Annons
Johan Hansson och hans klass­kompisar i Smultron­gruppen klass 2 har fått tjuvkika på materialet i ”Livet i Bokstavslandet”. Foto: Magnus Glans
Marika Nylund Ek och Marie Trapp. Foto: Magnus Glans
Marika Nylund Ek undervisar i i Smultron­gruppen klass 2 på Bryngeltorpsskolan. Foto: Magnus Glans
På Bryngeltorpsskolan i Nyköping läser Algot Hjelm om Alfons Åberg. Foto: Magnus Glans
Bild 1/4

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Publicerad 19 september 2016

Fakta

3 konkreta tips

...till andra lärare från Marika Nylund Ek och Marie Trapp.

  • Läs och diskutera texter tillsammans varje dag.
  • Lämna inte eleverna ensamma i sitt lärande utan ge tydliga stödstrukturer i deras läs- och skrivinlärning.
  • Variera undervisningen med rörelse och digitala resurser.

Marika Nylund Ek
Ålder: 45.
Bor: Nyköping.
Familj: Man och tre barn.
Arbetar som: Grundskollärare, förstelärare, handledare inom läslyftet.
Länk till blogg: lasoskrivundervisning.blogspot.se/

Marie Trapp
Ålder: 42.
Bor: Nyköping.
Familj: Man och två barn
Arbetar som: Speciallärare, förstelärare, läs- och skrivutvecklare.
Länk till blogg: marietrapp.blogspot.se/

Relaterat

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

”Innehållsförteckning!”

Smultrongruppen, klass 2, i Bryngeltorpskolan i Nyköping säger ordet unisont med så arg röst att läraren Marika Nylund Ek till klassens förtjusning låtsas gömma sig bakom de röda bokpärmar hon håller i händerna.

”Livet i Bokstavslandet” ligger i två nya bokhögar på ett bord i klassrummet. En röd och en grön variant, båda med samma innehåll men med lite olika svårighetsgrad. Läseboken är författad av rutinerade barnboksförfattaren Ulf Stark och bygger på UR-serien med samma namn. Lärarhandledning och elevernas arbetsbok för årskurs två till serien är däremot skrivna av Marika Nylund Ek tillsammans med specialläraren och läs- och skrivutvecklaren Marie Trapp. På lektionen i svenska som Skolvärlden sitter med på får eleverna smygtitta på det färdiga materialet. Marika Nylund Ek skriver upp bokens huvudpersoner på tavlan. Ami, Bruno, Coco och Dani.

– Tänker ni på något speciellt mönster? frågar hon klassen.

Eleverna får sedan klippa ut remsor med huvudpersonerna och skriva en mening om varje. Coco har rött hår, Dani är rolig. Efter lite rörelsegymnastik avslutas lektionspasset med ett avsnitt av teveserien ”Livet i Bokstavslandet”. Klassen sätter sig på golvet och på bänkarna och skrattar sedan när skådespelarna i ett inslag sätter ihop bokstäver på en läsakut till ”LÄSA”.

– Det här känns verkligen som vårt och det känns jätte-bra, säger Marie Trapp senare under en rast samtidigt som hon bläddrar igenom utskrivna stenciler från en helt färsk lärarhandledning. Boken är inne på sista vändan innan tryck, det är småpill som återstår.

För några år sedan läste Marie Trapp Barbro Westlunds ”Att undervisa i läsförståelse” och fick en aha-upplevelse. Hon började arbeta med och blogga om bokens verktyg, gjorde filmer och dokumenterade. Det ledde till att hon blev medförfattare till studiematerialet inom det omtalade projektet ”En läsande klass” som gratis skickades ut till skolor för ett par år sedan. Arbetet med ”En läsande klass” ledde i sin tur till att Marie Trapp tillsammans med Marika Nylund Ek fick frågan om att arbeta fram materialet till ”Livet i Bokstavslandet”.

– Det här materialet är en helhet på annat sätt. Du får med både läs- och skrivbiten. Språklära och stavning. Du jobbar med ett kapitel under längre tid, säger Marie Trapp.

Vi har lämnat eleverna ensamma. Eget arbete har varit en trend.

De två Nyköpingslärarna har känt varandra länge. Marika Nylund Ek var med och provtestade materialet till ”En läsande klass”. Det nya materialet har de arbetat fram under helger och kvällar, ofta tillsammans men även på distans över nätet. Materialet bygger på läsebokens åtta kapitel som både innehåller en berättelse-del samt en faktadel med andra sorts texter som kan vara allt från en dikt till en efterlysning.

– Det har varit mycket jobb så det har varit bra att vara två. Vi har även fått väldigt bra feedback från både vår redaktör och språkforskaren Tarja Alatalo som granskat det vi skrivit, säger Marika Nylund Ek.

På frågan om vilka lärdomar Marie Trapp tagit av sitt tidigare arbete med ”En läsande klass” lyfter hon fram att man inte får lämna eleverna ensamma.

– Det måste finnas strategier och modeller, läraren måste ta ett ansvar i undervisningen: att visa hur jag gör när jag skriver och läser. Vi skriver och läser texter tillsammans innan jag släpper eleverna. Det var egentligen samma sak med ”En läsande klass” med då handlade det bara om läsförståelse. Det som är himla kul nu är att skapa en helhet i undervisningen. Här knyter du hela handledningen till en specifik läsebok. Du får ett helhetsperspektiv där du jobbar med både textsamtal och skrivande utifrån den texttyp som är aktuell. Plus att det är en språklära med stavning och ljud kopplat till tv-programmet.

Lärarhandledningen och arbetsboken för årskurs två i ”Livet i Bokstavslandet” innehåller bland mycket annat kopieringsunderlag och stödmallar. Samtidigt har författarduon lagt till språklekar och aktiviteter till varje kapitel.

– Med andra studiemedel är det fokus på antingen läsning eller skrivande. I vårt material utgår du från en text som du läser och samtalar kring. Och så tar du in den i arbetet på det sätt som passar dig och din undervisning bäst, säger Marie Trapp.

Både Marie Trapp och Marika Nylund Ek är aktiva inom sociala medier och brinner för lässtrategier och läsförståelse. Som alla andra följer de debatten om den svenska skolans sjunkande resultat ur ett internationellt perspektiv. Och precis som de flesta andra ser de flera anledningar till dagens situation.

– Vi har lämnat eleverna ensamma. Eget arbete har varit en trend. Men det hände något för kanske fem år sedan, när vi fick verktyg och olika strategier i läsförståelse. Mycket tack vare bland annat Barbro Westlunds bok. Innan tänkte man att läsförståelse kommer av sig självt. Lite samma som att bara för att man skriver mycket lär man sig skriva. Det är en jättestor yrkesskillnad i dag, säger Marie Trapp.

– Sedan är det så att föräldrar inte läser lika mycket för sina barn i dag. Plattor och telefoner har tagit över. Det tror jag också har en stor betydelse, säger Marika Nylund Ek.

”Livet i bokstavslandet”, lärarhandledning och arbetsbok, kommer ut i handeln nu i höst men lär köpas in och börja användas på allvar först nästa år. För Marika Nylund Ek är det lite av en dröm som går i uppfyllelse att se sitt namn på en bok.

– Det är en häftig känsla. Jag ser fram emot att använda materialet redan nu i höst i min klass och blogga om det hela, säger hon.

– Jag hoppas att pedagoger kommer känna att det vi gjort är en helhet. Att man nu får med både läsa och skriva, stavning och språklära. Något som annars kräver fyra olika böcker. I materialet arbetar vi med tio ord per vecka, det har jag inte heller varit med om i tidigare läromedel, säger Marie Trapp.

– Sedan behöver man förstås kolla av om det verkligen är de tio ord som en klass behöver gå igenom för att gruppen ska få en utmaning, säger Marika Nylund Ek.

– Återigen, det blir då lärarens yrkesroll att göra materialet till sitt eget. Det ska verkligen bli jätteroligt att se hur det tas emot. Vi har väl tänkt att kunna komma ut och föreläsa framöver tillsammans, men först ska vi ta det lite lugnt. Och vi ska väl göra klart treans bok också, säger Marie Trapp.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världens bästa Anna är redo för en ny karriär

Jobb

Hon har tagit ett SM-guld, fyra VM-guld – och en lärarexamen på grundlärarprogrammet. Världens bästa innebandyspelare, Anna Wijk, ska nu fortsätta sin karriär i klassrummet som lärare.
– Det är ett fantastiskt viktigt yrke och jag är redo för uppgiften, säger hon.

Annons
Annons

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Annons
Annons

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons