlitlig är det, men man måste tolka det med försiktighet och reflekterande.

Vad behöver den svenska skolan göra härnäst?
–  Vi behöver fortsätta utveckla allt ifrån lärarutbildningar och verksamheterna på skolorna till forskning inom pedagogik och ämnesdidaktik. Vi kommer att behöva fortsätta ta ett gemensamt krafttag. Det finns jättemånga möjligheter och svårigheter. Jag skulle akta mig väldigt mycket för att peka på en sak som vi måste utveckla utan jag ser det som att vi måste fortsätta utveckla hela kedjan.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons