Så ser Skolsverige på det nya året

Helén Ängmo, generaldirektör Skolinspektionen

Inför 2018 önskade du dig bland annat att lärarbristen skulle hejdas. Infriades önskningarna?

– Vad jag kan utläsa har sökmönstret till lärarutbildningarna tyvärr inte vänt under året. Jag tänker självklart att det är viktigt att fortsätta med breda insatser som kan få fler att söka till läraryrket. Att få möta utbildade lärare är centralt för eleverna.

Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2019?

– En viktig fråga tycker jag är ett större fokus på skillnader mellan skolor när det gäller andel behöriga lärare. Vi vet att utbildade och erfarna lärare i lägre grad söker sig till skolor med stora utmaningar. Detta är ett problem för likvärdigheten. Skolinspektionen har uppmärksammat att många huvudmän endast i begränsad utsträckning gjort insatser för att stödja vissa skolor mer än andra i denna fråga. Här tror jag det finns mer att göra och det är viktigt att sprida exempel. Till exempel ser vi att vissa huvudmän arbetar med att fördela förstelärartjänster strategiskt eller har satsningar på särskilda stödjande team.

– En önskan är också ett än starkare arbete med skolans likvärdighet generellt.  På min myndighet ser vi dagligen skillnader i kvalitet i skolors arbetssätt. Skillnaderna påverkar tydligt vad elever rustas med inför framtiden.

David Spak, studie- och yrkesvägledare och bloggare på Skolvärlden

Inför 2018 önskade du bland annat att regeringens utredning skulle leda till tydligare krav på studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Infriades önskningarna?

– Utredningen kommer presenteras i januari 2019, men jag hoppas såklart fortfarande på att utredningen kan ge vägledare landet över en förbättrad arbetssituation.  

Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2019?

– 2019 hoppas jag såklart på att vägledningen får ta ännu mer plats och att man kan se vinsterna med en vägledning som börjar redan i förskoleklass och som är likvärdig och håller en hög kvalité. En tidig vägledning integrerad i undervisningen kan resultera i stora vinster för enskild individ och även leda till stora samhällsekonomiska vinster. Men då måste politiker, huvudmän och skolledare våga satsa på vägledning och inte se vägledning som någon kringresurs som kan rationaliseras bort. 

Mikael Bruér, högstadielärare, universitetsadjunkt och bloggare på Skolvärlden

Inför 2018 önskade du bland annat ett avtal som fokuserar på arbetsmiljö och minskar snedfördelningen i lärarnas löner. Infriades önskningarna?

– Det är tyvärr bara att konstatera att det avtal som tecknades inte uppfyller vare sig mina, eller många andras ganska högt ställda förväntningar. Även om det finns skrivningar i avtalet om arbetsmiljö och lönestrukturer. Framtiden får utvisa om jag har fel eller rätt, men så länge vi har kommunala huvudmän är jag rätt pessimistisk.

Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2019?

– För 2019 önskar jag att revideringen av kursplanerna blir bra! Arbetet som pågår har engagerat många lärare och det finns en uppdämd frustration över det som inte fungerar med gällande styrdokument. Det vore också önskvärt med en kraftfull uppvärdering av SO-ämnena och SO-lärarnas status. Frågan är om vi någonsin haft ett så stort behov humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen som idag?

John Steinberg, fil dr i pedagogik och författare

Inför 2018 önskade du bland annat att fokus i skolan skulle hamna hos mötet mellan pedagoger och barn – snarare än på detaljrika mål. Infriades önskningarna?

– Nej. Vi blir flera som tröttnat på målstyrning och all mätning, men inte skolpolitiker eller förvaltningar. Yrket handlar om möten. Mål och mätning ska vara en kompletterande informationssamling inte en huvudsysselsättning. 

Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2019?

– 2019, ja, fred på jorden… Som barnen säger, men varför inte? Med andra ord, lyssna mera på barnen och fråga eleverna allt oftare vad de själva vill lära sig och hur. Det tänker rätt metakognitivt om man lyssnar på hur de beskriver sitt lärande. Skolan borde organisera sig mera kring elevernas frågor som ett komplement till pedagogerna eviga frågande och läroplanens, bedömningens strikta agenda. De vet. Fråga! Ta fem minuter i veckan och intervjua en elev om deras lärande i och utanför skolan. Många kommer att överraska dig och ge dig viktiga ledtrådar.

Här kan du läsa del två i nyårsenkäten.